(c) WWF / Fritz PÖLKING

Världsnaturfonden: Svenska företag rustar i det fördolda för oljeborrning i Arktis

2011-05-16 (publicerad i SVT Debatt) 

ARKTIS FRAMTID. Svenska rederier planerar eller har kanske redan beställt specialbyggda isbrytare för exploatering av olja och gas i Arktis. Det handlar om stora investeringar i miljardklassen från svenska privata bolag, skriver Tom Arnbom, Arktisexpert för Världsnaturfonden WWF.


Arktis är den plats på jorden där de pågående klimatförändringarna syns tydligast. När havsis och glaciärer minskar i både tjocklek och yta öppnas nya områden som tidigare varit skyddade mot storskaligt fiske, sjöfart, gruvdrift samt olje- och gasexploatering.
 
Den stora globala efterfrågan på naturresurser – som delvis drivs av den ekonomiska utvecklingen i Asien – medför att allt fler blickar kastas mot Arktis. Idag finns ett antal mindre konflikter mellan länderna i Arktis som troligen kommer att lösas inom kort. Det handlar bland annat om vem som ”äger” den lilla ön Hans Island mellan Grönland och Kanada. Ön i sig har inget stort värde, men i de stora territorialvatten som omgärdar ön finns det troligen olja av stort värde. I höstas skrev Norge och Ryssland under ett avtal som rör fiske, olje- och gasresurser – allt för att minska risken för framtida konflikter om naturresurser.
 
Enligt den svenska polarambassadören Gustaf Lind, som den 12 maj tog över ordförandeklubban i Arktiska Rådet, är det få konflikter i Arktis och inget stort race efter naturresurser. Lind anser också att FN:s Havsrättskonvention (UNCLOS) är en lagstiftning som räcker i de marina områdena i Arktis – men i en undersökning som Världsnaturfonden WWF tagit fram (International Governance and Regulation of the Marine Arctic) finns det många hål och den här lagstiftningen är inte bindande.
 
Det innebär att exploatering av exempelvis fiske och olja kan sättas igång utan att det finns bindande regelverk. Sveriges ambition inom Arktiska Rådet – där alla arktiska länder och sex olika ursprungsbefolkningar är representerade – är att få fram ett internationellt avtal för att kunna hantera när ett oljeutsläpp sker i Arktis. Det kanske är ett politiskt misstag att det förebyggande arbetet – som är viktigast för att hindra ett oljeutsläpp – inte nämndes.
 
Det talas sällan om att det som verkligen driver på exploateringen i Arktis är privata storbolag med en helt annan agenda än de nationella staterna. Det största hotet för Arktis idag är förutom klimatförändringarna jakten på fossila bränslen. Här finns kanske mer än 10 procent av världens oexploaterade oljeförekomster och bortåt 30 procent av världens naturgasförekomster. Det kommersiella värdet är enormt.
 
Det kan handla om stora privata bolag som till exempel BP, som är mycket trängt ekonomiskt efter den stora oljekatastrofen med Deepwater Horizon i Mexikanska golfen för drygt ett år sedan. BP försöker just nu knyta band med ryska bolag för exploatering av gas och olja i Arktis för att hitta nya lönsamma fyndigheter. Uttalanden från BP:s svenska ordförande Carl-Henric Svanberg visar på en skrämmande okunnighet och ett cyniskt tänkande när han hävdat att ”djuphavsborrning är en nödvändighet” och att ”de flesta är nog överens om att världen kan tåla ett par graders uppvärmning, sedan får vi större effekter”.
 
I Arktis medför några graders medeltemperatur på jorden närmare 7 graders högre medeltemperatur som riskerar att glaciärer som Grönlandsisen smälter i allt högre takt och en havsnivåökning på jorden på drygt en till en och en halv meter inom hundra år. Det bekymrar kanske inte BP att vissa länder riskerar att läggs under vatten? Att exploatera mer olja och naturgas innebär mer växthusgaser i atmosfären och därmed ännu större klimatförändringar.
 
Ett annat exempel är att svenska rederier planerar eller kanske redan har beställt specialbyggda isbrytare för exploatering av olja och gas i Arktis. Det handlar om stora investeringar i miljardklassen från svenska privata bolag. Att Japan och Kina nu satsar pengar i Arktis är troligen bara toppen på ett isberg jämfört med vad som kan väntas ske.
 
Idet finns det inte någon känd teknik som klarar av sanera en större oljeolycka i de arktiska vattnen. Vintertid är det mörkt dygnet runt, minus 30 grader, snöstorm och drivande metertjock havsis. Vid oljekatastrofen i Mexikanska gulfen dunstade olja upp i luften, i vattnet fanns bakterier som ”attackerade” oljan och 27 000 personer sattes in för att bekämpa oljan. I det kalla Arktis finns inte de resurserna och dessutom lägger sig isen som ett lock ovanpå oljan. Följden är att hela ekosystem kan slås ut och därmed även urbefolkningens möjligheter till att utöva traditionella näringar.
 
Olja och gasexploatering är endast ett av många hot som hopar sig nu när klimatförändringarna slår mot Arktis. Innan det finns bindande lagstiftning som säkrar att den fantastiska miljön och teknik som verkligen fungerar för att säkerställa naturen när olyckan är framme är det därför nödvändigt att förbjuda all ny exploatering av naturresurser.

 


Tom Arnbom

Arktisexpert, WWF

 

 

 

Senast uppdaterad 2011-06-07

 

 

Presskontakt WWF

Kontakta WWFs pressteam!

Pressnummer: 08 - 546 575 00
E-post: press@wwf.se