© Florian Schulz/visionsofthewild.com

Sveriges klimatmål missar de största utsläppen

2017-06-14 (Publicerad på SvD debatt)
De importerade utsläppen av växthusgaser är större än samtliga utsläpp i Sverige. Trots detta inkluderas endast de utsläpp som sker inom landets gränser i nu­varande klimatmål. Det skriver representanter för 15 organisationer.


På onsdagen debatteras Sveriges nya klimat­politiska ramverk i riksdagen och på torsdagen förväntas det röstas fram. Ram­verket slår fast att Sverige ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045. Det är en stor framgång att ramverket kommit på plats, det kommer säkerställa att Sve­riges växthusgasutsläpp minskar och för det arbetet ska regering och miljömålsberedning ha en stor eloge.

 

Men tyvärr förbises en avgörande källa till klimatpåverkan: utsläppen som vi i Sverige orsakar i andra länder genom import och utrikes resor. Trots att de importerade växthusgasutsläppen faktiskt är större än samtliga utsläpp i Sverige, inkluderas endast de utsläpp som sker inom landets gränser i nu­varande klimatmål och det nya ramverket.  De importerade utsläppen har fortsatt öka samtidigt som utsläppen i Sverige har minskat. Med dagens system ser det absurt nog bättre ut för svenska klimatmål att öka livsmedelsimporten på bekostnad av svensk produktion, eller att flyga till Thailand hellre än att semestra i Sverige.

 

Ansvaret för dessa konsumtionsutsläpp kopplade till vår import ligger hos såväl Sverige som de länder vi importerar från, men vi tar inte vår del av ansvaret. I dag har Sverige inga officiella mål för att minska konsumtionsutsläppen. Samtidigt finns det mycket vi kan göra för att minska dem. Exempel på detta är åtgärder regeringen redan infört som avdrag och sänkt moms på reparationer. ­Regeringens målsättning att öka den in­hemska produktionen och konsumtionen av svensk mat kan också bidra till en minskning av matkonsumtionens klimatpåverkan. En förutsättning är att den svenska livsmedelsproduktionen bibehåller och förbättrar sin positiva position avseende utsläpp av växthusgaser. Regeringen har också tagit fram en strategi för hållbar konsumtion och belyste även problemet med konsumtionsutsläppen i vårbudgetens miljöbilaga. Men inget av dessa dokument innehåller några konkreta målsättningar. För att åtgärder för hållbar konsumtion ska bli mer än goda intentioner behövs både konkretion och ett helhetsgrepp.

 

Sveriges regering behöver fastställa ett kompletterande mål för minskade konsumtionsutsläpp och presentera en strategi med tydliga delmål för hur detta mål ska nås. Hur detta ska vara formulerat och hur mycket utsläppen bör minska behöver utredas, och vi föreslår att regeringen ger ett sådant uppdrag till förslagsvis Naturvårdsverket. Vi är över­tygade om att det går att ta fram ett mät- och uppföljningsbart mål som tar hänsyn till osäker­heter i mätmetoder och den begrän­sade rådigheten över utsläppen.

Det är inte bara vi undertecknande organisationer som föreslagit detta. En av rege­ringen tillsatt analysgrupp för grön omställning och konkurrenskraft föreslog att ”Sve­rige sätter upp ett tidssatt, mätbart mål ur ett konsumtionsperspektiv för minskning av våra klimatpåverkande utsläpp”. Även Naturvårdsverket har konstaterat att ”det finns starka skäl att […] beakta möjligheten att införa ett kompletterande konsumtionsbaserat mål för utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion”.

Det finns också ett starkt stöd bland svens­karna för kraftigare politiska åtgärder för att minska de konsumtionsrelaterade utsläppen. Världsnaturfonden WWF:s klimatbarometer som genomfördes av Sifo i februari 2017 visar att 92 procent av svenskarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt att leva klimat­smart. 65 procent håller med om att politiker och beslutsfattare borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna. Sam­tidigt instämmer bara 13 procent av svens­karna helt och hållet i påståendet att ”Jag vet hur jag ska göra för att leva klimatsmart”.

 

Ett mål för konsumtionsutsläppen är något människor både kan agera på och relatera till i sitt dagliga liv. Det är enklare för individer att minska sina egna utsläpp, som i dag till stor del inte räknas in i Sveriges officiella utsläppsstatistik, än att påverka till exempel svenska industriutsläpp. Ett gemensamt konsumtionsutsläppsmål blir ett utmärkt komplement till dagens mål och visioner och kan stimulera privatpersoner, myndigheter, företag och organisationer till att göra för­ändringar som sänker utsläppen och gör samhället långsiktigt hållbart.

Vi uppmanar regeringen att föra frågan framåt inom kort. 

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
Palle Borgström, förbundsordförande LRF
Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumenter
Gunnel Axelsson Nycander, policychef Svenska kyrkans internationella arbete
Anna Axelsson, policyrådgivare klimat Diakonia
Robert Höglund, kommunikationschef Oxfam
Gabi Björsson, generalsekreterare Afrikagrupperna
Itza Orozco, ordförande Latinamerikagrupperna
Catarina Rolfsdotter-Jansson, talesperson Föräldravrålet
Katarina Wangler Björk, ordförande Den gröna tankesmedjan Cogito
Gunnela Ståhle, ordförande Vi Konsumenter
Jonas Bane, talesperson Klimataktion
Alexandra Davidsson, generalsekreterare Medveten Konsumtion
Alice Andersson, vice ordförande Push Sverige

 

Senast uppdaterad 2017-06-15

Presskontakt WWF

Kontakta WWFs pressteam!

Pressnummer: 08 - 546 575 00
E-post: press@wwf.se