WWF



 

 

 

Kontakt
Världsnaturfonden WWF
Ulriksdals Slott
170 81 Solna
Tel: 08-624 74 00
PG: 90 1974-6
BG: 90 1-9746

Vattendirektivet — gemensam förvaltning av vattenresurserna i EU

Gäller olika typer av vatten

EUs vattendirektiv är en lagstiftning om hur EUs vattenresurser ska förvaltas. Direktivet rör olika typer av vatten; grundvatten, ytvatten (sjöar och vattendrag) och kustvatten. Syftet är att förbättra kvaliteten på vattnen, vilket också innebär att inga vatten får försämras. Dessutom ska tillgången på vatten, alltså kvantiteten, tryggas.

 

Nya Vattenmyndigheter

Direktivet antogs i december 2000 och håller nu på att införas i EU-länderna och dessutom i Norge. Nyinrättade vattenmyndigheter har ansvaret för genomförandet. I Sverige finns fem vattenmyndigheter. De sköter vattenfrågorna i sina vattendistrikt. Gränsen för vattendistrikten är avrinningsområden, dvs. naturens egna gränser för vatten.

 

Bra vatten år 2015

Vattendirektivet har mycket ambitiösa miljömål — 2015 ska i princip alla vatten ha en ”god ekologisk status”. Undantag är s.k. kraftigt modifierade vatten. Dessa är så påverkade av mänskliga ingrepp att det inte bedöms ekonomiskt möjligt att återställa dem. Dock skall insatser göras för att förbättra vattnets miljö.

 

Genomförande i olika steg

Genomförande görs i flera steg:
  1. bakgrundsbeskrivning
  2. klassificering av status och upprättande av miljömål
  3. åtgärdsprogram
  4. övervakning
  5. förvaltningsplan

 
I bakgrundsbeskrivningen ingår att göra en ekonomisk analys av vattenanvändningen och dess ekonomiska betydelse. Resultaten ska ligga till grund för vattenavgifter för de som ska vara med och betala för vattenanvändningen. Biologin (tex fisk och undervattensvegetation) har stor tyngd. Tidigare har fysikaliska och kemiska aspekter dominerat, och hydromorfologin (vattenflöden, bottenstruktur med mera) beaktas. Åtgärdsprogrammen ska ta upp vad som behöver göras för att miljömålen ska nås. I arbetet ska alla intressenter och allmänheten ges möjlighet att påverka mål och åtgärder. Förvaltningsplanerna är en sammanfattning av hur vattnen mår och vad som behöver göras. Den är på sätt och vis vattenmyndighetens redovisning av arbetet och den ska vara lättillgänglig. 
 

Tidsfrist

Om vattendirektivets mål inte uppfylls till år 2015 finns möjlighet till en tidsfrist till 2021 eller 2027. Senast då ska, i princip, alla Europas vatten ha en så god vattenkvalitet att de naturligt förekommande arterna kan leva i livskraftiga bestånd!
 

Mer information

Mer information om Vattendirektivet finns på www.vattenportalen.se. Vattenmyndigheternas gemensamma hemsida har adressen www.vattenmyndigheterna.se
 

WWF och vattendirektivet

WWFs europeiska nätverk har aktivt medverkat i framtagandet av direktivet. WWF försöker nu påverka så att det införs så som intentionerna är, dvs. att vattenanknuten biologisk mångfald skyddas eller återskapas och att vattenresurserna förvaltas på ett hållbart sätt. Som ett led i detta sammanfattas här Världsnaturfondens synpunkter för främst svenska förhållanden.
 

Världsnaturfonden WWF anser att:

  • Vattendirektivet i grunden är en bra lagstiftning.
  • Vattendirektivet skapar goda möjligheter att uppnå hållbar vattenanvändning och de svenska miljökvalitetsmålen.
  • Vattendirektivet har en del brister t.ex utpekas inte våtmarker som direkt viktiga för vattenkvaliteten, trots att de spelar en betydande roll. Behovet av akvatisk naturvård tillgodoses inte heller.
  • Införandet i Sverige har gått alltför långsamt, vilket bland annat kan leda till svårigheter att uppnå målen enligt tidsplanen.
  • Den intima kopplingen mellan vattenmyndigheterna och länsstyrelserna strider mot intentionerna i vattendirektivet och rollerna bör renodlas.
  • Alla som använder vatten, ska vara med och betala för att uppnå vattendirektivets mål. Detta gäller bland annat vattenkraften.
  • Lokal samverkan är en förutsättning för att vattendirektivets mål ska kunna uppnås. Detta kräver ett nytt arbetssätt på vattenmyndigheterna och länsstyrelserna.
  • Arbetet med vattendirektivet måste integreras med arbetet med habitatdirektivet och de svenska miljökvalitetsmålen.
  • Regeringen och ansvariga centrala myndigheter måste prioritera arbetet med vattendirektivet och tillskjuta erforderliga resurser.


Dessa punkter utvecklas i skriften ”WWF och vattendirektivet”   som kan hämtas här.
 
 

Foto: Lennart Henrikson, WWF