WWF

---

Ser vi till historien har klimatet alltid förändrats. Vår jord har varit både varmare och kallare. Från att de sista dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan har dock stora klimatförändringar för det mesta tagit miljontals år. Balansen mellan hav och atmosfär kan skiftas helt naturligt, speciellt regionalt, och ger då tillfällig variation i temperatur och nederbörd (ett exempel är väderfenomenet El Niño). Även andra faktorer som solens strålning, vulkaner, gaser och partiklar kan driva på både övergående skiftningar och mer omfattande förändringar i klimatet.

Den så kallade växthuseffekten är i grunden ett naturligt fenomen. Benämningen används för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet.
Vår viktigaste växthusgas är vanlig vattenånga som står för det mesta av den naturliga effekten. Mängden vattenånga i atmosfären beror på temperaturen som i sin tur påverkas av andra naturligt förekommande växthusgaser som koldioxid, metan och lustgas. Växthusgaserna brukar liknas vid en filt som lägger sig runt jorden - och under filten blir det varmare. Ungefär två tredjedelar av solens strålar absorberas vid jordens yta och i atmosfären. Resten reflekteras tillbaka till rymden. För att temperaturen inte ska stiga måste jorden skicka ut motsvarande den mängd energi som kommer in. Detta sker med värmestrålning. Växthusgaserna i atmosfären fångar upp den utgående värmestrålningen och omfördelar energin. Vi får då "filteffekten" till följd. Den naturliga växthuseffekten höjer jordens medeltemperatur med drygt 30°C och är därmed en förutsättning för livet på vår jord.

 

 

Nästan alla klimatforskare är eniga om att den accelererande klimatförändring vi ser i dag till stor del kommer från mänskliga aktiviteter. Vår konsumtion och produktion rubbar naturens balans och vi ser en allt snabbare förändring av klimatet. De växthusgaser vi släpper ut gör "filten" i atmosfären tjockare och det blir långsamt varmare inunder den. Vi saknar heltäckande kunskaper om klimatsystemet, men den förstärkta växthuseffekten är ett faktum. Om vi inte ändrar våra levnadsmönster är det inte fråga om vi står inför en katastrof, utan hur stor den blir, hur snabbt den kommer och var den kommer att slå hårdast.

 

Allt för ofta beskrivs växthuseffekten endast som en gradvis uppvärmning av vår planet. Klimatsystemet är dock mycket komplext och en temperaturökning kan leda till ändringar i klimatet som både förvärrar och mildrar växthuseffekten. När temperaturen stiger kan det till exempel bildas fler låga moln, som i sin tur kan skugga jorden mer och kompensera för en del av uppvärmningen. Moln är dock en mycket komplicerad del av klimatsystemet. Om vi får fler höga moln skulle det istället förstärka uppvärmningen. Den accelererande växthuseffekten kan även bidra till att tundra tinar och då lösgörs växthusgasen metan. När glaciärer och havsistäcket smälter till följd av ett varmare klimat barläggs dessutom mark och ocean. Mörkare ytor reflekterar mindre solstrålning än ljusa och uppvärmningen förstärks. Att vår planet skulle kunna fångas i en snabbt nedåtgående spiral till följd av fenomen som dessa är en oroväckande tanke.