Stort tigerseminarium på Kolmården
Nu krävs rejäla krafttag för att rädda världens tigrar
2008-03-12
Läget för den indiska tigern är mer akut än någonsin. De senaste larmrapporterna visar att det kan finnas färre än 1 400 tigrar kvar i Indien. Tjuvjakt och krympande livsmiljöer är huvudorsakerna bakom den dramatiska minskningen. De senaste beräkningarna visar att det totalt finns cirka 3 500 tigrar i det vilda, enligt Världsnaturfonden WWF.
För att rikta omvärldens blickar mot och uppmärksamma det akuta läget för världens tigrar har Världsnaturfonden WWF och Kolmården under onsdagen samlat flera av världens ledande tigerexperter till ett internationellt tigerseminarium på Kolmårdens djurpark.
– Trots det kritiska läget finns det fortfarande hopp om att rädda tigern. Gemensamma globala och lokala kraftansträngningar för att angripa den omfattande illegala handeln ned tigerprodukter och för att säkra tigerns hotade livsmiljöer är några viktiga åtgärder, säger Världsnaturfonden WWF och Kolmården i ett gemensamt uttalande på onsdagen.
Förutom de 1 400 tigrarna i Indien finns cirka 150 i Nepal, 100 i Butan och 100 i Bangladesh. Sumatratigern är om möjligt ännu mer hotad än den indiska och antalet djur är nu nere i cirka 400. Av malaysisk tiger finns cirka 500 kvar, 100 indokinesiska tigrar finns i Kambodja och ungefär 400 totalt i Burma/Myanmar, Thailand, Vietnam och Laos. Läget för de sibiriska tigrarna har varit stabilt de senaste åren och ungefär 500 finns kvar i det vilda. Kina hyser cirka 15-20 sibiriska tigrar som vandrat över gränsen.
– Illegal jakt av tiger som är inriktad på att förse marknaden med traditionell kinesisk medicin är huvudorsaken för den snabba nedgången i antalet tigrar, säger Bivash Pandav, WWFs globala tigerexpert i Nepal och Sujoy Banerjee, som ansvarar för WWFs tigerarbete i Indien, under ett Sverigebesök.
I mars i år bekräftade Indiens regering nya siffror som visade att landets tigerbestånd mer än halverats från cirka 3 600 (år 2002) till cirka 1 400 idag. Det är en spillra av de 40 000 tigrar som för hundra år sedan levde på den indiska kontinenten. I början av 1970-talet startades Projekt Tiger med ett antal tigerreservat runt om Indien. Men ett ökande tryck på skogarna från en växande befolkning och tjuvjakt har lett till en kraftigt försämrad situation.
– Det finns få livskraftiga populationer av tiger kvar i Indien, de flesta är isolerade från varandra och består av endast ett tiotal djur. Tigerns livsmiljö måste skyddas och bindas samman med vandringskorridorer. Som en sista utväg kan tigrar flyttas en plats till en annan. Annars går denna fantastiska djurart mot en katastrof, säger Bivash Pandav. Skogsvaktarna – som ibland är helt obeväpnade – behöver bättre utrustning och utbildning när tjuvjägarna arbetar professionellt och har de modernaste vapnen, säger Sujoy Banerjee, ansvarig för WWF Indiens tigerarbete.
På den kinesiska marknaden kan en död tiger vara värd tiotusentals dollar. Förutom det åtråvärda skinnet används malda skelettdelar bland annat som potensmedel i den kinesiska medicinen.
WWF har tillsammans med nästan alla länder som hyser tiger gjort upp handlingsplaner för att rädda tigern. Ett exempel är projektet ”Landscapes of Hope” i Indien där WWF i samråd med regionala myndigheter länkat samman ett antal tigerreservat och nationalparker. När reservat bildas är det viktigt att det sker med lokalbefolkningens medverkan, och när det uppstår konflikter där tigrar tar boskap eller dödar människor måste det tas på största allvar.
WWF arbetar med att skydda tamdjuren och ger ersättning till bönder som förlorar boskap på grund av tigerattacker. Dessutom försöker man hjälpa till och skapa alternativa arbetsmöjligheter för lokalbefolkningen som har tigern inpå knuten. WWF och andra organisationer bekostar även många olika anti-tjuvjägarteam och förser dem med bilar och kommunikationsradioapparater för att effektivisera deras arbete. Antalet tjuvjägare som tagits fast under de senaste åren har ökat.
Sumatras tigrar är också hårt pressade. Illegalt skogsbruk och industriplantager har minskat livsutrymmet och lett till att tigerbeståndet krympt med 70 procent på 25 år – till ungefär 500 idag.
Läget för den sibiriska tigern har varit någorlunda stabilt. Idag finns det uppskattningsvis 500 sibiriska tigrar kvar.
– Under president Putins tid vid makten minskade myndigheternas kontroll över naturresurserna. Trots detta lyckades ideella organisationer skydda och förvalta den sibiriska tigern. Jag hoppas att myndigheternas attityd till naturvård förändras till det bättre och att vi kan bevara ett världsarv för framtiden – den sibiriska tigern, säger Pavel Fomenko som arbetar med tigerskydd i Amurregionen i Ryssland.
För mer information och frågor, kontakta:
Ola Jennersten, chef för WWFs internationella naturvårdsprogram
Tfn: 08-624 74 32, 070-555 14 02
Marie von Zeipel, pressekreterare WWF
Tfn: 08-624 74 03, 070-629 10 77