Varg i Sverige

När den senaste istiden hade släppt sitt grepp om Skandinavien, för ungefär 10 000 år sedan, kom vargen till våra trakter. Sedan kom människa och så småningom, för flera tusen år sedan tämjde vi den första vargen.

Vargspår påminner om hundspår, men är större. Ett vargspår mäter 9-12 cm. Till skillnad från lodjurs- eller andra kattdjurspår kan man skära spåret i två diagonaler, precis som man ritar ett "x" mitt i spårstämpeln.

En vargflock är en familj

En vargflock är nästan alltid en familjegrupp med ett föräldrapar, det s k alfaparet, och deras valpar. Ungarna föds i början av maj och en kull består oftast av 4-6 ungar. När valparna är knappt ett år vandrar de flesta iväg för att hitta ett eget hemområde och förhoppningsvis en livskamrat. Det händer dock att en eller flera ungvargar stannar och hjälper föräldrarna att ta hand om den nya valpkullen under ytterligare något år.

Vargen har god anpassningsförmåga

Vargen har en anpassningsförmåga som få andra djur. Den är därför inte utrotningshotad i ett globalt perspektiv. Däremot har man lyckats utrota den inom stora delar av dess forna utbredningsområde. I Sverige fanns länge en s k skallplikt, dvs skyldighet att på olika sätt jaga varg. Det var på den tidennär Sverige var ett bondesamhälle och vi fruktade vargen för att den hotade bondens försörjning genom att döda tamboskap.

För människor som traditionellt varit jägarfolk, t ex Nordamerikas indianer, är vargen beundrad för sin skicklighet att jaga, och kallas "Brother Wolf". Känslan av brödraskap har också förstärkts genom likheten med hur "den vite mannen" har behandlat vargen och Amerikas ursprungsbefolkningen

Vargen är fridlyst i Sverige.
När vargen fridlystes i Sverige, så sent som 1966, fanns det bara ett fåtal djur, troligen färre än 10, kvar. Efter en trevande start under 1980-talet har vargen i Skandinavien börjat återta sina gamla jaktmarker. Vargens möjligheter att överleva idag beror på om vi människor vill dela med oss av livsrum och skogens bytesdjur.

Visste du att ...

... varg och hund fortfarande är så mycket släkt att de kan para sig med varandra och få fertil avkomma.

... mellan åren 1827 och 1839 dödade man i genomsnitt 520 vargar per år i Sverige. Då fanns vargen i alla landskap, utom på Gotland.

... varg ylar när de ska berätta för familje-medlemmarna var de är eller tala om för andra vargar att området är upptaget.

Litteraturtips:

WWFs broschyr "Att leva med rovdjur"
Attityder till varg och vargjakt i Sverige, av Göran Ericson och Thomas A. Heberlein, ISBN 91-576-6132-4. Beställs genom , tel: 090 - 786 58 74.
Vargen - viltet, ekologin och människan, av Jens Persson och Håkan Sand, ISBN 91-88660-20-6
De fyra stora, av Bertil Haglund. Nordstedts.
Tidningen "Våra Rovdjur" som ges ut av Svenska Rovdjursföreningen innehåller fortlöpande rapporter om de stora rovdjuren.
Den lilla boken om vargen, av Magnus Elander, Johan Lewenhaupt och Staffan Widstrand, Egmont Richter förlag.
Hemsidan www.de5stora.com

Fakta

Vetenskapligt namn:
Canis Lupus
Kroppslängd: 90-150 cm
Vikt: 30-55 kg
Antal vargar i Sverige: ca 200 st

Varg

Läs mer om rovdjur

Vad gör WWF?

WWF anser att vargen som tillhör den naturliga skandinaviska faunan har en rättmätig plats i vårt land. Samtidigt finns det olika problem med varg nära tamdjur som behöver lösas.
För att få till en förvaltning av vargstammen som bygger på riktiga biologiska fakta stöder WWF det Skandinaviska Vargprojektet, ett svenskt/ norskt vargforsknings-projekt. Inom ramen för projektet studeras vargarnas levnadsätt, genetik, antal och utbredning samt bedrivs informations- verksamhet och byggs upp regionala rovdjursgrupper.
WWF arbetar mot illegal jakt på varg, bl a genom att ha arbetat fram och drivit igenom en bättre lagtext samt främja samarbetet mellan tull, polis och naturbevakare.

Årligen arrangeras ett seminarium om vargar och andra rovdjur, där senaste forskningsrönen presenteras och företrädare för olika åsikter om rovdjuren får komma till tals.
WWF samarbetar med Studiefrämjandet för att förbättra kunskapen om rovdjuren och hur man kan dela livsrum med dem genom studiematerial och studiecirklar.