19 april 2010 Hej! I födelsedagspresent fick jag av min farfar inte en vanlig fågelholk utan en fågelholk med webbkamera! I september (efter mycket stånk och stön) så satte min pappa upp den. Och så för en vecka sen så kopplade vi filmkameran till min mini- tv. Redan första natten så dök en talgoxe upp och övernattade i holken! I stor spänning så räknade vi dess andetag (tills vi insåg att den nog inte skulle röra sig förrän till morgonen). Nsta dag så slog jag på TV: n, direkt efter skolan och vad ser jag då? Där är det två stycken blåmesar!
Första fågeln: talgoxe Ny besökare: blåmes
Två dagar efter att vi kopplade in kameran: blåmesparet hälsar på då och då. Blåmesarna verkar ha bosatt sig, högen av grässtrån och mossa växer sakta. Talgoxen var nog bara på ett engångsbesök i holken.
Tre dagar efter att vi kopplade in kameran: En inkräktare! Talgoxen har kommit tillbaka!
Fjärde dagen: Blåmesarna har slutat att komma, istället så tittar talgoxen in då och då. Ett plus till för webbkameran = den har en mikrofon på sig, så när en fågel kommer in så hör man det (och så slipper man att stirra framför TV:n hela tiden som jag gjorde innan)!
Femte dagen: Talgoxen flyger in och ut hela tiden! Jag sitter och läser en bok, och var gång jag hör ett prassel fårn mikrofonen så kastar jag mig fram med kameran i högsta hugg! Och blåmesarna är helt borta eller de har i alla fall inte visat sig. En timme senare samma dag; Jag hör att något kommer in i holken. Något mörkt kommer in och så knäpper jag av ett kort och kollar hur det blev; vad i hela friden namn EN BLÅMES!
7 maj 2010
Blåmesarna är totat bortblåsta! Istället hälsar talgoxarna på då och då. Men det är lite konstigt, för att det är alltid en talgoxe som övernattar i holken. Det kanske bara är den som tittar in då och då! Men vart är då de andra paren?
10 maj 2010
Ursäkta mig för att jag inte har kommit med så många fågelrapporter på sistone. Jag själv blev riktigt förvånad när jag i går förmiddag upptäckte tio stycken små vita ägg i holken! Vi hade börjat tro att ingen fågel skulle lägga ägg där för att de inte hade hälsat på, på länge! Men vilken slags fågel var det nu då? Jo det var en talgoxe! Jag kommer att få se tio små fågelungar kläckas om 14 dagar!
Tio små ägg! Talgoxen ruvar.
21 maj 2010
Hej! Lika förvånad som jag blev när jag fick syn på de tio vita äggen, blev jag när jag upptäckte två små ungar i holken! De ser ut som små genomskinliga bylten med ett gigantiskt huvud och med tefats ögon i fågelformat! Med möda lyfter de upp sina huvuden och skriker med små svaga pip på mamma talgoxe, men då de inte orkar mera så kollapsar de ner med det tunga huvudet! Föräldrarna är verkligen flitiga, flyger in och ut som galningar med mat. Men själv måste jag erkänna att de inte är några skönheter precis :)!
Små fågelmunnar i boet. Bara en kvar. Får namnet Kiay.
30 maj
Jag har lite sorgliga nyheter, nästan alla fågelungar har dött, alla utom en! För två dagar sen låg i holken 4 (levande ungar). En låg alldeles lealös i bottnen av holken. Min mamma sa att det ofta var ett par svaga ungar som dog men att de flesta överlever. Det kanske var ett outbildat par talgoxar som jag fick i holken, hoppas att jag får fler levande ungar till nästa kull i alla fall.
Den sista ungen får heta Kiay. Hoppas att den överlever.
2 juni
Hej... nu har Kiay dött också. Det kanske var en annan fågel som dödade honom, vi tror det för han ligger i en väldigt konstig ställning, eller så var det bara ett virus.
Här slutar Johannas berättelse. Kanske kommer fåglarna tillbaka och gör ett nytt försök, och kanske får vi veta hur det går i TV-holken!
Denna lilla lurv är inte en svensk skogsmus. Det är en amerikansk klättermus.
Det förstår man när man läser Alexanders berättelse om när han räddade en mus från att bli kattmat. Läs här (PDF)
Kristina, 10 år, skickade in sin berättelse om en kopparödla och de här fina bilderna.
"När min pappa höll på att bygga ett förråd på landet i våras, så hittade vi en kopparorm. Pappa rotade i en hög med gamla bräder och då låg den där, rätt sömnig var den först. När jag hade fotograferat den släppte vi ut den i skogen. Jag klappade den lite, det var lite läskigt, men den var alldeles slät och fin, inte blöt eller nåt som jag trodde."
Hej Pandaklubben.
Jag heter Fredrik Persson och min största önska är att bli Natur och Djur fotograf på WWF.
Vi var på klassresa i Norge och besteg Nordens högsta berg, det var en jobbig vandring men det var värt det. Norges natur måste vara den finaste jag någonsin har sett. Vi såg inte så mycket djur men ett och annat får. Jag skickar med en bild från Nordens Högsta Berg "Galdhöpiggen".
Läs Fredriks berättelse.
Eva-Lotta har skickat de här fina bilderna till Pandaklubben och berättar:
"En solig dag i somras när familjen satt och fikade kom den här 'hungriga' pärlemorfjärilen på besök. Den cirklade omkring oss en lång stund och satte sig att vila på mina fingrar. Den verkade törstig i sommarvärmen så jag strök lite vatten på fingret. Genast rullade den ut sin lilla snabel och började dricka. En stund senare satte den sig på min smörgås och vi lyckades ta den här roliga bilden."
Elin har skrivit en berättelse om sälen Saga som hon skickade till oss.
Saga, Tobias, Jonatan och Olivia var pandareportrar på Naturhistoriska riksmuseet när WWF var med och ordnade en isbjörnshelg. Läs deras texter.
Olivia skickade in en spännande berättelse till oss. Den heter Ett äventyr i fjällen och den kan du läsa här.