ESD Sverige - Vad är hållbar utveckling?


Hållbarhetens tre dimensioner

 

Hållbar utveckling kan ses som en resa, en ständigt pågående process inom de ekologiska ramarna, vars långsiktiga mål är att vi får ett så bra liv som möjligt utan att skada andra människor eller omgivande natur och samhälle i både tid och rum. Detta kan formuleras i tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk.

Hållbarhetens tre dimensioner förklaras ofta i förhållande till varandra: de ekologiska systemens ramar är vad vi människor måste rätta våra aktiviteter efter; den sociala hållbarheten är, när den sker inom de ekologiska förutsättningarna, målet med utvecklingen; medan den ekonomiska dimensionen måste ses som ett medel för att uppnå de sociala mål vi har satt upp.

Tanken bakom de tre dimensionerna av hållbar utveckling är att utvecklingen inom dessa dimensioner inte ska ske på bekostnad av varandra. Betoningen av de tre dimensionerna påminner oss också om att det behövs tvärvetenskapliga angreppssätt för att skapa hållbar utveckling. Vissa vill inte tillskriva dimensionerna något hierarkiskt inbördes förhållande utan betonar vikten av att jämställa och ibland idka byteshandel mellan ekologiska, ekonomiska och sociala intressen. Andra menar att den ekologiska dimensionen utgör den yttersta ramen för all mänsklig verksamhet. Samtidigt utgör den sociala dimensionen med sina normer och värderingar och lagar själva förutsättningen för de utbyten som sker mellan människor i den ekonomiska dimensionen.

 

 

Hållbarhetens fyra dimensioner

Social hållbarhet


Den sociala dimensionen omfattar den mänskliga aspekten och handlar om att vi lever i ett lokalt och globalt samhälle i ett ömsesidigt beroendeförhållande och att alla människor ska ha möjligheten att på ett rättvist, jämlikt och jämställt sätt ta del av jordens resurser utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Kort sagt bygga ett samhälle där våra grundläggande behov uppfylls och de mänskliga rättigheterna respekteras. Den sociala aspekten handlar om att ständigt hålla de goda delarna av livet i hävd. Vilka mänskliga behov ska vi lyfta fram? Hur ska vi skapa ett samhälle med stort, mänskligt välbefinnande med nyckelord som trygghet, delaktighet, integration och kultur?

Hållbarhetens sociala perspektiv, som inbegriper ekologisk moral, livskvalitet och omsorg för kommande generationer och andra kulturer, rymmer även en rättviseaspekt, det vill säga att samhällsutveckling ska öka människors möjlighet att påverka sina liv och att alla kategorier av samhällsgrupper ska ha möjlighet att delta i beslutsfattande och vara medskapare till en hållbar utveckling. Den sociala dimensionen hänvisar till politiska traditioner, lägger särskild vikt vid demokrati som avgörande för hållbarhet samt söker svar på frågor som handlar om människans roll i universum och andra moraliska och etiska aspekter.
 


Ekonomisk hållbarhet


Den ekonomiska dimensionen beskriver en hushållande aspekt – att vara sparsam med de resurser vi har, mänskliga såväl som materiella. Ekonomisk hållbarhet innebär en ekonomi som inte förbrukar kapitalet utan tar av avkastningen och en utveckling som ger ekonomiska fördelar till samhället som helhet och som inte hotar konstgjort och naturligt kapital. En ekonomi som inte är socialt rättvis eller som bryter mot de ekologiska ramarna kan därför inte anses vara hållbar, vilket med andra ord innebär att det är ekonomiskt att handla hållbart.

Hållbarhetens ekonomiska perspektiv innebär att alla påbörjade processer och projekt måste ge största möjliga effekt och att vinsten av en sådan utveckling fördelas rättvist mellan generationerna och mellan olika länder och folkgrupper. Ekonomisk hållbarhet innebär att både nuvarande och kommande generationer ska ha möjlighet till ett välmående liv och att kvalitén på varje ekonomiskt beslut beror på dess påverkan/bevarande av resurser (både mänskliga och materiella), möjligheten till deltagande i den ekonomiska utveckling samt förbrukningen av varor och tjänster.

Ekonomisk hållbarhet ska också gagna kommande generationers ekonomi, varför det kulturella arvet och miljön bör inkluderas i modeller för ekonomiutveckling. Användandet av resurssparande teknologier, investeringar och subventioner av hållbart framtagna produkter och en miljövänlig inrikes- och skattepolitik är alla delar av ekonomisk hållbarhet.

 


Ekologisk hållbarhet

Den ekologiska dimensionen handlar om att värna om väl fungerande ekosystem med stor biologisk mångfald – ett ekologiskt fundament som utgör alltings grund. Det är oerhört viktigt att bevara naturens långsiktiga ekologiska processer som utgör en framtida livförsäkring för människan. Naturen tillhandahåller en mängd gratistjänster som till exempel naturlig vattenrening, filtrering av UV-strålar och pollination av insekter. Allt i naturen har sitt berättigande. Den ekologiska aspekten sätter de yttre ramarna för all mänsklig verksamhet.

Hållbarhetens ekologiska perspektiv innebär att det mänskliga samhället måste inse vikten av andra arters överlevnad och välbefinnande och att naturliga processer är grundläggande för detta. Det ekologiska sättet att se på saker vidgar begreppet moraliska handlingar och införlivar både mänskligt och icke-mänskligt liv och de relationer och samband som finns dem emellan. Grunden för ekologisk hållbarhet är att man har en förståelse för ekosystemets modell; det vill säga att alla system på jorden är sammanlänkade och måste beskyddas, bevaras och nyttjas.


Kulturell hållbarhet

En ytterligare aspekt som vi vill addera till ovanstående resonemang är den kulturella dimension som kan sägas löpa som en röd tråd genom den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen, dvs är en horisontell, allt genomsyrande, dimension. Mot de teknokratiska tendenserna i vårt samhälle är det viktigt att förstå vilken betydelse historia, litteratur, språk, musik och konst kan ha för vårt mänskliga behov av välbefinnande och därmed en hållbar utveckling. Kommunikation, flexibilitet och öppenhet för det ”främmande”, men också kritisk reflektion kring det ”egna”, är av stor betydelse i det här sammanhanget. Och det är i den kulturella dimensionen vi på allvar frågar oss: Vad är det goda livet?

FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur, UNESCO, skriver på sin hemsida att världen aldrig kan uppnå hållbar utveckling om vi inte förstår kopplingen mellan människors attityder och livsstilar, kulturella identiteter och ett hållbart leverne. Organisationen framhåller att kulturell mångfald är lika viktigt för hållbar utveckling som biologisk mångfald. Kulturell mångfald innebär i UNESCO:s förståelse en utbytesprocess, öppen för förnyande och innovation, men även baserad på arv och tradition utan att syfta till att bevara statiska beteenden, värderingar och uttryck. Världen står i dagsläget inför en situation där lokala språk och traditionella kulturer och dess underliggande andliga, och genom generationer överförda, kunskaper med allt snabbare takt försvinner. UNESCO ser detta som en förödande förlust, då sådana kunskaper och erfarenheter är fundamentalt relevanta och nödvändiga för en hållbar utveckling.

Hållbarhetens kulturella perspektiv inbegriper bevarande, utforskande och utvecklande av arv och traditioner samt värnande och främjande av en kulturell mångfald och respekt för nedärvda värderingar. Kulturer hänger samman med livsstil, relationer, beteende och handlande. Vanor, identitet och värderingar – mjukvaran i mänsklig utveckling – spelar en avgörande roll i utarbetandet av den hållbara utvecklingens riktning. Den kulturella identiteten tryggar människans överlevnad, en stabil ekonomi och nationernas utveckling.

För att förverkliga principerna för hållbar utveckling behövs information, utbildning och utveckling av medvetenhet, allmänt deltagande och en miljövänlig livsstil.

 

Källor:
Education for change, WWF
Hållbar utveckling och lärande, WWF
Lärande på hållbar väg, WWF
UNESCO:s hemsida http://portal.unesco.org/en/ev.phpURL_ID=1219&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201.html

 

Här kan du läsa prof Sture Packaléns beskrivning av den kulturella dimensionen - Den kulturella dimensionens roll i en hållbar samhällsutveckling.

Den ingår i en skriftserie på Mälardaens högskola. Om du känner att du tappat bort dig i en alltför snabbt föränderlig värld så kan detta vara en viktig påminnelse....

Här>>

 

 

Senast uppdaterad 2010-09-25