Kammanet (Euplokamis dunlapae). © Erling Svensen / WWF-Canon

 

 

Sverige – bäst i östersjöklassen eller hänvisade till skamvrån?

Stoppa utsläppen av främmande arter i haven – rösta ja till barlastkonventionen


2009-10-12

Sverige måste underteckna barlastkonventionen för att stoppa den okontrollerade spridningen av främmande arter via barlastvatten. Det kan sporra andra Östersjöländer att följa efter, säger WWF när riksdagens trafikutskott i morgon tisdag bereder regeringens proposition.
– Varje fartyg som trafikerar världshaven utan att rena sitt dumpade barlastvatten spelar rysk roulette med miljön, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på WWF. 
  
 
Oftast dör de främmande arterna i den nya miljön, men det finns flera historiska exempel på att de får fäste – och i värsta fall får hela ekosystem att haverera

– Som EU ordförandeland bör vi aktivt driva frågan om barlastutsläppen och också vara en förebild som sätter press på andra Östersjöstater. Ett avslag i trafikutskottet skulle vara en oförlåtlig skamfläck för Sverige, säger Mattias Rust, sjöfartsansvarig på WWF.

I juli publicerade WWF rapporten ”Silent Invasion”. Där beskrivs bland annat hur 80 miljoner ton barlastvatten årligen fraktas och dumpas över världshaven. Skadorna på miljön uppgår till drygt 50 miljarder kronor. I Östersjön har till exempel svartmunnad smörbult och ullhandskrabba fått fotfäste. Ett annat exempel i Östersjön är den nordamerikanska kammaneten som i princip slog ut det värdefulla ansjovisfisket i Svarta havet på 90-talet.

För att få bukt med problemen krävs en internationell reglering där den globala sjöfarten måste ta hand om sitt barlastvatten av sjöfarten. Barlastkonventionen antogs av FNs sjöfartsorgan IMO 2004, men har ännu inte trätt i kraft eftersom för få länder skrivit på. Kravet är att minst 30 stater som står för 35 procent av världshandelsflottan undertecknar konventionen för att den ska gälla - hittills har 18 länder med 15 procent av världshandelsflottan skrivit på. Om konventionen inte antas före februari 2011 måste en ny process påbörjas.

Även från redarhåll höjs röster för att barlastkonventionen ska  träda i kraft. Regelverket till sjöss måste dock gälla i alla länder för att få effekt. Och tekniken för rening finns redan.
 
– Sjöfarten både kan och vill minska belastningen på våra hav. Utrustning för att rena barlastvatten finns och vi är ett antal ansvarsfulla redare som redan idag installerar reningsutrustning, säger Sara Gorton, chef för miljö och FoU på Wallenius Marine.
 
 

Fakta: Främmande arter

En främmande art är en växt, ett djur, en svamp eller en mikroorganism som med människans hjälp har spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde. Det kan ske avsiktligt eller av misstag. En del ställer till med problem i våra hav, sjöar och vattendrag och på land, medan andra är harmlösa. Forskarna har svårt att förutse vad som händer om en främmande organism etablerar sig en ny miljö. Ett hundratal nya arter har kommit in under de senaste årtiondena. Ett 70-tal har etablerat sig i främst Östersjön och Kattegatt.
 

För frågor, kontakta:

Lasse Gustavsson, generalsekreterare, WWF
Tfn: 08-624 74 02, 070-105 30 55

Mattias Rust, sjöfartsansvarig, WWF
Tfn: 070-212 63 14,
E-post: mattias.rust@wwf.se

Marie von Zeipel, pressansvarig, WWF
Tfn: 070-629 10 77
E-post: marie.vonzeipel@wwf.se  

Sara Gorton, chef för miljö och FoU på Wallenius Marine
Tfn: 08-772 05 00

 
Senast uppdaterad 2009-10-12
 
  
Bilder för nedladdning
Kammaneter (Mnemiopsis leidyi). © Erling Svensen / WWF-Canon
Kammaneter (Mnemiopsis leidyi). © Erling Svensen / WWF-Canon
Ladda ner bilden
 
Kammanet (Euplokamis dunlapae). © Erling Svensen / WWF-Canon
Kammanet (Euplokamis dunlapae). © Erling Svensen / WWF-Canon
Rapport för nedladdning
Barlastkonventionen
Barlastkonventionen eller "Internationella konventionen om kontroll och hantering av barlast-vatten och sediment från fartyg" antogs 2004. Syftet är att förebygga, minimera och slutligen eliminera transport av skadliga vattenorganismer (främmande arter) och sjukdomsframkallande organismer mellan olika vattenområden. Samtidigt eftersträvar konventionen att kostnaden och påverkan för sjöfart och handel ska vara så liten som möjligt. Kravet är att minst 30 stater som står för 35 procent av världshandelsflottan undertecknar konventionen. Hittills har 18 länder som står för 15 procent av världshandelsflottan skrivit på.