När ni arbetar med skrivande är det alltid en fördel att läsa olika texter av den typ ni själva vill skriva. På så sätt kan ni hitta bra exempel att inspireras av.
Rikta era texter mot bestämda läsare så att de inte hänger i luften. Kanske era smarta småsyskon, eller några författare/journalister som ni gillar.
Dessutom är det viktigt att arbeta med gensvar. Låt personer ni litar på läsa texten flera gånger under skrivprocessen. Be om konstruktiv kritik. Fråga gärna vad i texten han eller hon skulle vilja veta mer om. Och vad i texten som kanske känns onödigt.
Artiklar och tidningar
Krönika eller kåseri
Grävande journalistik
Recension
Pressmeddelande
Intervju
Brev och mail
Poesi och naturlyrik
Barnbok
Fiktivt reportage
Reportage
Rapport
Livscykelanalys
Novell
Tidningsutgivarna har två webbsidor för unga som vill göra artiklar och tidningar, www.tidningeniskolan.se och www.yopa.se. På yopa finns en journalistskola, och där kan ni även få publicera artiklar. Ni kan också försöka sälja artiklar till lokaltidningen. På multimediabyrån kan ni få fler tips om hur man arbetar med tidningar.
En krönika är en spalt i tidningen där man kommenterar ett dagsaktuellt ämne. Det blir som en personlig nyhetsartikel där skribenten för fram sina egna reflektioner och åsikter.
Ett kåseri är en spalt i tidningen där man skriver om vardagliga ämnen och händelser. Texten ska vara lättläst och underhållande men ändå väcka tankar.
Både krönikor och kåserier är korta texter som ofta har en knorr på slutet.
En grävande journalist vågar visa upp verkligheten. Ni ska värdera påståenden och skilja mellan rätt och fel! Det räcker inte att automatiskt registrera vad som händer, det kan en robot. Det krävs research. Samla mycket information för att senare fokusera; vad är mest förvånande? Fokusera och avgränsa! Gör historien enkel och begriplig!
Berätta historien! Börja inte med något abstrakt utan i den lättaste änden, till exempel med de lurade. Bygg på med fler intervjuer! Är det här sant? Är det här rättvist? Sök efter olika åsikter. Ta med en expert som får berätta vad lagen säger eller vad man kan göra åt saken. Konfrontera dem som har ansvar!
Sök och skriv ned information om den eller de som ligger bakom verket. Skriv en kort sammanfattning av verket och beskriv era egna upplevelser av det. Välj några citat som är typiska. Börja eller sluta er text med omdömen.
- Hur ser upplägget ut?
- Vilken är målgruppen?
- Vilka personer och platser är viktiga?
- Vilken är berättartekniken? Tillbakablickar?
- Hur är språket? Ordval? Bildspråk?
- Vilken konflikt har lagts in i verket för att göra det spännande?
- Vilket budskap nås ni av? Vilket budskap tror ni är tanken bakom verket?
Om det händer något spännande på skolan kan ni tipsa journalister med hjälp av ett pressmeddelande. Ni beskriver vad som ska hända eller vad som har hänt i en text som gärna kan likna en artikel. Skicka den till några tidnings- radio- och TV-redaktioner som kan vara intresserade. Ring och prata om ert pressmeddelande också.
Frågeföljden är avgörande när man intervjuar kring känsliga ämnen. Fråga er själva vad som är syftet med intervjun. Vad vill ni veta? Vilka frågor ska ni ställa för att få veta det? Och i vilken ordning? Intervjua helst i tidsordning för den intervjuade. Vad hände först, och vad hände sedan. Ställ frågorna vad? (händelse), hur? (beskrivning), och varför? (förklaring). Gör en lista där frågorna står i rätt ordning.
De viktigaste besluten fattar ni under intervjun – ska ni fortsätta ställa en ny fråga från er lista eller ska ni ställa följdfrågor utifrån det svar ni fått?
Ta reda på vem ni ska vända er till i olika frågor, så att ni skriver till rätt person. Det är viktigt att mottagaren förstår vad brevet handlar om, så var noga med vad ni skriver på raden för ärende. Skriv kort och tydligt. Läs igenom texten innan ni skickar den så att ni undviker slarvfel. Avsluta med en hälsningsfras och för- och efternamn, adress, telefonnummer och e-postadress.
Välj någon eller något i ert arbete att skriva en Jag-är-dikt om. Dikterna kan börja till exempel: ”Jag är arbetare på …” eller ”Jag är en hotad …” Dikterna kan handla om till exempel orättvisor, miljö och drömmar. Skriv rent dikterna och illustrera dem. Läs upp och diskutera dikternas budskap i grupp. Gör gärna en diktsamling av all poesi, och tryck upp den som present eller till försäljning.
Välj ett ämne och en åldersgrupp. Gå till biblioteket och titta på faktaböcker för barn. Vad är fint? Vad är roligt? Vad lär man sig? Gör egna böcker med bilder, foton och lättlästa texter. Orden och meningarna ska vara korta. När ni är klara besöker ni barn på förskola eller skola och testar era böcker. Ändra gärna efter barnens tips.
Gör ett reportage men utifrån fantasi istället för sanningen. Hitta på egna dialoger, människor, platser och fakta. Eller använd kända människor i påhittade miljöer. Hitta på händelser, till exempel en miljökatastrof eller en ny upptäckt som räddar världen.