(c) WWF / Fritz PÖLKING

Sushin hotar den biologiska mångfalden i våra hav

2011-02-20 (publicerad iSVT Debatt) 

Med den ensidiga användningen av ett fåtal arter som blivit sushibranschens signum gräver sushin sin egen grav. Vi älskar sushi och unnar framtida generationer att kunna njuta av den hyllning till havet som sushi är. Därför uppmanar vi sushibranschen och konsumenter att jobba för att sushin förnyas i Sverige, skriver en rad miljöaktörer tillsammans med sushikocken Magnus Wallin som driver krogen Rå Epok där sushi tillagas med svensk fisk.

De senaste decenniernas globala boom för sushi stavas snyggt, snabbt och hälsosamt. Men den perfekta fräschören har en destruktiv baksida i form av utfiskning och likriktning.

Tillsammans med Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF och Greenpeace uppmanar livsstilsmagasinet Camino sushibranschen och konsumenter att jobba för att sushin i Sverige förnyas. Med den ensidiga användningen av ett fåtal arter som blivit sushibranschens signum gräver sushin sin egen grav. Vi älskar sushi och unnar framtida generationer att kunna njuta av den hyllning till havet som sushi är.

Sushi är djupt sammankopplat med japansk kultur med alla sina nyanser. Men resten av världen är inte japaner. Istället för att servera samma ”sushifiskar” överallt i världen borde branschen istället försöka hitta tillbaka till de principer som från början låg till grund för valen av arter i Japan, och sedan applicera samma principer på vårt egna geografiska område och biologiska förutsättningar. Det hävdar Casson Trenor, fiskexpert på Greenpeace i USA och författare till boken Sustainable Sushi, i ett reportage i magasinet Camino som utkommer nästa vecka. Sushi definieras egentligen av det söta, klibbiga riset. Och enligt japansk tradition bör den medföljande godbiten väljas utifrån de lokala förutsättningarna och säsong.

Vild fisk är en förnyelsebar resurs. Så länge man fiskar vad bestånden och ekosystemen tål har man en kontinuerlig återväxt av fiskresurserna. Idag är mer än 80 procent av världens kommersiella fiskbestånd fullt utnyttjade eller överfiskade. En del av orsaken till utfiskningen är den globala efterfrågan på enstaka arter – en efterfrågan som bland annat bärs upp av sushibranschen. Bland de arter som utsätts för högt fisketryck genom sushibrestaurangernas ensidiga användande är havens dyraste fisk, blåfenad tonfisk, som idag är utrotningshotad. Även den av WWF rödlistade gulfenade tonfisken är hårt utsatt, liksom svärdfisk och tilapia. Odlingar för jätteräkor förstör mangroveskogar och därmed den biologiska mångfalden och skyddet mellan land och hav. Fisket av bläckfisk i Nordafrika, Spanien och Vietnam har lett till sviktande bestånd och förstörda bottnar i samband med trålning. Och 1 kg av det som kanske är allra mest förknippat med sushi – vackert marmorerad odlad lax – kräver 2,6 kg vild fisk som foder. Därtill kommer problem med laxlus som alstras bland den odlade fisken och som överförs till den vilda.

Vi är många som försöker göra skillnad. Greenpeace driver bland annat på för att livsmedelskedjorna bara ska köpa in hållbar fisk och fiskenäringen sluta fiska efter hotade arter som ål, blåfenad tonfisk och storögd tonfisk. Världsnaturfonden WWF gick i januari ut med en utmaning till svenska sushirestauranger att plocka bort rödlistad fisk från menyn och öka sin andel miljöcertifierad råvara med minst 10 procent. Naturskyddsföreningen driver en kampanj för att både stoppa ohållbart fiske och vägleda återförsäljare, konsumenter och medlemmar att minska konsumtionen av ohållbart fiskade och odlade arter. En av de sushibarer som kommit längst i Sverige med en mer ansvarsfull sushi är Rå Epok i Lund. De serverar aldrig rödlistad fisk och försöker använda lokala arter från Öresund och sjöar i Skåne.

Sushirestaurangerna och grossisterna har det största ansvaret för den nödvändiga förändringen. Men som konsument kan du hjälpa branschen att våga ta steget genom att efterfråga mer hållbara alternativ. Redan idag kan du på de flesta sushibarer byta ut bitarna i standardmenyerna. Välj bort de rödlistade arterna. Välj in lokala råvaror och fler vegetariska bitar. Ställ frågor om råvarorna och be sushikocken tala med grossisterna som i sin tur kan påverka fiskare och odlare.

Genom att ställa frågor och krav så kan vi inte bara bidra till att minska uttaget från havens resurser, vi kan dessutom njuta mycket mer av den speciella karaktär som en sushimåltid kan ha.

 

Inger Näslund

Expert fiskefrågor, WWF

 

Tobias Jansson

Ansvarig utgivare, magasinet Camino

 

Magnus Wallin

Sushikock, Rå Epok

 

Ellen Bruno

Marin sakkunnig, Naturskyddsföreningen

 

Jan Isakson

Kampanjledare, Greenpeace

 

 

 

 

 

 

Senast uppdaterad 2011-04-08

 

Presskontakt WWF

Kontakta WWFs pressteam!

Pressnummer: 08 - 546 575 00
E-post: press@wwf.se