(c) WWF / Fritz PÖLKING

Bil, biff och bostad är våra klimatbrott

2009-12-16 (publicerad i Aftonbladet) 

WWF: Här är uppoffringarna vi måste göra för att rädda jorden.


Två ton per världsmedborgare och år. Så mycket växthusgaser är de flesta klimatexperter överens om att vi måste ner till om vi ska ha en chans att undvika att det globala klimatet löper helt amok. Två till tre ton sätter du i dag lätt sprätt på genom ett års pendlande med bensindriven bil eller en enda flygresa till Thailand.

Efter klimatförhandlingarnas första vecka vet vi inte om man kommer att enas om nationella utsläppsbudgetar. Men oavsett hur länderna vill åtgärda klimathotet så kommer det att bli allt dyrare att dumpa växthusgaser i atmosfären. Hur förberedd är vi för de förändringar som krävs för att leva med en lättare klimatryggsäck?

Svenskarnas globala klimatpåverkan beräknades nyligen av Naturvårdsverket till cirka 10 ton. Senare studier av bland annat Stockholm Environment Institute, SEI, visar att siffran troligen är ännu högre. Alla studier av hushållens klimatpåverkan pekar ut resandet, maten och boendet som de största klimatbovarna. Inom dessa tre områden, ofta kallade bilen, biffen och bostaden vet vi att dyrare fossilbränslen kommer att pressa fram förändringar förr eller senare. På vilket sätt kommer det att påverka din vardag? Får du det sämre eller får du det bättre?

Jag tror att vi kan få det hur bra eller dåligt som helst. Allt beror på om vi är beredda att lära nytt och agera i tid. Avgörande är förstås att världens ledare enas om en långtgående och solidarisk lösning på klimathotet.

Ingen med hjärtat på rätt ställe kan väl känna sig riktigt lycklig om de misslyckas och därmed offrar framtiden för våra och världens barn på det kortsiktiga tänkandets och den allmänna tröghetens altare. Men medan vi väntar på ett BRA avtal (Bindande, Rättvist och Ambitiöst), låt oss inte spilla mer tid. Hur vårt liv blir efter den billiga oljans epok bestäms till slut av de konkreta lösningar vi utvecklar.

Kommer vi om tio år att lägga merparten av inkomsten på att köpa värme och el till energislukande hus och apparater – eller kommer vi att bo energieffektivt och sälja tillbaka el till nätet från bostadens egna solceller? Kommer vi att fortsätta slösa allt mer pengar på onödigt mycket kött och annan mat varav vi slänger en femtedel eller kommer vi att njuta av klimatsmarta råvaror förvarade och tillagade med ny kunskap? Kommer vi att fortsätta släpa på flera ton plåt till växande kostnader när vi förflyttar oss eller kommer vi att cykla oss friskare och resa bekvämt med eldriven spårtrafik i städer som är planerade för människor snarare än bilar?

Bara ur dessa exempel växer det fram en lång åtgärdslista som riktar sig till såväl privatpersoner, företag som myndigheter. På många punkter kan vi agera direkt. Exempelvis finns det redan lösningar på marknaden för husägaren och fastighetsägaren som vill minska energiåtgången och producera el och värme själv. Det sistnämnda erbjuder staten dessutom bidrag för.

Flera kommuner utvecklar redan en smartare stadsplanering som gynnar gång- och cykeltrafik och ställer om de egna fastigheterna och transportsystemen till att bli självförsörjande på förnyelsebar energi. Många företag ligger redan i startgroparna med produkter och tjänster som behövs i en fossilfri värld och förutspås en strålande framtid på den globala marknaden. Flyget är en svår nöt att knäcka men det ryktas om att luftskepp snart kan bli ett klimatsmart, fast långsamt, alternativ vid sidan om videokonferenser och andra virtuella alternativ till fysisk förflyttning. Många lösningar behöver växa fram i samverkan. Exempelvis kan gemensamma insatser från stadsplanerare och företag göra klimatsmarta plug-in-hybrider till det självklara valet för de som av geografiska och andra skäl förblir beroende av bil.

Många kommuner satsar också på utökad grönstruktur och öppen dagvattenhantering för att mildra effekten av de klimatförändringar som inte kan undvikas. Detta samtidigt som andra sitter fast med fortsatta vägbyggen och expansion i strandnära lägen som om de aldrig hade hört talas om växthuseffekt och smältande inlandsisar.

Men innan du kräver bättre förvaltning av kommunala medel från din politiker, kolla gärna upp dina egna investeringar. Har du fortfarande inte hunnit göra dig av med din bensinslukande jättebil, snabba på, för snart är den inget värd. Och du som går i flyttankar, släng inte pengarna i sjön. Klimatanpassat boende och nära till kollektivtrafik är en avsevärt smartare investering än en lyxvilla på strandnära tomt. Är den på fel ställe riskerar den att bli översvämmad. 



Carina Borgström-Hansson
Expert, Ekologiska fotavtryck, Världsnaturfonden WWF

 


 

 

 

Senast uppdaterad 2011-06-07

 

 

Presskontakt WWF

Kontakta WWFs pressteam!

Pressnummer: 08 - 546 575 00
E-post: press@wwf.se