”Romson kan sluta cirkeln!”

2015-12-02 (Publicerad på Miljöaktuellt.se)

En mer cirkulär ekonomi innebär både utmaningar och möjligheter för Sverige, skriver Lars Nellmer, Krav, Annika Olsson, Lunds universitet, Johan Rabe, Tetra Pak Nordics samt Håkan Wirtén, Världsnaturfonden WWF.

 

När FN:s nya utvecklingsmål ska genomföras och EU siktar på en mer cirkulär ekonomi innebär det både utmaningar och möjligheter för Sverige. Vägen framåt handlar om att låta de gröna näringarna, den biobaserade ekonomin, spela en central roll för ett samhälle som stimulerar cirkulära affärsmodeller.

 

Det är dags att ställa krav på materialväxling till förnyelsebara naturresurser och säkerställa att nyttjandet av dessa alltid sker inom naturens gränser. Konsumenterna är redo att ställa om, och har höga förväntningar på att företagen ska möjliggöra mer hållbara konsumtionsval. Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) kan sluta cirkeln!

 

FN:s 17 nya utvecklingsmål är djärva åtaganden som alla länder ställer sig bakom. Det handlar bland annat om grundläggande frågor som hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Det nya är att målen också är tydliga åtaganden för utvecklade ekonomier som måste ställa om, vi måste nå en rättvis fördelning av naturresurser.

 

Inom EU diskuteras frågorna just nu bland annat under paraplyet ”cirkulär ekonomi”, ett initiativ som ska presenteras nu i december. Fokus i diskussionen har till skillnad från den svenska positionen varit att säkra återvinning av de produkter som sätts på marknaden. Ett bra och viktigt perspektiv, men lika viktigt är att ta ansvar för var nya råvaror kommer från.

 

Vi behöver även en materialväxling där ändliga resurser byts ut till förmån för förnybara där så är möjligt, exempelvis genom att använda råvara från ansvarsfullt skogsbruk som sker inom ramen för naturens gränser, ett område där WWF arbetar för att driva på utvecklingen. Tillgången på förnyelsebara råvaror är begränsad och vi måste därför använda dessa så effektivt det bara går och hela tiden styra mot ökad resurseffektivitet.

 

För Sverige innebär det en möjlighet. Vi har god tillgång på förnybart material som kan bidra till att minska den totala resursförbrukningen. När statsministern läste upp regeringsförklaringen betonade han helhetsperspektivet:

 

– Grunden läggs för en cirkulär och biobaserad ekonomi som bidrar till att miljömålen nås. Det som i dag är avfall blir istället en resurs som driver fram nya affärsmöjligheter.

 

Samtidigt måste all vår mänskliga verksamhet rymmas inom ramarna för den planet vi lever på. Detta ställer också krav på tydliga spelregler och konkreta förslag.

 

Flera framåtsyftande initiativ pågår just nu där näringsliv, frivilligorganisationer och akademi samverkar med utgångspunkt i att ställa om branscher och sektorer till ökad resurseffektivitet. Hållbar livsmedelskedja, Eat-initiativet och Kravs initiativ om nya regler för hållbara förpackningar för Krav-märkta produkter är några exempel. Vi känner ett ansvar att bidra till utvecklade marknader som efterfrågar hållbara produkter och tjänster men politiken måste sätta tydliga spelregler för att det skall hända.

 

Företag måste möta framtidens krav och därmed säkerställa sin konkurrenskraft. Tillsammans kan vi möta ökade krav från konsumenter men också stimulera efterfrågan. I en undersökning* ser vi att 85 procent av konsumenterna tror att klimat- och miljöfrågorna kommer öka i betydelse de kommande fem åren samtidigt som till exempel konsumtionen av Krav-märkta livsmedel stadigt ökar. Miljöfokus skapar trygghet i förändring, det handlar om hållbart företagande och att ligga i framkant.

 

En bred samverkan mellan politik, akademi och näringsliv kan bidra till ökad konkurrenskraft och innovation. Från politiskt håll handlar det till exempel om inriktningen på EU:s politik för cirkulär ekonomi, kommande forskningsproposition och strategi för hållbar produktion och konsumtion. Gemensamt kan vi utveckla märkningar och riktlinjer för att underlätta konsumenternas möjlighet till medvetna val, ge stöd till myndigheter och kommuner i att främja hållbara val i sina upphandlingar av varor och tjänster, stimulera utbildning, teknisk utveckling och innovation, och satsa på kunskap- och informationskampanjer.

 

I Naturvårdsverkets nyligen presenterade rapport ”Styr med sikte på miljömålen” föreslås också att skattesystemet ska främja en cirkulär ekonomi. Vi delar den övergripande ambitionen men ser också att materialval ska vara ett mål på samma sätt som ökad återanvändning och återvinning. Först då får vi en fullt ut resurseffektiv cirkulär ekonomi i linje med regeringsförklaringens ambition.

 

Frågorna står på den politiska dagordningen 2015, inte minst inom EU. Det är viktigt att Sveriges regering med Miljödepartementet i spetsen håller linjen och säkrar att ansvarsfullt producerade förnybara råvaror och ett starkt fokus på resurseffektivitet finns med som viktiga komponenter i en cirkulär europeisk ekonomi. Annars riskerar det bara bli en halvcirkel av de cirkulära ambitionerna.

 

Lars Nellmer, vd, Krav
Annika Olsson, professor i förpackningslogistik, Lunds universitet
Johan Rabe, vd, Tetra Pak Nordics
Håkan Wirtén, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF

 

Senast uppdaterad 2015-12-02

Presskontakt WWF

Kontakta WWFs pressteam!

Pressnummer: 08 - 546 575 00
E-post: press@wwf.se