WWF



 
 
Kontakt
Världsnaturfonden WWF
Ulriksdals Slott
170 81 Solna
Tel: 08-624 74 00
PG: 90 1974-6
BG: 90 1-9746

Bomull – en vattenslukande gröda

 
I över 5 000 år har fibrer från bomullsplantan använts för att tillverka klädesplagg och andra textilier. I dag täcker bomullen nära hälften av världens textilproduktion. Den växande bomullsindustrin utgör ett allvarligt hot mot unika livsmiljöer och mot sötvattensförsörjningen för tusentals människor i de fattiga producentländerna i Syd. Man ska dock komma ihåg att odlingen och de olika leden i tillverkningen är av mycket stor ekonomisk betydelse. I Mali svarar bomullen för 50 % av exportvärdet, i Pakistan 65 % och i Uzbekistan hela 75 %! Andra länder med stor bomullsproduktion är Kina, Indien, USA, Brasilien, Egypten och Turkiet.
 

Tär hårt på världens sötvatten

Bomull odlas huvudsakligen i tropiska och subtropiska regioner och eftersom odlingen ofta sker i torra områden där sötvatten är en bristvara krävs konstbevattning av stora arealer. Bomull är tillsammans med ris, socker och vete en av de mest vattenkrävande grödorna. Så mycket som
29 000 liter vatten kan krävas för att producera ett kilo bomull! Konventionell bomullsodling har därmed en stor påverkan på sötvattnets kretslopp och dess biologiska mångfald. Och människor lider allvarlig brist på rent dricksvatten.
 

Miljöfarliga och hälsovådliga kemikalier

Bomullsodling är inte bara vattenkrävande utan kräver också enorma mängder jordbruks-kemikalier, för att minska angrepp från skadeinsekter och ogräs och öka avkastningen. Odlingarna behöver årligen en fjärdedel av världens användning av insektsbekämpnings-medel och en tiondel av ogräsmedlen. Detta leder ofta till att andra organismer än skadedjuren blir skadade av giftet. Gifterna sprids vidare i näringskedjor och riskerar på sikt att påverka och rubba funktionerna i viktiga ekosystem. Också människor blir sjuka när de exponeras för kemikalierna, i synnerhet bomullsarbetarna ute på fälten. Huvudvärk, illamående, svimningar och svåra allergier är exempel på vanliga åkommor.
 

Exempel på bomullsodlingens negativa konsekvenser

Bomullsproduktion leder alltför ofta till ett ohämmat utnyttjande av vattenresurser och mark som påverkar både människor och de naturliga ekosystemen på flera sätt:
  • Bekämpningsmedel från åkrar och föroreningar från fabriker förgiftar kringliggande områden och vatten nedströms.
  • Degradering av jord genom försaltning och erosion.
  • Vattenanvändning som bidrar till brist på grund- och ytvatten.
  • Utarmning av biodiversitet och förlust av naturliga ekosystem och dess funktioner.
  • Illamående, sjukdomar och dödlighet hos jordbrukare och arbetare som exponerats för kemikalier.
  • Skuldsatta jordbrukare, vilket resulterar i bl.a. barnarbete och social marginalisering.
  • Undermåliga arbetsförhållanden i sektorn för klädtillverkning.
 
 
 
© WWF-Canon / Edward Parker
 
Bomullsrapport
WWFs rapport ”Bomull — en ren naturprodukt” ger en sammanfattande bild av miljökonsekvenser från bomullsodlingar, men den visar även bomullens  ekonomiska betydelse
och hållbara alternativ. 
Att den konventionellt odlade bomullen medför miljöproblem har sedan länge varit känt. Vad som är mindre känt är att bomullsodlingen också hotar sötvattensförsörj-ningen och den biologiska mångfalden på många håll i världen.