ESD Sverige - Vad är hållbar utveckling?

Hållbar Utveckling – begreppets definitioner

Det finns många olika definitioner av begreppet hållbar utveckling, men de flesta utgår från Brundtlandkommissionens begreppsbestämning i rapporten Vår gemensamma framtid (1987), i vilken det framgår att hållbar utveckling innebär en process där den nuvarande generationen tillfredsställer sina behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att göra detsamma.

Definitionen omfattar aspekter av mänsklig aktivitet såsom långsiktig användning och bevarande av begränsade resurser, hur dessa delas mellan olika grupper idag, samt vad som lämnas åt framtida generationer. Vid en första anblick kan en sådan definition av hållbar utveckling tyckas alltför enkel. Den lämnar mycket utrymme för egen tolkning och ibland motstridiga önskningar. Begreppets breda innebörd har gett det internationellt genomslag och lett till ett massivt intresse för hållbarhetsfrågor hos både politiker, forskare och allmänhet.

Många har dock riktat kritik mot den alltför vaga definitionen som de menar gör begreppet godtyckligt. En annan kritik som har riktats mot begreppet hållbar utveckling är att det ger sken av att det är möjligt att fortsätta mer eller mindre som vanligt, det vill säga att utvecklingen kan fortgå som tidigare fast med grönare förtecken.

Brundtlandskommissionens syn på hållbar utveckling har kritiserats för att besitta en inneboende motsättning, då begreppet i sig består av två motstridiga begrepp: hållbarhet (som anses betyda begränsningar av ekonomisk tillväxt) och tillväxt (som saknar begränsningar). Vidare har kommissionen kritiserats av miljöideologiska skäl och anklagats för att anse att miljön enbart bör skyddas då den har ett värde för människan och inte på grund av naturens egenvärde. Kommissionens begrepp har anklagats för att inte tillräckligt erkänna att i-länderna är de som givit upphov till miljöproblemen och därför borde vara de som agerar först och till störst grad.

Även om det finns många olika definitioner av begreppet utveckling sätter de flesta ekonomisk tillväxt i första rummet. Eftersom en stor del av samhällsekonomin i grunden är beroende av energi och naturresurser kommer en ökad tillväxt sannolikt att innebära att energi- och resursanvändningen ökar, menar man. På grund av resursernas ändlighet och samhällets strävan efter tillväxt blir ekonomisk utveckling ofta en fråga om hur världens resurser fördelas mellan olika människor och länder. Problemen med växthuseffekten aktualiserar även frågan om fördelningen av utsläppsutrymmet mellan fattiga och rika länder. Växthusgaserna som främst orsakas av industriländernas konsumtion, drabbar den fattiga delen av befolkningen i utvecklingsländerna hårdast.

I begreppet hållbar utveckling finns några principiella skillnader gentemot det gängse utvecklingsbegreppet. Medan utvecklingsdiskursen har fokuserat på de fattiga länderna och deras problem, handlar hållbar utveckling lika mycket om de rika ländernas fortsatta samhällsförändring. Vidare är relationen mellan rika och fattiga länder avgörande inom ramen för hållbar utveckling – och häri ligger några av de mest kontroversiella och svåra frågorna, såsom om de rika länderna måste avstå något för att fattiga länder ska kunna utvecklas liksom om det finns det någon ”allas rätt till hållbar utveckling” och om det i så fall finns några skyldigheter förknippade med denna rätt.

Ett exempel på ett sådant konfliktområde är klimatproblematiken. Om det finns en övre gräns för hur mycket växthusgaser som atmosfären tål och vi samtidigt erkänner fattiga länders rätt till utveckling måste det innebära att de rika länderna (som orsakat utsläppen så här långt) minskar sina utsläpp. Denna aspekt kommer ibland fram i den politiska retoriken kring hållbar utveckling, men alltför lite i handling.

Debatten om hållbar utveckling som pågått under mer än två decennier har särskilt kretsat kring människans behov. Vilka är då dessa? Det är en svår fråga, även om det finns en miniminivå som vi kan kalla för fundamentala mänskliga behov: tillräckligt med mat och vatten, skydd mot väder och vind, skydd mot våld och sjukdomar, tillgång till utbildning, möjlighet att försörja sig, rättvisa och vänner.

Hållbar utveckling handlar om att förena tre aspekter: ekologiska, sociala och ekonomiska. En del aktörer betonar vikten av en fungerande natur och miljö, andra demokrati och jämställdhet eller att samhället har en stabil, ekonomisk tillväxt.
 
Det finns även en viktig etisk dimension i hållbar utveckling som handlar om rättvisa, rättigheter och skyldigheter mellan grupper, länder och generationer. Denna debatt måste hållas levande vid universitet och högskolor. Hållbar utveckling är som begrepp normativt. Det är också svårdefinierat, och det används av olika grupper för att främja särintressen. Desto viktigare är begreppet att diskutera och reflektera kring.

Källor:
Multimediaverktyget Att agera för en framtid på en planet, WWF
Hållbar utveckling och lärande, WWF
Lärande på hållbar väg, WWF