WWF

Det här kan du göra för Östersjön

---

 

• Fosfat göder Östersjön – diska med miljömärkta och fosfatfria diskmedel.
• Håll näringen på land – töm inte båttoan eller avloppsvattnet i havet
  
  Ät rätt för Östersjön
• Ät inte fisk och skaldjur som hotas av överfiske.
• Följ råden i WWFs konsumentguide ”Fisk till middag”
• Ät ekologisk och närproducerad mat
• Ät mindre kött och välj helst naturbeteskött samt lam. Det bidrar till mindre näringsläckage till Östersjön
  
  Minska gifterna i naturen
• Använd inte giftig båtbottenfärg. Tvätta och skrubba istället undersidan av båten
• Segla, kör båten på alkylatbensin och byt ut tvåtaktsmotorn mot en fyrtaktare
• Använd miljöanpassade rengöringsmedel, hygienartiklar och andra vätskor och lämna förpackningar och överblivna produkter till återvinningen
• Välj möbler och tyg som inte behandlats med bromerade flamskyddsmedel
  Lämna ditt elektronikskrot till återvinning
  
  Lev klimatsmart
• Lev energisnålt – använd till exempel lågenergilampor och lämna inte elapparater på stand-by
• Kör mindre bil och välj miljöanpassade fordon och bränslen
• Välj tåget framför flyget
  
  Håll Östersjön ren och respektera naturskydd
• Släng inte skräp eller hushållsavfall i sjöar, åar och hav.
• Respektera fågelskyddsområden och håll hunden kopplad

 

Vad menar WWF med att det är våra skattepengar som ”sponsrar” övergödningen?  Hur mycket betalar jag?

Via skatten betalar vi i Sverige mer till EU än vi får tillbaka. En stor del av dessa skattepengar går till EUs gemensamma jordbrukspolitik. Den som tjänar 25 000 kronor i månaden bidrar med ungefär 2000 kr per år!

Tycker WWF att vi skall ha jordbruk i Sverige?

Visst skall vi ha ett jordbruk, om produktionen skulle ske någon annanstans har vi bara flyttat problemen. Jordbruket är också viktigt för en levande landsbygd och är helt avgörande för alla naturvärden i våra hagmarker. Men det kan inte få drivas på ett sätt som bidrar till att Östersjön förstörs!

Är inte svenskt jordbruk mycket bättre än de flesta andra?

Svenskt jordbruk bedrivs enligt olika miljökrav, djurskyddsregler etc.
Ofta är det bättre än på många andra håll - men inte alltid. Det beror ofta på vad som odlas och var det odlas. Vissa grödor läcker mer näring än andra och vissa jordar läcker också mer än andra. Avgörande är också väderförhållandet, mycket regn ökar läckagen. Avgörande är dock att det läckage som sker hotar Östersjön!

Kan man överhuvudtaget göra något åt situationen?

Visst kan man göra det. En kombination av förbättrad odlingsteknik, förbud mot vissa grödor och stora djuranläggningar i känsliga områden kan förbättra läget en del. Men WWF är också övertygade om att vi måste återskapa/restaurera sjöar, åar och våtmarker så att de naturliga processer som sker där kan verka och minska belastningen på Östersjön.
 
Beror övergödningen inte på avloppsvattnet som släpps rakt ut i andra delar av Östersjön?

Jo, delvis, men totalt står jordbruket för de största utsläppen. De senaste 15 åren har en mängd reningsverk byggts i Baltstaterna och Polen och fler är på gång. I Ryssland är det angeläget att S:t Petersburg får ytterligare reningsverk och det är angeläget att reningsverket i Kaliningrad äntligen färdigställs. WWF har i flera olika sammanhang påpekat detta!

Vilken mat skall jag äta för att påverka miljön/övergödningen så lite som möjligt?

Naturvårdsverket har tittat på detta och även WWF har gjort en litteraturstudie och resultaten är likartade. Generellt kan man säga att vi bör äta mindre kött och när vi äter kött skall det gärna vara naturbeteskött (från WWFs projekt) eller ekologiskt. Det är också bättre att äta svenskt griskött än danskt - beroende på den mycket omfattande och storskaliga grisproduktionen i Danmark. Ät också gärna skarpsill och strömming från Östersjön men inte för mycket och ofta på grund av dioxinhalterna.
 
Är skarpsill och strömming från Östersjön förgiftade på grund av övergödningen?

Nej, dioxinet kommer i huvudsak från förbränning och soptippar som läcker. 
  
Gör inte jordbrukarna själva något åt övergödningen?

Jo, näringsämnen som läcker är ju inte bara ett miljöproblem det är ju dessutom en ekonomisk förlust. Det finns en mängd åtgärder som jordbrukarna gör - en del tvingande enligt lag (t ex hur man skall lagra och sprida gödsel) andra frivilliga - t ex kampanjen Greppa Näringen där varje jordbrukare kan få råd för de mest effektiva åtgärderna på respektive gård.

Hur ska jordbrukarna överleva om de inte kan bruka sin jord?

Om odling skulle förbjudas i vissa känsliga områden så måste samhället naturligtvis ersätta detta. Jordbruket måste för att överleva långsiktigt klara av att producera mat utan att det innebär att Östersjön övergöds. Om inte det sker så hotas verkligen jordbruket av nedläggning!

Vad händer om jordbruket inte subventioneras, försvinner alla bönder då?

Nej, säkert blir en mängd jordbruk kvar. Sanningen är faktiskt den att med de subventioner vi har så minskar antalet jordbrukare snabbt och arealen på de gårdar som blir kvar ökar. WWF anser också att stöd även i framtiden ska utgå för den produktion som ger oss ett vackert landskap med rik biologisk mångfald, bättre vattenmiljöer och andra kollektiva nyttigheter som inte kan säljas och köpas på en marknad.

Hur länge har det funnits jordbrukssubventioner?

I Sverige har det funnits subventioner i snart 100 år och syftet när de infördes var att vi skulle säkra tillgången på livsmedel vid kris- och krigssituationer. Subventionerna kan enkelt delas upp i 3 delar - stöd till produktionen (direkt eller indirekt) kallas också direktstöd eller gårdsstöd. Stöd för kollektiva nyttigheter t ex skötsel av hagar och ängar. Sist men inte minst exportstöd och/eller importbegräsningar i form av t ex tullar. 
 
Är det bara i Sverige det är så här?

Nej – nästan alla länder har olika varianter av detta men USA och EU lägger ned mest resurser för att skydda sin egen jordbruksproduktion. Just jordbruksstödet är det enskilt största tvisteämnet i Världshandelsförhandlingarna (WTO).

Finns det inga regler eller lagar som styr jordbruket?

Jo det finns en mängd lagar och regler som styr jordbruket och trots att dessa skärpts de senaste åren räcker det inte till för att lösa problemet!

Vad gör jordbruksministern och miljöministern?

Tyvärr inte mycket annat än pratar. Man litar väldigt mycket på rådgivningen till jordbrukarna och att de frivilligt ska vidta åtgärder för att minska näringsläckagen. När världsmarknadspriserna nu stiger ökar både andelen odlad areal och intensifieringen, vilket leder till ett ökat läckage och då fungerar tyvärr inte frivilligheten. Självklart är det bra med rådgivning men den borde vara obligatorisk liksom vissa basåtgärder för att minska läckaget.

Vad säger man inom EU?

EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är en ständig källa till motsättningar inom EU. Framför allt är det Frankrike som motsätter sig alla förändringar medan t ex Sverige, Tyskland och Storbritannien vill minska jordbruksbudgeten. 2013 skall nästa förändring ske och i höst skall EU-kommissionen presentera ett första förslag till inriktning på detta beslut.

Vad gör grannländerna?

Problemet är att de gör som vi i de gamla EU-staterna har gjort och använder stödet för att intensifiera produktionen. Men även baltstaterna och Polen måste leva upp till EUs miljölagstiftning även om de i vissa fall har dispens under några år. En viktig skillnad är dock att de nya medlemsländerna i öst nu mycket snabbt ökar sin produktion. Den gick ned mycket kraftigt efter järnridåns kollaps men ökar nu. Dessa länder mottar också mer EU-stöd än de betalar, vilket naturligtvis gör intresset för att dra ned stöden minimalt. Ska Sverige ensamt ta ansvar för övergödningen?
Självklart inte, vi varken kan eller ska göra det! Sverige ska göra så mycket vi kan på hemmaplan men samtidigt driva kraven på åtgärder i de andra Östersjöländerna och inom EU!

Förr fanns det ju ännu fler jordbruk, varför är det problem nu?

Helt riktigt men arealerna på de enskilda gårdarna är mycket större nu och de hagmarker och slåtterängar som dominerade jordbruket förr läckte mycket lite. Idag är stora åkrar den dominerande brukningsformen. Dessutom tillfördes förr totalt mindre mängder näringsämnen - i många fall bara den gödsel som fanns på den egna gården.

Det kanske är naturligt att det blir så här med algblomning ibland?

Troligen har algblomningar förekommit i Östersjön och vissa sjöar i södra Sverige under lång tid. Men omfattningen av dem idag kan dock helt skyllas på mänskliga aktiviteter.

Är det inte klimatförändringen som är boven?

Nej, men det är en faktor som kan förvärra problemet: dels genom att Östersjöns vatten blir varmare dels genom att nederbörden, och därmed läckaget från åkrarna ökar!

Hur påverkar övergödningen fisket?

Övergödningen, tillsammans med överfiske påverkar fiskfaunan negativt. T ex bidrar det till problemen med torsken. Övergödning orsakar ökad algväxt/algblomning som leder till syrebrist när algerna dör och sjunker till havsbotten eftersom det förbrukas syre när algerna bryts ner. Syrebrist orsakar svårigheter för fiskar och andra bottenlevande organismer att andas och fortplanta sig. 

Trafiken, kryssningsfartyg och färjor som släpper ut avloppsvatten, bristen på reningsverk, varför talar ni inte om det?

WWF har under flera år i olika sammanhang tagit upp även dessa källor till övergödning och kommer fortsätta att göra det! Så sent som i juni drev WWF en kampanj mot passagerarfärjor som släpper ut orenat avloppsvatten!

Alla småbåtar då, som släpper ut avloppsvattnet i havet?

Sverige ligger efter andra länder när det gäller lagstiftning att förbjuda utsläpp av avloppsvatten från fritidsbåtar. Men i jämförelse med näringsläckagen från land är den kvantiteten liten. 

Varför tar WWF bara upp jordbrukets ansvar för övergödning och inte reningsverk, transporter, etc?

Näringsämnen kommer från många olika källor men den största källan som utgör hälften av tillskottet är jordbruket.

 

Åter till startsida Östersjökampanjen