ESD Sverige - Vad är hållbar utveckling?

Begreppet hållbar utveckling har blivit internationellt etablerat under de senaste 25 åren. Det skedde som ett resultat av en bred samhällsprocess genom forskarsamfundets och ideella organisationers påverkan på folkopinion och politiker och manifesterades genom en serie större officiella internationella konferenser.

I globala, mellanstatliga sammanhang kan man peka på fem milstolpar, under de senaste tre årtiondena, som blev avgörande förarbetet med hållbar utveckling. Dessa beskrivs kortfattat i det följande.

Stockholmskonferensen 1972
Intresset för miljöfrågorna slog igenom i början av 1960-talet. De fick sitt genombrott på världssamfundets dagordning genom FN-konferensen i Stockholm om den mänskliga miljön 1972. Stockholmskonferensen utmynnade bland annat i en politisk deklaration och ett handlingsprogram.

Som en direkt följd skapade FN:s generalförsamling samma år FN:s miljöprogram (United Nations Environmental Programme, UNEP). Det internationella samarbetet kring miljöfrågor kom igång på allvar. Hållbar utveckling hade då inte etablerats som ett internationellt begrepp, men ofta ses FN-konferensen i Stockholm 1972 som startpunkten för dess framväxt.

Brundtlandkommissionen 1983–1987
FN tillsatte 1983 en grupp med uppdrag att analysera de kritiska miljö- och utvecklingsfrågorna. Det officiella namnet var The World Commission for Environment and Development, men gruppen kom snart att kallas för Brundtlandkommissionen efter ordföranden Gro Harlem Brundtland. Kommissionen publicerade sin rapport 1987, den så kallade Brundtlandrapporten.

Brundtlandrapporten gav hållbar utveckling ett internationellt genomslag. Kommissionen betonade särskilt generationsperspektivet, de tre sammanvävda aspekterna av hållbar utveckling och den globala dimensionen.

Rio-konferensen 1992 om miljö och utveckling
Tjugo år efter miljökonferensen i Stockholm samlade FN världens ledare till en konferens i Rio de Janeiro om miljö och utveckling.

Agenda 21 är den överenskommelse som har blivit mest känd från Rio-konferensen. Det är en omfattande och detaljerad handlingsplan för hållbar utveckling.

Rio de Janeiro var FN:s hittills största konferens inom miljö- och utvecklingsområdet. Viktigt var det stora antalet deltagare från frivilliga organisationer. Ett annat särdrag var betoningen i handlingsprogrammet av det regionala, nationella och lokala arbetets betydelse för en hållbar utveckling.

I Sverige kom ett lokalt Agenda 21-arbete igång med en mycket stor bredd efter Rio-konferensen. Redan fyra år senare hade alla kommuner startat ett sådant arbete. Många svenskar har på så vis kommit i kontakt med Agenda 21.

FN:s millenniedeklaration 2000
Enligt FN:s millenniedeklaration, som antogs 2000 av världens stats- och regeringschefer, kräver global utveckling en helhetssyn. Deklarationen ligger till grund för tidsbundna och mätbara millennieutvecklingsmål. Målen handlar om globala utvecklingsfrågor som fattigdomsutrotning, utbildning, jämställdhet, barnadödlighet, mödrahälsa, hiv/aids, säkerställandet av en miljömässigt hållbar utveckling samt en förstärkning av det globala partnerskapet mellan rika och fattiga länder. Ett delmål är att fram till 2015 halvera andelen människor som lever i extrem fattigdom.

Johannesburg-toppmötet 2002 om hållbar utveckling
Tio år efter Rio-mötet hölls ett FN-toppmöte i Johannesburg om hållbar utveckling. Det slog fast att all utveckling måste vara hållbar och att ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter måste integreras.

Toppmötet resulterade i en politisk deklaration och en genomförandeplan för hållbar utveckling. Mötet bekräftade Rioprinciperna och lade fast att fattigdomsbekämpning, hållbara konsumtions- och produktionsmönster samt bevarande av naturresursbasen för ekonomisk och social utveckling är de tre övergripande målen och nödvändiga förutsättningar för en hållbar utveckling. Nya mål som vattenhushållning, biologisk mångfald,grundläggande sanitet, fiskebeståndet och minskning av hälso- och miljöeffekter av kemikalier kompletterade millennieutvecklingsmålen.

En konkret praktisk rekommendation till världens länder var utarbetandet av nationella strategier för hållbar utveckling senast år 2005. Sveriges regering presenterade sin första nationella strategi för hållbar utveckling redan före toppmötet.

FN har inrättat en kommission för hållbar utveckling som ansvarar för uppföljningen av genomförandeplanen från Johannesburg. Genomförandeplanen kompletterar Agenda 21 med till exempel globaliseringens effekter och hiv/aids.



Källa: SOU 2004:104