Fartyg på Östersjön. Foto: Lasse Burell

 

 

Idag börjar slutet på exotiska arters invasion i våra vatten

2017-09-08

I decennier har fraktfartygens barlastvatten, det vill säga vattnet som pumpas in i fartygen för att ge dem sin stabilitet när de saknar last, fyllts på i ett hav för att sedan släppas ut i ett annat. Därmed har invasiva arter spritts i våra vatten. Vissa av arterna gynnas av den nya miljön - i värsta fall slås de lokala arterna i havet ut. Det kan drabba näringar som fiske, industri och infrastruktur.
 
Redan 2009 beräknades kostnaderna för invasiva arter uppgå till 50 miljarder USD, motsvarande Bulgariens dåvarande BNP. WWFs senaste Living Planet Report visar att invasiva arter är ett av de främsta skälen till att stora populationer av liv försvunnit i våra vatten.
 
Men nu ska det vara slut på invasionen.
 
Barlastvatten kallas det vatten ett fartyg pumpar in i båten för att bibehålla stabilitet. Problemet är att vattnet innehåller tusentals organismer – små djur, växter och bakterier, och när vattnet släpps ut på en ny plats följer dessa invasiva arter med och rubbar den ekologiska balansen. Foto: ShutterstockDen 8 september 2017 börjar Barlastkonventionen – som ska förhindra att främmande organismer sprids med fartygens barlastvatten – att gälla för alla fartyg på internationellt vatten. 
 
-  Ett otroligt viktigt och glädjande beslut. De effekter vi redan börjat se när de invasiva arterna tar över lokala ekosystemen har inneburit stora skador för både natur och ekonomi, senast i augusti kom ett larm om att svartmunnad smörbult spridit sig i stora delar av Östersjön och hotar fiskarter lokalt. Så det är oerhört viktigt att spridningen minskar. Nu gäller det bara att fartygen verkligen följer regelverket och renar sitt vatten, säger Inger Näslund, expert på havs– och fiskefrågor på WWF.
 
WWF har drivit frågan i flera år och det ser ut att gå i rätt riktning. Panama, som står för 18 procent av världens utsläppsvatten (världstonnaget), ratificerade också konventionen förra hösten. Och för Sverige, som godkände konventionen redan 2009, är det en seger att konventionen nu träder i kraft -  förhoppningsvis innebär det början på slutet av invasionen av främmande arter i våra vatten.

 

Exempel på invasiva arter som invaderat och riskerar att förstöra i våra svenska vatten: 

Kammaneter. Foto: Erling Svensen / WWFKammaneten från Amerika har spridit sig längs västkusten i Sverige. Det är ett ovanligt glupskt rovdjur och kan växa snabbt när det finns gott om mat som djurplankton och fisklarver. När kammaneten äter upp ägg och fisklarver riskeras fiskbestånd att utarmas. Kammaneten konkurrerar även med småfiskar om mat genom att äta djurplankton


Kinesisk ullhandskrabba från Asien har hittats i Sverige i både kustvatten, från Kalix i Bottenviken till Göta älvs mynning vid Göteborg, och i flera av våra större sjöar. Den har stor förmåga att anpassa sig till olika miljöer. Ullhandskrabba i stora populationer kan orsaka skador genom att sprida sjukdomar och parasiter eller orsaka skador för fiske och vattenbruk. Krabbans grävande och tunnelbyggande kan försvaga strandkanter och flodbankar.
      
Penselkrabban påträffades på västkusten för första gången i maj 2016. Det är troligt att den blir en ny invasiv art i svenska hav då den har spridit sig snabbt i Nordsjön. Den tros ha kommit till Europa via barlastvatten i fartyg eller via importerade japanska ostron. Penselkrabban konkurrerar med ”vår” strandkrabba då de lever i samma miljö
 
Svartmunnad smörbult kommer via barlastvatten från Svarta havet och Kaspiska havet och har nu bosatt sig i Östersjön. Sommaren 2008 hittades den för första gången i Blekinge.  Den kan leva i bräckt och sött vatten, men även i salt vatten. Den svartmunnade smörbulten är väldigt tålig och anpassningsbar och kan ha en fördel framför Östersjöns egna arter som är mer beroende av en speciell miljö. Svartmunnad smörbult är aggressiv och kan äta andra fiskars rom förutom musslor och havsborstmaskar.

  

Senast uppdaterad 2017-09-08

Lyssna på Under ytan

Annelie Pompe. Foto: Hanli Prinsloo

 

I poddserien Under ytan möter du bland annat äventyraren Annelie Pompe, som dykt över hela världen men fortsätter att hålla de svenska haven närmast hjärtat.

Lyssna här.