Foto: Folke Wulff

 

 

Carlos Drews om tjuvjakten: Vi måste stoppa efterfrågan

Carlos Drews, WWFs internationella naturvårdschef

Att stoppa tjuvjakten och den efterföljande illegala handeln är en svår utmaning.
– Kan vi inte få bort efterfrågan är allt annat vi gör i längden lönlöst, säger Carlos Drews, WWFs globala naturvårdschef i samband med ett Sverigebesök.

 

Trots den svåra situationen där cirka 35 000 elefanter, drygt 1300 noshörningar och 100 tigrar dödas per år, är Carlos Drews optimistisk. Inte minst för att WWF verkligen lyckats få upp frågan på en hög nivå. Många betydelsefulla politiker och organisationer, till exempel Barack Obama, Interpol, det internationella konsortiet mot artbrott ICCWC och FN, samarbetar nu med WWF. 

 

WWF en nyckelspelare

– När FN-resolutionen om artbrott gick igenom i juli 2015 var det många som gratulerade WWF efteråt. Vi ses som en nyckelspelare och det finns en medvetenhet om att WWF ligger bakom att artbrott får allt större uppmärksamhet, säger Carlos Drews när vi ses för en kort pratstund i Stockholm.

En effekt av att artkriminalitet numera räknas som ett allvarliga brott är att Interpols miljöenhet fått större resurser. För att illustrera det visar Carlos Drews upp en bild på nio brottslingar som Interpol nyligen efterlyst.


– Av de här nio är fem efterlysta för miljöbrott, och två av dem kunde gripas ganska omgående efter efterlysningen, berättar han.

 

Vi köper oss tid

WWF arbetar strategiskt för att stoppa tjuvjakten och handeln (se rutan Vad gör WWF). Men som Carlos Drews säger, genom att göra det svårare för tjuvjägare och smugglare köper vi oss egentligen bara tid. Det enda som hjälper i längden är att stoppa efterfrågan på elfenben, noshörningshorn, tigerben och andra liknande produkter.


– Här arbetar vi för att förändra beteenden. Allting är baserat på högkvalitativa studier, så att vi vet vilka konsumenterna är och därmed är säkra på att pengarna används så effektivt som möjligt på de målgrupper vi behöver påverka, säger Carlos Drews.

Andlighet kommer inifrån - det är budskapet i Chi-kampanjen mot att konsumera noshörningshorn.Ett exempel är den nu pågående så kallade”Chi-kampanjen” i Vietnam. Efter att ha studerat marknaden identifierade man särskilt framgångsrika affärsmän i 40-50-årsåldern som de främsta användarna av noshörningshorn.

 

Pulvrets popularitet hänger ihop med mångtusenårig användning i traditionell medicin och en vilja att glänsa: ”Titta, jag har råd med en produkt som är flera gånger dyrare än guld”, säger den som bjuder middagsgästerna på nermalet noshörningshorn. Detta har man tagit fasta på i kampanjen. Här visas inga bilder på noshörningar och det talas inte om tjuvjakt.

– Istället pratar vi om chi, den inre energi de här personerna använder för att nå framgång både som entreprenörer och som män och kvinnor. Detta talar till deras stolthet, att tro på sin egen chi snarare än ett externt substitut i form av noshörningshorn, säger Carlos Drews.

 

WWF aldrig avsändare

En del i strategin är att WWF aldrig står som avsändare i kampanjerna. Det är viktigt att hitta rätt avsändare beroende på målgruppen. Till exempel har Vietnams hälsominister varit betydelsefull för att nå ut med budskapet att cancersjuka inte ska slösa tid och pengar på det verkningslösa hornpulvret.

Precis som Vietnam är den största marknaden för noshörningshorn är Kina störst när det gäller elfenben, även om Kinas president nu lovat att göra ett uppehåll med handeln.
Djursouvenirer av elfenben.
I Kina arbetar WWF med att identifiera särskilt framgångsrika och populära företagare, så kallade champions, som offentligt tar ställning mot gåvor av hotade arter – både att ta emot och att ge.

För att nå ut till dem ordnas kvällsevent där företagsledarna får träffas.


– Våra samarbetspartners inom företagsvärlden talar direkt till sina likar och jag är övertygad om att det är den mest kraftfulla vägen framåt, säger Carlos Drews.

 

Tigrar och skogselefanter mest utsatta

I Kina är användningen av tigerben till tigervin ett stort problem. Det mesta kommer från farmade tigrar, men även vilda djur drabbas.


– Jag är allvarligt bekymrad över tigrarnas framtid eftersom det bara finns 3000 någonting kvar. Skogselefanter i Centralafrika är min andra svåra huvudvärk. De minskar dramatiskt på grund av illegal jakt i Kongobäckenet, säger Carlos Drews.

Skogselefanter, foto Frederick J WeyerhauserSkogselefanterna har oturen att leva i ett område i Afrika med utbredd korruption som kriminella drar nytta av.


– Vi förlorade 60 procent under den senaste tioårsperioden; de finns knappt kvar i Kongo som brukade ha 450 000 elefanter på 1970-talet. Nu uppskattar man att det finns totalt 10 000 skogselefanter kvar varav de flesta i Gabon. Vi är mycket oroade över skogselefanterna (som nu forskarna ser som en separat art skild från savannelefanterna) för det är väldigt svårt att bedriva gott naturvårdsarbete i det området. Jag har nu sett till att vi fokuserar vårt elefantarbete till detta område.


Elefanter reproducerar sig långsamt och har därför svårt att återhämta sig när många djur dödas. För att skydda elefanterna arbetar WWF med 13 elefantlandskap, på liknande sätt som för tigrarna.


Oroande utveckling för noshörningen

När det gäller de afrikanska noshörningarna är läget inte lika kritiskt som för elefanterna – ännu.


– Noshörningar i Afrika är ett intressant fall, för de är inte på väg att försvinna. De har en robust status som gör att de än så länge kan buffra det starka tjuvjaktstryck som vi ser idag. Men om tjuvjakten fortsätter i den takt som är nu, blir det ett verkligt problem för noshörningarna.
Spetsnoshörning, foto Joakim Odelberg
En av de frågor WWF arbetar med just nu är att motverka ett förslag om att legalisera handeln med noshörningshorn i Sydafrika.

 

Större delen av de noshörningar som dödas i tjuvjakten finns i landet, som också har många markägare med noshörningar på sina ägor. Dessa markägare bedriver ett intensivt lobbyarbete för att legalisera handeln. WWF är helt emot detta då det skulle öka acceptansen för noshörningshorn som produkt och därmed hoten mot de vilda noshörningarna.


 

Stark lobby vill legalisera handel

– Om man plötsligt säger att det är lagligt att köpa noshörningshorn, vilka signaler skulle det sända?, frågar han retoriskt, och fortsätter:
– Jag tror ändå inte att Sydafrika kommer att klubba igenom detta, men det är sant att lobbyn arbetar väldigt hårt.

Myrkotte, foto John E NewbyYtterligare en art som blivit ett hett villebråd för tjuvjägare är den så kallade myrkotten. Den lever i både Afrika och i Asien och har fjäll som består av ungefär samma material som noshörningshorn, vilka används som traditionell medicin mot feber och för hudbehandling.

Här gäller det återigen att minska efterfrågan.

Att det är möjligt visar ett exempel från Japan, som tidigare använde stora mängder elfenben. Efter en framgångsrik kampanj under 80-talet liknande det WWF gör idag, försvann efterfrågan nästan helt.

– Det visar att det vi ser idag inte är nytt, att vi har varit där förut och att vi kan hantera det. Vi behöver all positiv energi vi kan få från goda exempel, för att få perspektiv på saker och ting.

 

Senast uppdaterad 2015-11-18

Vad gör WWF

WWF arbetar för att stoppa tjuvjakten genom att:

Sedan flera år bedriva en kampanj för att få artbrott erkända som allvarliga brott.
Arbeta för att regeringar ska skydda hotade djurpopulationer genom att förbättra brottsbekämpningen, skärpa straffen, minska efterfrågan på produkter från hotade djur och genomföra  internationella åtaganden gjorda under CITES.
Utveckla och sprida information om certifiering av skyddade områden, samarbeta med regeringar, organisationer och skyddade områden  för att parkvakterna ska få rätt utrustning, utbildning och ersättning och att djuren skyddas mot tjuvjägare.
Minska efterfrågan på delar från hotade arter genom att påverka konsumenter.

Om Carlos Drews

Carlos Drews

Carlos Drews är chef för WWFs globala artprogram. Just nu arbetar han främst med några av de mest karismatiska arterna till lands och havs och med hur de påverkas av artbrott, förlust av livsrum, konflikter mellan människa och vilda djur, jakt/fiske och klimatförändringen. Carlos bor i Schweiz och är både tysk och columbiansk medborgare. I oktober 2015 belönades han med Liber Press Association environmental award för sitt mångåriga bevarandearbete.

  

Har du tips om illegal handel?

Vid misstanke om illegal handel inom landet, kontakta:

Närmaste polismyndighet

Telefon: 114 14

Polisens webbsida


Vid misstanke om smuggling, kontakta:
Tullverket
Telefon: 0771–520 520
Mer information finns på
Tullverkets webbsida
 
Har du tips om smuggling eller illegal handel, kontakta även gärna:
Mats Forslund, Världsnaturfonden WWF
Telefon: 070–399 81 63
mats.forslund@wwf.se