WWF

Vår konsumtion kräver utrymme

WWFs fotavtrycksberäkningar uppskattar hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Här ingår alla ytor någonstans på jorden som krävs för att möta vår efterfrågan på till exempel mat, byggnadsmaterial och förnybar energi och för att ge plats åt våra byggnader och vägar.

I vårt ekologiska fotavtryck ingår också vår användning av fossila bränslen. Denna del av fotavtrycket räknas ut genom att man uppskattar hur stor yta med nyplanterad skog som skulle behövas för att "fånga upp" koldioxid-utsläppen från vår användning av olja, kol och gas.

Fotavtrycket räknas samman utifrån många olika slags ytor som vi gör anspråk på.

Om man skulle dela upp jordens produktiva yta på antalet människor på jorden, så skulle var och en av oss få 2,1 globala hektar till vårt förfogande. Vi svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 5,1 globala hektar och ligger på 18e plats på listan över länder med störst fotavtryck per person.

Tabellerna är hämtade ur WWFs Living Planet Report 2008.

Om alla andra hade ett lika stort avtryck som vi svenskar, skulle vi behöva 3 jordklot i stället för det enda vi har. Hur många planeter skulle krävas om alla levde som du? Gör testet i WWFs fotavtryckskalkylator!

Kartan visar totalt nationellt fotavtryck i proportion till det globala fotavtrycket uttryckt av nationernas areor. Nationella fotavtryck per person är markerade i färg. (Living Planet Report 2006.)

I kartbilden ovan har ländernas ytor förstorats eller förminskats baserat på deras andel är av mänsklighetens ekologiska fotavtryck. Landets sammanlagda fotavtryck beror både på hur stort fotavtrycket per person är och på hur många människor landet har. Bland de förstorade länderna hittar vi därför både länder med extremt materiellt välstånd, som USA och Förenade Arabemiraten, och fattigare men mycket folkrika länder som Indien och Kina. För att skilja orsakerna åt har länder med fotavtryck per person som överstiger 2,1 hektar färgats i röda toner medan länder med genomsnittligt fotavtryck som är mindre än 2,1 hektar har fått gula toner.

På global nivå är det lätt att konstatera att mänsklighetens ekologiska fotavtryck är för stort. Men om vi ska hitta lösningarna som minskar fotavtrycket totalt sett måste vi ta hänsyn till den ojämlika situation som världens länder befinner sig i. I länder som toppar fotavtrycksligan är det hög tid att utveckla smartare konsumtion i syfte att bibehålla och öka livskvalitén och hälsan samtidigt som fotavtrycken radikalt minskar. Människor i de fattigaste länderna kan däremot behöva öka sina fotavtryck för att få en acceptabel levnadsstandard, så i dessa länder är utmaningen framför allt att hitta en smartare väg än den som västvärlden hittills gått. Det handlar om att planera för en helt annan infrastruktur än den energislukande västerländska.

Human Development Index (HDI) är ett mått på utveckling som FN har tagit fram. HDI sträcker sig från 0 till 1,0 och baseras på en sammanvägning av faktorer såsom barnadödlighet, läskunnighet och inkomst. FN har definierat 0,8 som en miniminivå för utveckling. När vi placerar nationerna på en HDI-skala ser vi att många fortfarande inte nått denna utvecklingsnivå.

I diagrammet ovan har vi även lagt till fotavtrycket per capita för dessa nationer. Då sätts utvecklingsarbetet in i ett ekologiskt sammanhang och ger oss en dubbel utmaning. Alla nationer behöver uppnå minst 0,8 i HDI (den streckade lodräta linjen), men samtidigt måste vi anpassa oss till det ekologiska utrymme som ges vilket innebär att vi globalt inte kan ha större fotavtryck än 2,1 hektar per capita (den vågräta streckade linjen).

Naturligtvis finns det fler aspekter av hållbar utveckling som inte ryms i detta diagram men det ger en fingervisning om två centrala parametrar när vi talar om samarbete för hållbar utveckling. 

Det som verkligen förenar både den rikare och fattigare delen av världen är behovet av innovationer inom teknik, samhällsbyggande och livsstilar som kan göra det möjligt för alla människor att leva ett gott liv men inom ramen för vad planeten tål. Därför satsar WWF allt mer på lösningsinriktat globalt samarbete på temat One Planet Living.