© WWF-Canon/Andy Rouse

 

 

Genforskning vid Uppsala universitet söker svar om hotade gorillors framtid

2018-08-21

Vad händer med gorillorna när klimatet förändras, och hur påverkas de i övrigt av människornas framfart? Forskaren Katerina Guschanski vid Uppsala universitet jobbar med en studie som ska ge svar.

 

Katerina Guschanski, gorillaforskare

 

För drygt tio år sedan, när Katerina Guschanski studerade bergsgorillor i Bwindi Nationalpark i Uganda, hände något hon sent ska glömma. Forskningsteamet var beroende av vandringsstavar för att kunna ta sig upp i den kuperade terrängen. Som forskare ska man förhålla sig neutral och försöka att inte påverka gorillorna man studerar, men vissa yngre djur är nyfikna av sig. I en av grupperna fanns en ung hane vid namn Bieza som brukade stjäla vandringsstavar från teammedlemmar och sedan roat studera reaktionen.

–  En dag när jag vandrat upp var jag trött på att han tagit så många stavar från mig, och bestämde att han inte skulle lyckas denna gång. Men han närmade sig och det fanns ingenstans att backa undan i den täta djungeln. Han tog tag i staven, men jag var riktigt arg och höll i den hårt. Så jag blev släpad flera meter genom vegetationen. Plötsligt släppte han och jag ramlade baklänges och slog flera kullerbyttor. Hela teamet vred sig av skratt och han såg väldigt road ut, säger Katerina och ler vid minnet.

Katerina som har en kosmopolitisk bakgrund med uppväxt i Ukraina och Tyskland, följt av arbete i England, Schweiz och nu alltså Sverige, har genom åren studerat flera afrikanska däggdjur. Sedan några år tillbaka fokuserar hon på gorillor igen: Grauers gorilla (gorilla berengei graueri) och bergsgorillor (gorilla berengei berengei). Båda arterna är akut hotade.

De är en grupp på Institutionen för ekologi och genetik, avdelningen Zooekologi, Uppsala universitet, som tittar på genetiska förändringar och mångfald inom arterna och inom olika populationer, genom att jämföra DNA-prover från dagens gorillor med sådana från 100 år gamla gorillor på museer. På så vis kan de se hur generna har förändrats, och även förstå lite mer om hur de kan komma att påverkas framöver.

 

Systerarter

Bergsgorilla. Foto: Andy Rouse / WWFBergsgorillan och Grauers gorilla är nära släkt, men bergsgorillorna lever på högre höjd och är mycket färre. Enligt räkningen som presenterades 2011 finns det 880 bergsgorillor och man tror att det finns ungefär 3800 Grauers gorilla, men ingen vet riktigt. Grauers gorilla lever i Demokratiska Republiken Kongo där oroligheter och strider mellan olika folkgrupper dominerar, och har de senaste 20 åren utsatts för en intensiv jakt. Det har lett till att de minskat med nära 80 procent. Sorgligt nog tycker vissa att gorillakött är en delikatess.

Dessutom har arten fått se sin livsmiljö försvinna allt mer; regnskogen i Kongo är en eftertraktad råvara för den globala skogsindustrin.

Grauers gorilla. Foto: Chris Martin Bahr / WWF– När gorillorna isoleras i olika områden kan de inte lika lätt hitta lämpliga partners att para sig med, vilket ökar inaveln. Det kan göra dem mer känsliga för sjukdomar och att de får mycket svårare att anpassa sig till ändrade förhållanden, vilket hotar artens långsiktiga överlevnad, förklarar Katerina.

 

Bergsgorillorna en succé

Grauers gorilla är därför långtifrån någon bevarandemässig succé. Till skillnad från berggorillorna.

– Bergsgorillorna är en stor framgång bevarandemässigt. De fortsätter att öka i antal, men det är tack vare vad många kallar ”extremt bevarande”, där man kallar in en veterinär så fort en gorilla är sjuk. I Virunga har man sett att ökningen enbart sker i dessa övervakade grupper, inte i dem som lever helt vilt.

Eftersom bergsgorillan minskat i antal så pass långsamt, under tusentals år, innan den började öka igen, har arten kunnat anpassa sig genetiskt till förändringar som skett i dess miljö och levnadsvillkor.

Katerina Guschanski– Populationen som finns nu är förmodligen så väl anpassad till sina levnadsförhållanden som den kan vara. Men vad händer om förhållandena ändras? Då har den få möjligheter att anpassa sig vidare, eftersom den genetiska variationen är så liten inom arten.

Varför har du valt att studera just gorillor?
– Jag fascineras av att de är så genetiskt lika oss människor, och tycker att det är viktigt att ta fram ny kunskap som förhoppningsvis kan hjälpa akut hotade arter att överleva.

Någon gång våren 2018 väntas resultaten från forskningsgruppens studie presenteras.


Kort om Katerina Guschanskis forskning

Senast uppdaterad 2017-08-21

 

Vad gör WWF

WWF jobbar hårt för att rädda Afrikas bergsgorillor. En viktig del är stöd till nationalparks-myndigheterna i alla tre utbredningsländerna. Stora delar av stödet går till nationalparks-vakter som kan skydda bergsgorillor och övrig natur.

Mer fakta:

Gorilla i Afrika

 

IGCP
WWF samarbetar sedan mer än 20 år med IGCP, International Gorilla Conservation Programme (Det internationella bergsgorillaprojektet). IGCP jobbar med såväl forskning på djurens beteende — mer kunskap är mycket viktigt för att trygga artens överlevnad — som turist-planering och samarbete med kringboende lokalbefolkning för att trygga gorillornas livsmiljö. Trots flera års oroligheter och bakslag har projektet varit framgångsrikt när det gäller att skydda bergs-gorillorna. Senare under-sökningar visar att antalet bergsgorillor har ökat med 17 procent sedan 1989.


Förutom detta trenationsprojekt finns ett separat projekt i Bwindi Nationalpark i Uganda, där man arbetar med skydd och studier av den unika skogsmiljö som parken har. Det är av yttersta vikt att detta projekt går bra, för i Bwindi finns det enda område där bergsgorillan har möjlighet att öka signifikant i antal.

 

Bli Djungelfadder


Foto: © Steve Morello WWF

Hoten mot Afrikas bergsgorillor och regnskogar är överhängande. Aldrig tidigare har du haft möjlighet att så nära följa de utrotningshotade bergsgorillorna som nu.
Bli Djungelfadder och bidra till WWFs tropikskogsverksamhet!

Läs mer!