Svensk natur mår inte så bra

Hoten mot vår natur, våra arter och ekosystem ökar. Våra ursprungliga äldre naturskogar som är rika på biologisk mångfald blir allt sällsyntare .

Östersjön har problem med övergödning, giftutsläpp och överfiske. Idag är de döda havsbottnarna större än någonsin. Fjällen hotas, framförallt på grund av klimatförändringar. Många sjöar och vattendrag hotas av övergödning, ,dämning och reglering av vattenmängd. Och vi är långt ifrån att nå upp till de nationella och internationella miljömål som vi lovat att hålla. 



 

 

Trender och hot

 

Trender och hot

Vi kan se många oroande trender vad gäller vår svenska natur. De resurser regeringen lägger på naturvård är inte tillräckliga, och med dagens takt når Sverige inte upp till varken de nationella och internationella miljömålen. 

Nedan kan du läsa mer om några trender och hot som WWF identifierat. Klicka på en rubrik för att läsa mer.

 

Sverige skyddar för lite av sin natur

Riksdagen har satt som mål att skydda 20 procent av våra land- och sötvattensområden samt 10 procent av våra marina områden till 2020. Idag skyddar vi endast lite drygt hälften av detta; 13,9%  av land och sötvatten respektive 7,0% lagligt skydd av hav (Källa: www.statistikdatabasen.scb.se). Takten i naturskyddet behöver öka väsentligt för att vi ska kunna nå våra målsättningar. Värdefulla områden i Sverige ingår också som vårt bidrag i EU:s nätverk av skyddade områden, Natura 2000. De skyddas inte bara nationellt utan även av en gemensam europeisk lagstiftning. Tyvärr överväger EU-kommissionen just nu att urholka naturvårdslagarna vilket skulle riskera åratals framsteg på området. WWF uppmanar alla EU-länders miljöministrar och EU-kommissionen att bevara lagstiftningen och säkerställa att Europas fantastiska natur skyddas. Det avgörande beslutet om framtiden för Europas vilda natur är planerat till slutet av 2016.

Vi når bara två av sexton miljömål

Riksdagens har beslutat om 16 miljömål som är satta att nås till 2020.  Bland målen finns bland annat’’Ett Rikt växt- och djurliv”, ”Levande skogar” och ”Hav i balans” som innebär att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska kunna bevaras på sikt. I Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2015 blev slutsatsen att vi med nuvarande takt och med beslutade styrmedel endast når två av sexton miljömål, och bara i fyra av miljömålen har man sett att den negativa trenden har vänt. 

Vår livsstil är på kraftig kollisionskurs med naturen

Vår livsstil är på kraftig kollisionskurs med naturen. Vi alla är helt beroende av friska ekosystem för rent vatten, mat och välfärd. Enligt forskare från hela världen är ca 60 % av ekosystemtjänsterna i världen överutnyttjade samtidigt som den biologiska mångfalden minskar i en alarmerande takt. EEAs rapport om Europas miljötillstånd 2015 visar att läget är fortsatt kritisk för naturmiljön. Det finns starka drivkrafter för en fortsatt utveckling mot ett än mer intensivt nyttjande av mark och vatten och ytterligare fragmentering av landskapet, ur ett globalt perspektiv såväl som inom Europa och nationellt. Utveckling drivs av en kombination av faktorer, bland annat fortsatt ekonomiska utveckling, ökad global konkurrens och ökad efterfrågan på ekosystemens resurser så som livsmedel, fibrer, energi och vatten. Utvecklingen påverkas också av klimatförändringar, demografi och livsstilsförändringar.

EFAs rapport

Sverige är inte ett undantag

Trycket på ekosystemen har ökat även här. Flera av våra viktigaste ekosystem är överutnyttjade och den biologiska mångfalden, som är själva basen för livet, utarmas i en alarmerande takt. Om vi fortsätter att överutnyttja naturen i den här takten, utan att återställa ekosystemen, kommer flera arter och naturtyper inte att gå att rädda eller återställa.


Arter: Att bevara en mångfald av arter är viktigt ur ett biologiskt perspektiv; många arter är beroende av varandra för att få fungerande ekosystem. I Sverige känner vi till idag till ca 60000 arter, men det saknas kunskap kring de flesta av dessa. En tredjedel av dessa är bedömda, och av de bedömda är ca 10% hotade och nästan 10% är nära hotade enligt Artdatabankens rödlista 2015. Över hälften av de rödlistade arterna finns i skogslandskapet, och nästan lika stor andel finns i jordbrukslandskapet.

Artdatabankens rödlista 2015

Ekosystemtjänster: naturens egna gratistjänster - som pollinerande bin, våtmarker som renar och lagrar vatten vid översvämningar och skog som lagrar upp koldioxid - har ett ovärderligt värde och det spelar stor roll för vår överlevnad. Att skydda naturen är viktigt för att vi ska kunna behålla dessa ekosystemtjänster för framtiden – för ett fortsatt välstånd. Ju större trycket är på de brukade ekosystemen, desto större blir behovet av skyddade områden.

Orsaker till ökat tryck på naturen

De främsta anledningarna till det ökade trycket på naturen är ett allt intensivare skogsbruk, jordbruk och fiske, i kombination med ett otillräckligt naturskydd och bristfälligt återskapande av biologiskt värdefulla naturtyper. Dessutom har vi en otillräcklig förvaltning av skyddad natur, ökade klimatförändringar, föroreningar och miljögifter. Våra naturliga miljöer, som är avgörande för olika arters överlevnad, försvinner eller minskar. Därför behövs en långsiktig hållbart nyttjande och förvalting av våra naturresurser och ett säkert skydd av våra mest värdefulla naturområden

Ett ökat representativt naturskydd behövs för att säkra ekosystemtjänster och biologisk mångfald

Ju större trycket är på de brukade ekosystemen, desto större blir behovet av skyddade områden. För att ge arter de livsmiljöer de behöver krävs fler och bättre förvaltade skyddade områden. För att värna våra ekosystem måste vi också säkra att alla olika naturtyper skyddas i tillräcklig grad. Inte bara i obrukade eller glest befolkade områden utan också i områden där olika intressen överlappar med ekologiskt värdefulla naturmiljöer, exempelvis produktiv skogsmark. Vi får inte tänka för kortsiktigt - vi kommer att tjäna i längden på att skydda och bevara mer natur.

Naturskogen ersätts av produktionsskog

Sverige har endast några få procent naturskog kvar, och urskogen är i princip borta. I större delen av Sverige är vår svenska skog utarmad och reducerad till produktionsskog baserad på monokulturer, som är fattiga på biologisk mångfald. Nästan 2300 arter som lever i de svenska skogarna är hotade eller nära hotade, framförallt för att naturskogen med gamla träd, lövträd och död ved minskar. Bara 3-4 % av den produktiva skogsmarken är formellt skyddad och nedanför den fjällnära gränsen är skyddet knappt 2 %. Trots att det finns en så liten andel skog med höga naturvärden kvar, tillåts den fortfarande att avverkas. Det skulle inte ens räcka att vi skyddade all kvarvarande värdefull skog för att upprätthålla vår biologiska mångfald. Vi måste också återskapa värdefulla skogar, inte minst lövskogar och se över skogsbrukets miljöhänsyn och brukningsmetoder.

Odlingslandskapet utarmas och våra ängsmarker försvinner

Odlingslandskapet utarmas och våra ängsmarker försvinner. Jordbruket koncentreras än mer till slättbygderna. Odlingsmarkerna i södra och mellersta Sverige brukas för intensivt vilket har resulterat i ett monotont landskap där den biologiska mångfalden minskar. Bara sånglärkan har minskat med 75 procent på 35 år – och minskningen fortsätter. Intensifiering innebär ofta dränering, ökad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel samt förenklade växtföljder.  Samtidigt är jordbruket en förutsättning för att bevara landskapet och den biologiska mångfalden. Majoriteten av våra ängar och hagar har försvunnit de senaste hundra åren på grund av förändringar i jordbruket – intensifiering i söder och igenväxning i norr. Enligt Jordbruksverkets senaste inventering har 18 procent av värdefulla ängs- och betesmarker försvunnit på tio år, en oroväckande stor minskning. En anledning är att betande tamdjur som är nödvändiga för de här markerna har minskat.

Våra hav skyddas inte tillräckligt

Östersjön övergöds, missköts och de döda havsbottnarna är större än någonsin. Västerhavet mår inte heller bra. Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön har tredubblats under 2000-talet och ligger nu på en nivå som aldrig tidigare dokumenterats. Döda havsbottnar i Östersjön motsvarar en yta av Danmarks storlek! Det mänskliga trycket på havet är stort med många olika intressenter som gör anspråk på havets yta och resurser. Trenden förutspår att de mänskliga aktiviteterna kommer att öka markant inom de närmaste decennierna med en förväntad tillväxt på flera hundra procent inom vissa sektorer. Av havsområdena skyddas formellt idag 6,5 % med varierande skyddsgrad . Detta kan jämföras med Tyskland som har skyddat ca 40 % av sina marina områden . De flesta skyddade områden ligger längs kusten, medan värdefulla utsjöområden har ett mycket bristfälligt skydd. Inom befintliga skyddade områden är skyddet och förvaltningen ofta otillräcklig med få skyddsåtgärder för de arter och livsmiljöer som är under ytan. Det största direkta hotet mot fisken är överfisket. Vill vi kunna äta hållbart fångad fisk både nu och i framtiden - och ha ett friskt hav – behövs ett hållbart fiske, starkare skydd och mer resurser. Idag har väldigt få marina skyddade områden fredats från fiske. Restriktioner för fisket måste införas inom fler skyddade områden för att skydda t.ex. viktiga reproduktions- och uppväxtområden för fisk. Samtidigt behöver fisket begränsas till vad bestånden tål och dumpningsförbud införas.

Sveriges sjöar mår inte bra

Hälften av Sveriges sjöar och vattendrag mår fortfarande dåligt och når inte upp till EUs krav på god ekologisk status. De största hoten är övergödning och fysiska förändringar, som t ex dammar. Förr eller senare hamnar även miljögifter i vattendragen, vilket hotar djur och växter. Sjöar och vattendrag har under århundraden förvandlats genom omfattande dikningar och sjösänkningar som gjorts för att öka jordbruks- och skogsproduktionen. Det har lett till att livsmiljöer för växter och djur har förstörts. Vi har mer grävda diken, 88 000 mil, än vad vi har åar och naturligt rinnande vattendrag.  24,6 % av den totala sötvattenytan (sjöar och vattendrag) ligger inom ett formellt skydd, men det är inte säkert att skyddet avser sötvattensmiljön. Enligt miljömålsuppföljningen 2013 ingår sjöar och vattendrag ofta i skyddade områden, men endast cirka 2 procent av naturreservaten är avsatta just med sötvattenmiljön som motiv. De sötvattensområden som skyddas är inte heller representativt fördelade över Sverige, då den största andelen skyddade områden omfattar Vättern och de största älvarna.

Nationalälvarnas status måste skyddas

Det finns uppskattningsvis 13 000 vattenkraftverk och dammar i Sverige. Dessa hinder gör att fisk and andra vattenlevande djur inte kan ta sig fram i vattnet.  80 procent av Sveriges vattendrag är utbyggda för att producera vattenkraft. Endast 3 procent av vattenkraftdammarna har vandringsvägar för fisk, vilket gör att den vilda laxen och ålen är hotade då de krossas i turbinerna när de vandrar i våra älvar. Vi får inte bygga ut vattenkraft i fler älvar och vi måste fortsätta att skydda våra nationalälvar.

Våtmarker växer igen

Under de senaste 300 åren har omfattande dikningar och sjösänkningar gjorts för att öka jordbruks- och skogsproduktionen. Vatten och våtmarker kan spela en avgörande roll för att rena vattnen och minska avrinningen av övergödande ämnen till sjöar och hav, samt minska möjliga översvämningar. Just nu minskar våra våtmarker i snabb takt. För våtmarkernas tillstånd i stort är de största utmaningarna kopplade till den storskaliganegativa påverkan från befintlig markavvattning, skador från ny markavvattning och negativ påverkan från jord och skogsbruk, exploatering samt upphörd hävd. För att uppnå miljömålet och gynnsam bevarandestatus behövs restaurering av hydrologin och röjning av igenväxning i befintliga dikade våtmarker, samt nyanläggande av våtmarker i vissa miljöer. Våtmarker med hävdberoende värden behöver skötas. Särskilt värdefulla våtmarker behöver långsiktigt skydd.

Fjällen exploateras av gruvnäringen

I Sverige råder väldigt gynnsamma förutsättningar för prospektering och gruvnäring. Utländska och svenska företag får prospekteringstillstånd för att söka efter malm i vår mest värdefulla natur där det finns gammal skog och en stor mängd skyddade arter. Det har lett till en boom av riskkapitalister som vill prospektera för metaller och mineraler bl.a. i fjällen och de fjällnära områdena. Mineralbrytning kan medföra hög risk för känsliga ekosystem pga exempelvis vattenföroreningar. Redan nu finns exempel där gruvbolag gjort konkurs och staten får stå för dyra saneringskostnader. Vägar till gruvor kan också bli hinder för spridning av växter och djur. Men det som tär mest på fjällen är de kumulativa effekterna av all påverkan; gruvor, vindkraft, vattenkraft, kraftledningar och annan infrastruktur.

Naturskydd

 

Naturskydd

Sveriges natur skyddas av olika typer av lagar och regler. Här har vi listat de olika naturskydden som finns.

 

Klicka på en rubrik så får du fram mer information!

Skyddade områden i Sverige

Vill du jämföra skyddsområden över landet, se olika grader av skydd och läsa om hur ett område skyddas så kan vi rekommendera Naturvårdsverket karta.

Nationalpark

Syftet med en nationalpark är att ”bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick” (ur miljöbalken). Staten äger all mark i en nationalpark. Nationalparkerna ska utgöras av representativa landskapstyper som bevaras i naturligt tillstånd, men de ska också vara natursköna eller unika miljöer som kan ge starka naturupplevelser. Avsikten är också att stimulera och underlätta för människor att komma ut i skog och mark.

Naturreservat

Ett naturreservat är ett värdefullt område som skyddas med stöd av sjunde kapitlet i miljöbalken (SFS 1998:808). Naturreservat har särskilda bestämmelser om skydd och skötsel. Vilka föreskrifter som gäller varierar mellan olika reservat, bland annat beroende på områdets karaktär och vilka naturvärden man vill skydda. För varje reservat finns en skötselplan som beskriver hur området ska skötas för att natur-, kultur- och  rekreationsvärdena ska bevaras och utvecklas. Naturreservaten utgör cirka 85 % av all yta i Sverige som är skyddad med stöd av miljöbalken.

Naturvårdsavtal (exempelvis ekopark)

Ett naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal mellan Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, länsstyrelse eller kommun och markägare. Syftet med avtalet är att bevara och utveckla områden med höga naturvärden samt att undvika åtgärder som kan påverka utvecklingen av naturvärdena negativt. I avtalet beskrivs området och hur naturvärdena bör bevaras och utvecklas. Avtalstiden kan variera mellan 1 och 50 år. Ekoparksavtal och Vitryggsavtal tecknade mellan Skogsstyrelsen och Sveaskog respektive Bergvik AB är en särskild form av naturvårdsavtal. Ekoparkerna är betydligt större än de flesta naturreservat, eftersom kriterierna säger att de ska vara minst 1000 ha, men är inte lika skyddade, utan skogsbolaget kan fortfarande bedriva skogsbruk på delar av marken.

Naturvårdsområde

När Miljöbalken ersatte Naturvårdslagen försvann begreppet "Naturvårdsområde". Områden som tidigare skyddats som Naturvårdsområde ska därför enligt Miljöbalken anses vara naturreservat. I praktiken är detta dock bara ett namnbyte, och det innebär inte att några nya föreskrifter tillkommit i dessa områden.

Natura 2000

EU:s nätverk av värdefulla naturområden. Syftet är att skydda vissa naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Skyddsformen återfinns i miljöbalkens sjunde kapitel som "Särskilda skyddade områden".

Djur- och växtskyddsområde

Syftet med djur- och växtskyddsområden är att skydda ett känsligt djur- eller växtliv från mänsklig störning. Föreskrifterna i dessa områden handlar oftast om inskränkningar i rätten att vistas i området, under hela eller delar av året. Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som man velat skydda med ett djurskyddsområde.

Kulturreservat

Syftet med reservatsförklaringarna är att kunna vårda och bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Ett kulturreservat kan vara allt från ett karaktärsfullt jordbruksområde till en kulturhistoriskt intressant industrimiljö – områden som på olika sätt präglas av äldre tiders markanvändning och resursutnyttjande. Kulturreservaten är sammansatta landskap där marker, byggnader, anläggningar, spår och lämningar tillsammans utgör värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer. I ett kulturreservat kan hela områdets kulturmiljö- och naturvärde skyddas och vårdas. Därmed omfattas byggnader, anläggningar, lämningar och marker, men även de värden som består av verksamheter, kunskaper och traditioner.

Vattenskyddsområde

För att skydda dricksvattentäkter kan Länsstyrelsen eller kommunen fastställa vattenskyddsområden runt sjöar eller grundvattenförekomster. Inom ett vattenskyddsområde finns bestämmelser för verksamheter som riskerar att förorena vattnet på både kort och lång sikt, exempelvis hantering av kemikalier och spridning av bekämpningsmedel. Ibland kan även allmänheten beröras av skyddsföreskrifterna genom exempelvis förbud mot motorbåtstrafik på sjöar som är vattentäkter. Ett vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter fastställs med stöd av Miljöbalken.

Övrigt biotopskyddsområde

Huvudsyftet med biotopskyddet är att bevara den biologiska mångfalden. Biotopskyddet innebär därför ett förbud att bedriva verksamhet eller utföra åtgärder som kan komma att skada mindre mark- eller vattenområden (biotoper) som är livsmiljö för utrotningshotade djur- eller växtarter eller som i övrigt är särskilt skyddsvärda.

Landskapsbildsskydd

Ett skydd för landskapsbilden med stöd av §19 naturvårdslagen i dess lydelse före den 1 januari 1975. Landskapsbildsskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda.

Skogligt biotopskyddsområde

Biotopskyddsområde är små biotopområden med speciella livsmiljöer för växter och djur som kan skyddas genom klassificering som biotopskyddsområde.

Naturminne

Särpräglade naturföremål som träd, flyttblock och dylikt kan skyddas som naturminne enligt miljöbalken kapitel 7. Skyddsförklaringen kan omfatta även det markområde som krävs för att bevara naturföremålet och ge det behövligt utrymme.

Nationalstadspark

I Stockholm finns världens första och Sveriges hittills enda nationalstadspark. Den ingår i tre angränsande kommuner inom området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken och Djurgården och har en yta på totalt 27 kvadratkilometer. 
I en nationalstadspark får endast ny bebyggelse och nya anläggningar uppföras om det görs utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets värden skadas. Skyddsformen är inget egentligt områdesskydd utan regleras som riksintresse med särskilda bestämmelser i miljöbalkens fjärde kapitel.

Källor: Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen (2012) Sveriges arbete med bevarande av biologisk mångfald utifrån bevarandemål för landmiljön i den strategiska planen för biologisk mångfald som antogs vid CBD:s partsmöte i Nagoya 2010. Redovisning av ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, M2012/71/Nm, sid 26, Sveaskog.

Biologisk mångfald

 

Biologisk mångfald

När vi pratar om att vi vill rädda planeten, använder vi ofta uttrycket ”biologisk mångfald”. Den biologiska mångfalden är nämligen ett sätt att mäta hur variationsrik vår planet är. Hur många arter det finns, hur många olika livsmiljöer och dessutom hur stor den genetiska variationen är inom en art.

En internationell studie (Rockström et al 2009) har visat att den biologiska mångfalden är den viktigaste faktorn för att säkra långsiktig mänsklig överlevnad. Idag beräknas människans negativa  påverkan på den biologiska mångfalden vara tio gånger större än vad jorden tål för långsiktig överlevnad.

Den biologiska mångfald vi har på jorden i dag, består av miljontals olika arter som utvecklats under fyra miljarder år. Vi vet inte ens hur många arter som finns, men man brukar uppskatta antalet till mellan 5 och 100 miljoner. Av dem är endast omkring 1,5 miljoner arter beskrivna och kända av människan, och nya upptäcks hela tiden. Insekterna är den mest artrika organismgruppen.

När man pratar om biologisk mångfald brukar man också tänka på naturens alla viktiga biologiska processer, som fotosyntesen i de gröna växterna, nedbrytning och omfördelning av näringsämnen i jorden, pollinering av våra växter samt vattenregleringen – som vi alla är beroende av för att få mat, rent vatten och ren luft. Vi brukar kalla dessa gratistjänster för ekosystemtjänster.

Den biologiska mångfalden skyddas av Konventionen om biologisk mångfald. Sverige och cirka 170 andra länder har skrivit under konventionen, som innebär att vi lovar att nyttja vår biologiska mångfald på ett uthålligt sätt, så att den finns kvar och inte förstörs. Konventionen har mål om hur vi skall bevara den biologiska mångfalden, hur vi skall hållbart nyttja den biologiska mångfalden, och hur nyttjandet skall göras rättvist dvs vem äger den biologiska mångfalden. Exempelvis om ett företag tillverkar en medicin från en art som bara finns i ett land, vem skall då vinsten gå till?  Konventionen gäller också för den tama mångfalden dvs de växter och djur som domesticerats av människan.

För jordbrukets del betyder det att bruka jorden så att arter som lever i jordbrukslandskapet kan fortsätta leva där, som tofsvipan, sånglärkan och storspoven, men också att bevara alla de mikroorganismer och ryggradslösa djur som sköter nedbrytningen i jorden. Även stora delar av jordbruks och kulturlandskapet måste skötas på rätt sätt för att behålla många arter. Men Sverige ska också se till att våra hotade lantraser, såsom fjällko, rödkulla och linderödssvin, finns kvar i tillräckligt stora bestånd.

Det betyder också att fisket måste genomföras på ett sätt så att fisken inte försvinner. På liknande sätt måste skogen brukas långsiktigt hållbart. Skog måste också skyddas så att speciellt störningskänsliga  växt- och djurarter kan finnas kvar. Även staden behöver planeras så att den blir en plats för såväl människor, som djur och växter.


 

 

Ung älgtjur. Foto: Shutterstock

 

Torsk. Foto: Wild Wonders of Europe/Magnus Lundgren/WWF

 

Videsandbi som samlar pollen från sälgens hanblommor. Foto: Ola Jennersten

 

Ejderhanne (guding) Foto: Jörgen Wiklund

 

Därför hotas den biologiska mångfalden i Sverige

I Sverige är cirka 500 djur- och växtarter akut hotade. Det beror oftast på att deras livsmiljöer, biotoper, minskat i mängd och utbredning på grund av mänsklig påverkan, framförallt skogs- och jordbruk. Biotopförstöring är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. De hotade arterna i Sverige beskrivs av ArtDatabanken som rödlistade arter. Se senaste rödlistan (länk till ArtDatabanken).
 
Andra hot är vägar, illegal jakt och miljögifter. Forskarna får hela tiden större kunskaper om varför olika arter dör ut, men fortfarande är det mycket man inte vet.
Artdatabankens rödlista 2015

 

 

Hasselmus i en hassel med hasselnötter. Foto: Shutterstock

Skyddade områden

Enligt Naturvårdsverket är endast 14 % av Sveriges land och vattenyta, och ca 6,5 % av haven skyddat långsiktigt som till exempel naturreservat och nationalpark. Skyddade områden är viktiga både för att skydda specifika livsmiljöer och för dess växter och djur.  En del skyddade områdena måste också skötas, ett bra exempel är naturbetesmarker såsom hagar och våtmarker där det behövs betande tamdjur för att många växter och djur ska trivas.

Vid mångfaldskonventionens senaste möte i Nagoya beslutade medlemsländerna att minst 17 % av representativa terrestra livsmiljöer skall skyddas av varje land och 10 %  marina livsmiljöer.WWFs mål är att till år 2020 minst 20 % av Sveriges land och vattenyta och 10 % av  hav,skall skyddas långsiktighet. Det är viktigt med skyddade områden både på land och i vatten, och att man skyddar ekologisk representativa områden. Idag skyddas exempelvis endast 5% av den produktiva skogen formellt.


Simmande utter. Foto: Shutterstock

Fota en Svensk Pärla

 

Fotografera en Svensk Pärla och delta i WWFs fototävling!  

Bege dig ut på äventyr i sommar och besök våra fantastiska naturpärlor. Ta en bild från en av de 63 Svenska Pärlorna som WWF utsett, kan också vara på en art från platsen, och skicka till oss. Du är då med i vår fototävling och har chansen att få din bild publicerad på WWFs hemsida samt vinna den fina fotoboken "Bevingat" av Brutus Östling (Årets Pandabok 2016 ).

 

Genom att skicka in din bild tillåter du oss att använda den i våra kanaler framöver.

Hur går det till:

Berätta kort vad naturområdet du fotat betyder för dig! Maila in din bild samt kontaktuppgifter till svenskaparlor@wwf.se. Senast den 12 augusti behöver vi ha ditt bidrag för att du ska vara med och tävla! En WWF-jury bestående av tre experter kommer att utse fem vinnare som meddelas den 19 augusti.

Svenska Pärlor är särskilt vackra och skyddsvärda naturområden i Sverige – tre per län. Din bild hjälper oss att visa hur fantastisk vår svenska natur är.

 

Tack för ditt bidrag!

 

 

Sädesärla på Gotland. Foto: Sanna Andersson