Brunbjörn. Foto Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe

Miljömålsberedningen misslyckas med skogen

2013-06-16 (Publicerad i GP)

Miljömålsberedningen har slarvat bort sin chans att få till kraftfulla åtgärder för Sverige att uppnå sina miljömål, internationella åtaganden i Nagoyaöverenskommelsen och EU:s art- och habitatdirektiv, skriver Håkan Wirtén med flera från Världsnaturfonden WWF.

På måndag, den 17 juni, överlämnar en splittrad Miljömålsberedning sitt delbetänkande om skogen och en långsiktigt hållbar markanvändning.
 
Läget när det gäller de svenska miljömålen är dystert – bara 2 av 16 uppsatta mål beräknas kunna uppnås till 2020. Nu ser det ännu mer alarmerande ut. I den parlamentariska Miljömålsberedningens förslag till strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning ser vi dessvärre att ekonomin går före vetenskapliga fakta. I stället för att först titta på hur mycket skog som forskarna anser behöver skyddas för att klara den biologiska mångfalden, utgår förslagen från dagens anslagsramar i statsbudgeten. Problemet är att det knappast går att ta fram konkreta åtgärder till år 2020 utan att göra förändringar i vad vi satsar våra gemensamma resurser på.
 
Den svenska skogen har inte ett tillräckligt representativt skydd av olika naturtyper. I förslaget ingår därför att formellt skydda ytterligare 150 000 hektar skogsmark. Men det räcker inte. Det är också oklart om den mark som redan är säkrad, men ännu inte formellt skyddad, är inräknad i denna siffra.
 
Hur Sverige ska uppfylla EU:s naturvårdsdirektiv saknas det också förslag på. Enligt ett underlag till en svensk inrapportering till EU har de flesta skogstyperna i Sverige i dag ogynnsam bevarandestatus – samtidigt som skydd av arter enligt EU-direktiv inte införts.
 
Förslaget innehåller inga höjda ambitioner för att värna skogens biologiska värden, och beredningen har misslyckats med att lägga fram progressiva förslag för att nå miljökvalitetsmålen. Det visar på dilemmat med dagens miljömålssystem och beredningens uppdrag. Vi behöver en omställning, men beredningen har mer eller mindre självpåtaget endast valt att föreslå smärre justeringar inom systemet.
 
Misslyckandet är ytterligare ett tecken på att Sverige i själva verket behöver en helt ny skogspolitik. Det behövs ett helhetsgrepp på skogslandskapet för att få ett hållbart nyttjande av skogen. Vi behöver en modern politik i takt med tiden som skapar nödvändiga målsynergier – i stället för som nu målkonflikter.
 
Till skillnad mot i dag behöver vi en politik som utgår från naturens gränser. För att klara det behövs en samlad översyn och utvärdering av bland annat mål och styrmedel.
 
I WWF:s vision är skogen en plats för en mångfald av arter, ett andrum för människan och en källa till förnyelsebara resurser och nyttigheter. Politiken måste utgå från vad ekosystemen tål och följa de ekologiska tröskelvärden som finns.
 
Riksdag och regering bör ta fram en ny politik för den svenska skogen. Politiken måste:

* Utgå från att ekosystemet sätter ramarna för produktionen av olika värden.

* Vidga produktionsbegreppet så att det tydligt omfattar annat än kvantiteten biomassa – och som ger mått på värdet av skogens ekosystemtjänster.

* Föra över skogslagstiftningen till miljöbalken och bättre samordna med andra regelverk. Det skapar förutsättningar för ett stärkt landskapsperspektiv genom nya former för samverkan och planering.

* Förtydliga och öka ansvaret hos staten samt tydliggöra markägarens ansvar. Det innefattar en översyn av så kallade intrångsbegränsningar och begreppet pågående markanvändning.

* Stimulera utvecklingen och spridningen av andra skogsbruksmetoder än trakthyggesbruk.
  
WWF vill införa ett moratorium – ett tillfälligt stopp – för intensifieringsåtgärder som stubbrytning, plantering av främmande trädslag, klonskogsbruk och ökad gödsling. Innan sådana åtgärder planeras måste trovärdiga miljöanalyser göras. Möjligheter måste också finnas att begränsa eller upphöra med verksamheter där risker eller negativa effekter är uppenbara.

Vi står inför utmaningen att ställa om vårt samhälle för att nå hållbar konsumtion och produktion. Politikerna kan besluta om hållbara ramar utifrån vetenskapliga fakta där produktion och marknadskrafter kan agera. WWF uppmanar därför regeringen att ta nya tag i frågan om en markstrategi för skogen.

Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
Lovisa Hagberg, miljöpolicyrådgivare Världsnaturfonden WWF och sakkunnig i Miljömålsberedningen
Sara Berggren, naturvårdshandläggare Världsnaturfonden WWF

 

Senast uppdaterad 2014-01-22

Presskontakt WWF

Kontakta WWFs pressteam!

Pressnummer: 08 - 546 575 00
E-post: press@wwf.se