(c) WWF / Fritz PÖLKING

Så kan städerna rädda klimatet

2013-01-05 (publicerad i Dagens Industri) 

Det är tydligt att det inte går att vänta med att få ned klimatgasutsläppen. Allt fler larmrapporter varnar för effekterna av omfattande klimatförändringar. Samtidigt försämras Sveriges ekonomi snabbt.

 
De budgetar som lagts av regering och opposition är redan förlegade. Genom offensiva satsningar på energi- och transportsystem, förnyelse av bebyggelsen och på innovationer i stadsutvecklingen kan vi uppnå klimatsmarta lösningar, öka sysselsättningen och stärka svensk export.

Under de kommande 30 åren beräknas 350 biljoner dollar - i storleksordningen fem gånger världens BNP - investeras i urban infrastruktur. De snabbväxande ekonomierna står för merparten, men även Sverige kommer att göra omfattande investeringar. Dessa måste riktas till förnybara, effektiva och rena system som också bäddar för hög livskvalitet i städer. Sverige har stora möjligheter att visa vägen.

Vi saknar en tydlig medvetenhet hos regering och opposition om detta. I ett läge där oro för världsekonomins utveckling dominerar är det viktigare än någonsin att investera för framtiden. Detta kräver att vi lyfter blicken. Flera pilotprojekt i svenska städer har fått internationell uppmärksamhet de senaste 10-15 åren. Det är bra - men det räcker inte. Det behövs fler initiativ som också går bredare och djupare och omfattar hela staden. Numera reser man till Tyskland, Kina och Brasilien för att lära.

I dag står världens städer för över 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och för omkring 75 procent av energiförbrukningen. Samhället måste ställa höga miljö- och energikrav från början, och det inte bara på byggnader utan på hela stadsmiljöer som underlättar hållbara livsstilar.

Upprustning av befintlig bebyggelse måste också klara framtidens höga krav. Omställningen kan jämföras med när Sverige gick från jordbruksekonomi till industrisamhälle. Det krävdes radikala beslut och stora investeringar i järnvägar, bebyggelse och stödjande samhällsfunktioner. Dåtidens beslutsfattare såg behoven och handlade därefter.

Vi vet tillräckligt för att få utvecklingen på rätt spår. Det handlar inte om svångremsmetoder utan om att underlätta för människor att handla klokt i vardagslivet. Det ska vara tryggt och attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt. Det ska vara lätt att sortera och återvinna. Det ska vara möjligt att lokalt producera el till nätet och på så sätt bidra till förnybar elproduktion. Städer kan inte heller utvecklas med växande sociala klyftor, som de gör nu. Det handlar om att jobb ska finnas i stadens alla delar. Att förbättra utbildningen i stadsdelar med hög arbetslöshet. Att knyta samman staden fysiskt och socialt.

Det är i städer framtidens jobb finns. I städer finns en bra grogrund för entreprenörskap och innovationer. Framtiden behöver smarta systemlösningar och inte minst sociala innovationer; nya sätt att organisera och finansiera stadens funktioner och service.

Hållbar stadsutveckling ger hög utväxling om människor är delaktiga och får ta ansvar. Och den öppnar än mer för Sverige som exportnation. Kommande år får inte bli förlorade år. Våra organisationer vill därför lyfta fem utmaningar för att på allvar skapa en politik för hållbar stadsutveckling:

 

  • Sveriges städer måste mer än halvera sina ekologiska fotavtryck för att visa vägen mot en globalt hållbar utveckling.

 

  • Investera offensivt i värdetillväxt genom stadsförnyelse, nya transportlösningar, ren energiteknik och ekosystemtjänster.

 

  • Det krävs ett ledarskap som förmår hantera helheten och stå emot snäva sektorsintressen och kortsiktiga ekonomiska kalkyler.

 

  • Involvera medborgarna - en framgångsrik omställning förutsätter bred delaktighet.

 

  • Satsa på forskning för hållbar stadsutveckling. Det behövs både långsiktig systeminriktad forskning och ett konkret utvecklingsarbete med tillämpade lösningar och tekniska innovationer.

 

I dag står världens städer för 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och 75 procent av energiförbrukningen. Städer måste ställas om och det krävs radikala beslut också i Sverige, skriver Håkan Wirtén, Kristina Persson, Sabina Andrén och Carl-Johan Engström.


 

 

SABINA ANDRÉN
Projektledare, hållbara städer, WWF

CARL-JOHAN ENGSTRÖM
Programrådet, hållbara städer, Global utmaning

HÅKAN WIRTÉN
Generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF

KRISTINA PERSSON
Ordförande, Global utmaning


 

 

 

 

Senast uppdaterad 2013-02-26

 

Presskontakt WWF

Kontakta WWFs pressteam!

Pressnummer: 08 - 546 575 00
E-post: press@wwf.se