Rädda Haven

 

 

 

Madagaskarbor planterade 760 000 mangroveträd

 

Mellan 2015 och 2017 har invånare i regionen Melaky, Madagaskar, restaurerat 140 hektar mangroveskog.
– Det här är mycket positivt; att återplantera förlorade mangroveträd är bra för haven på många sätt, säger Inger Näslund, havs- och fiskexpert, Världsnaturfonden WWF.

 

Mangroveplantering i Melaky Foto: Pauline Dame / WWF

 

Melaky är en region i nordvästra Madagaskar med en mycket aktiv lokalbefolkning som under perioden 2015-2017 återplanterat 140 hektar mangrove med två olika arter, gul mangrove (Ceriops tagal) och röd mangrove (Rhizophora mucronata).

 

I arbetet har män, kvinnor och även barn deltagit och planterat totalt 760 000 mangroveplantor.

 

Mangroveplanta Foto: Pauline Dame / WWF Madagaskar– Ett bra initiativ då det ökar chansen för olika vattenlevande djur att föröka sig, söka skydd och mat bland mangroverna och dess rötter i tidvattenzonen. Det bidrar till den biologiska mångfalden och ökar fisk och skaldjur som kan fiskas. En frisk mangroveskog ger dessutom skydd mot stora havsvågor och minskar erosion från land, säger Inger Näslund.

Projektet i Melaky genomfördes på lokalbefolkningens eget initiativ. De valde också själva vilka områden som skulle återplanteras. Arbetet genomfördes med stöd av WWF i Madagaskar.

– Precis som korallrev och sjögräsängar är mangroveskog extremt viktiga och produktiva ekosystem som förser havsområden och människor med en rad värdefulla tjänster i form av mat och skydd. Mangroveträd brukas även som byggmaterial och ved, avslutar Inger Näslund.


Mangroveskog är värdefull på många sätt

Mangrove Foto: Germund Sellgren

• Skyddar kusten: Mangroveskogens täta rotsystem samlar upp sediment som flyter med floder och från land. Det stabiliserar kustlinjen och hindrar erosion. I områden där mangroveskog har försvunnit, är skadorna på kusten från orkaner och intensiva stormar mycket allvarligare, än där mangroveskogen finns kvar. Mangroven skyddar också korallrev och sjögräsängar från att begravas i sediment.
• Fisk: Mangrovskog är hem för många arter av fisk, krabbor, räkor och blötdjur. Mangroveen är också uppväxtplats för många fiskarter, bland annat revfisk.
• Virke och plantor: Mangroveskog är motståndskraftig. Många kustsamhällen förlitar sig på skogen för virke och bränsle. Man samlar också in medicinalväxter från mangroveskogen och använder löv som boskapsfoder.
• Turism: Mangroveskogars mångfald påminner om den i korallrev. Här finns en stor potential för turism. Bara ett fåtal länder har dock börjat utnyttja detta.


 

Världsnaturfonden WWF driver ett mangroveprojekt på Madagaskar som samfinansieras med SIDA. Läs mer här.

Senast uppdaterad 2017-10-06

Madagaskar

Madagaskar

 

Var med och rädda haven!

 

Vi är problemet, men vi är också lösningen. De senaste 70 åren har vi människor utsatt haven och dess invånare för enorma påfrestningar.
Vi har förorenat och fyllt haven med skräp. Vi har fiskat för mycket av vissa fiskar, och rubbar urgamla marina ekosystem. Vi har redan förlorat nästan en tredjedel av världens korallrev, och om inget görs kan de vara borta 2050.

 

WWF jobbar globalt med att sätta press på politiker och andra beslutsfattare. Nu har de fått upp ögonen för konsekvenserna avvi människors handlingar och börjat agera – lagar har skärpts och bättre skydd och skötsel av haven har blivit en angelägen fråga. Men det behöver hända mycket mer. Och det är bråttom.
 
Vill du också bli en del av lösningen?

Läs mer om vårt arbete och vad du kan göra för haven:  Rädda Haven.