Klimatsmarta städer och företag vinnare på ny global jättemarknad


2010-03-23

Enligt en ny rapport från Världsnaturfonden WWF kommer 350 biljoner dollar – vilket är 7 gånger mer än världens globala BNP – att investeras i urban infrastruktur de närmaste 30 åren. Om de stora investeringarna i urban infrastruktur görs i klimatsmarta transportsystem och energieffektiva byggnader kommer vi att kunna lösa en stor del av klimatutmaningen.

 

– En stark hemmamarknad är viktig för att skapa konkurrenskraftiga lösningar. Vi har allt att vinna på att låta våra svenska städer gå före i utvecklingen av fossilfria system för boende och transporter, Många företag ligger i framkant när det gäller klimatinnovationer och systemtänkande men det saknas riskkapital. Med rätt stöd från staten kan det här bli den största exportframgången i gröna investeringar i modern svensk historia, säger WWFs generalsekreterare Lasse Gustavsson.

Hur städerna utvecklas spelar en avgörande roll för om vi i framtiden ska få ett hållbart liv på vår planet. Enligt WWFs rapport Reinventing the city, som presenterades på Earth Hour Conference i Stockholm den 23 mars, kommer cirka 80 procent av de globala koldioxidutsläppen från städer. I Sverige ligger siffran på cirka 60 procent.

– Vi närmar oss en värld med 9 miljarder invånare och en fortsatt snabb urbanisering. Om dagens städer utgör ett hot mot klimatet kan morgondagens städer bli lösningen. Smart planering och tuffa energiminskningsmål liksom användning av den senaste tekniken krävs. Företag som är duktiga på systemtänkande och teknik har goda möjligheter att ta både stora marknadsandelar och bidra till en klimatvänlig urban infrastruktur. Bara i Afrika och Asien kommer 1,7 miljarder människor att flytta in till städerna de närmaste trettio åren, säger Lasse Gustavsson.

Det handlar om allt från transporter och framtidens klimatneutrala bostäder till it-lösningar, till exempel var exempelvis skolor och sjukvård ska placeras eller hur busslinjer ska dras.

– Vi har inte råd att missa tåget. För att Sverige ska kunna behålla och utveckla sin position måste regeringen omedelbart öka stödet till de företag som exporterar klimatinnovativa lösningar.Det måste ske nu så att teknikerna snabbt kan komma ut på marknaden – och regelverket för statlig finansiering av klimatinnovationer måste ses över, säger Lasse Gustavsson.

WWF har därför också tittat närmare på hur mycket koldioxid Sveriges kommuner och städer skapar genom konsumtion (se rapporten här till höger). När det gäller mat bidrar storstäderna till högst utsläpp. Lite hårddraget kan man konstatera att klassiska höginkomsttagarkommuner ger upphov till större utsläpp från maten än klassiska låginkomsttagarkommuner. Glesbygdskommunerna bidrar till klart störst koldioxidfotavtryck när det gäller boende och transporter. En orsak är att det kallare klimatet i norrlandskommunerna kräver mer energi för uppvärmning. Här ligger storstäderna bättre till, eftersom bostäderna är koncentrerade till mindre ytor vilket ger en energieffektivare uppvärmning. Städerna och förorterna har lägre utsläpp per person men eftersom en majoritet bor i städer svarar de för nästan 60 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Glesbygdskommunerna med låga invånarantal har högst utsläpp per capita, men svarar totalt för 3,7 procent av de totala utsläppen.

Några konkreta exempel på vad kommunerna kan göra inom stadsplaneringen är att bygga passivhus- eller plusenergihus (som genererar mer förnybar energi än vad huset själv drar) eller bygga ut kollektivtrafiken. Glesbygdskommuner kan stimulera att människor jobbar hemifrån i större utsträckning. Kommuner med stor andel fristående hus kan ge stöd till husägare för byte av värmesystem, isolering och miljöanpassning. Klimatanpassning av miljontals bostäder i svenska miljonprogrammet är också viktigt, inte minst för att klara EUs mål på energibesparingar på 20 procent till år 2020.

WWF efterlyser att regeringen avsätter fyra miljarder kronor till klimatinnovationsföretag under kommersialiseringsfasen så att de snabbt kan komma ut på marknaden. En långsiktig, minst tioårig, nationell strategi över blockgränserna krävs, där även föregångare bland storföretag och proaktiva regioner engageras. På så sätt kan en positiv kraftsamling ske där både samhällets stöd i stort samt regelverk för statlig finansiering av klimatinnovationer i tidiga skeden ses över.

För att snabba på utvecklingen i landets städer och kommuner lanserar WWF i år tävlingen Earth Hour Challenge. Den ska utmana och inspirera kommunerna att ta fram en övergripande plan för att bli klimatneutrala eller kraftigt minska utsläppen inom de närmaste decennierna. De som har genomfört flest aktiviteter kommer att få högst poäng och koras till vinnare av utmärkelsen Earth Hour Capital 2011.

 


För mer information, kontakta:

Lasse Gustavsson, generalsekreterare, WWF
Tfn: 08-624 74 02, 070-105 30 55

Stefan Henningsson, klimatchef WWF
Tfn: 08-546 57 515, 070-579 92 91

Marie von Zeipel, pressansvarig, WWF
Tfn: 08-624 74 03, 070-629 10 77
E-post: marie.vonzeipel@wwf.se  

 

Senast uppdaterad 2010-11-23