WWF

---

Den mytomspunna indiska floddelfinen i Ganges delta, jättekattfisken i Mekongfloden i Kambodja, sumpskogar, mossar och kärr, flodbönderna utmed Amazonas små biflöden, växter, djur och människor alla är vi beroende av rent vatten för vår existens. Det årliga ekonomiska värdet på jordens samlade sötvattenresurser uppskattas till mer än 70 miljarder dollar! Det speglar det oerhörda värdet av denna naturresurs.

Jorden består till cirka 70 % av vatten men bara 2,5 % är sötvatten. Det mesta är bundet i glaciärer eller djupt nere i marken. Endast en liten del, 0,25 %, av sötvattnet, är tillgänglig för människan. Jordbruk, vattenkraft, industrier, transporter, och dricksvatten för människor och boskap sätter hårt tryck på jordens sötvattenkällor. Vi måste se till att förvalta våra vattenresurser med försiktighet och på ett långsiktigt hållbart sätt. Annars riskerar vi att äventyra vår egen och kommande generationers existens samt överlevnaden för tusentals växter, djur och ekosystem.

 

Enligt FNs beräkningar lever en tredjedel av världens befolkning i länder där problemen med vattenförsörjning är allvarliga eller mycket allvarliga. Mer än en miljard människor saknar tillgång till rent dricksvatten! Varje år dör 12 miljoner människor av sjukdomar som malaria och bilharzia, så kallade vattenburna sjukdomar. Tre till fyra miljoner människor, merparten barn, dör i diarrésjukdomar orsakade av dåliga sanitära förhållanden.

 

Nyhetsrapporterna om stora naturkatastrofer har tyvärr blivit ett allt vanligare inslag. Översvämningar, stormar och torka har alltid förekommit och utgjort ett stort problem i människan historia. Men de senaste årens extrema företeelser tyder på att mänskliga aktiviteter, såsom sjösänkningar, utdikningar av våtmarker, dammbyggen och klimatförändringar, förvärrar situationen.

 

Föroreningar från städer, industrier och jordbruk har en direkt negativ påverkan på vattenförsörjningen för miljontals människor och på viktiga sötvattensekosystem. I slutet av januari år 2000 brast en gruvdamm vid en guldgruva nära Baie Mare i Rumänien. Olyckan fick ödesdigra konsekvenser. När dammen brast spolades 100 000 kubikmeter avfallsvatten med giftiga cyanider och tungmetaller ut i Danubefloden. Fiskar och andra djur dog som flugor och vattenförsörjningen för människorna i området stoppades.

 

På bara 30 år har Aralsjön, som tidigare var världens fjärde största sjö och en viktig fiskekälla, minskat till hälften och blivit nästan lika salt som havet. Konstbevattning av jordbruksmark och vattenkraftsutbyggnad medförde ett kraftigt minskat inflöde till sjön. Ett område på nästan fyra miljoner hektar med förorenad mark blev följden av detta. Det har inneburit enorma ekonomiska förluster, mänskligt lidande och allvarliga miljömässiga konsekvenser i området.

 

Omfattande bomullsplantage, dammbyggen och räkodlingar breder ut sig över allt större områden i Syd. Industrierna är mycket skadliga för både miljö och lokalbefolkning. För att möta det växande energibehovet bygger man allt fler dammar. Det finns i dag över 45 000 dammar världen över. Utbyggnaden för produktion av vattenkraft förstör miljön. Sammanlagt påverkar dammarna cirka
80 % av jordens större vattendrag. En damm reglerar ett vattendrags naturliga vattenflöde och förändrar levnadsförhållandena för många växter och djur, som får svårt att överleva. För att ge plats åt en damm tvingas tusentals människor flytta från sina marker, och den försämrade vattenkvalitén leder till brist på rent dricksvatten.