I bergsskogarna i Minshan och Qinling i det inre av Kina finns några av de största bestånden av jättepandor. Den fattiga lokalbefolkningen måste ges möjlighet till bättre försörjning så att det inte går ut över pandornas livsmiljö.

I Minshans bergskedja finns över 500 av alla de 1500 vildlevande jättepandorna i Kina. Den näst största populationen finns i Qinling-bergen. I dessa skogar finns ett rikt djurliv. Man har observerat 126 däggdjursarter, 338 fågelarter och 1435 insektsarter. Röd panda, trädleopard, takin, tofsibis, kungsörn, guldfasan och jättesalamander är några av de djur som finns i skogarna.
I Minshan är fyra femtedelar av befolkningen bönder. Människorna i Minshan har sedan lång tid också varit beroende av skogarna för sin försörjning. Där har man samlat växter och ved, avverkat timmer och jagat villebråd. En mer storskalig timmeravverkning på 1950- och 60-talen hotade skogens utbredning och därmed jättepandans livsmiljö. Kinas regering förbjöd all avverkning av skogarna vilket resulterade i att lokalbefolkningen blev allt fattigare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter.

De första pandareservaten inrättades 1965. 1980 bjöd regeringen in WWF för att hjälpa till att utarbeta skyddsåtgärder för jättepandan. Det hade visat sig att jättepandan fortfarande var hotad i och med lokalbefolkningens fortsatta skogsavverkning trots lagförbud och  det fortsatta tjuvskyttet i skogarna. Fler pandareservat upprättades och idag finns sammanlagt 33 stycken. Skogskorridorer skapades också som förband isolerade pandapopulationer i mindre skogsområden med större populationer.
Det första WWF-projektet med inriktning på att kombinera naturskydd med samhällsutveckling startade 1997 i Minshan. WWF medverkade till att de statliga myndigheterna för naturskydd och skogsförvaltning etablerade ett samarbete med lokala krafter, vilket är ovanligt i Kina där staten av tradition styr utvecklingen inom alla samhällsområden. För att ett naturvårdsprojekt som innefattar en förändring av lokalbefolkningens beteende ska lyckas är det nödvändigt att låta byborna själva komma till tals för att förmedla och påverka sina livsvillkor och framtidsmål. 

 

WWF fortsätter att utveckla nya idéer till försörjningsmöjligheter för lokalbefolkningen i Minshan. Den franska matvarukedjan Carrefour säljer organiska produkter som honung, svamp och pepparfrukter under ett speciellt varumärke. Produkterna kommer från bönder i Minshanområdet och de får hjälp med att utveckla sina jordbruksmetoder, att testa nya grödor samt att marknadsföra sina produkter. WWF har också etablerat ett samarbete med Världsbanken som ska bidra till finansiering av lokalt

nyföretagande.

Turismen i pandareservaten har fått en väldig omfattning på senare år, med över en miljon besökare om året, vilket är glädjande. Men turismen sliter också på naturområdena. WWF arbetar med kampanjer för och utbildning av turister och dem som jobbar inom turistnäringen. Resultatet är att mer skonsamma arbetsrutiner införs i pandareservaten och att besökarna görs medvetna om hur de skall bete sig för att inte skada naturen vid sina besök.
WWF har också medverkat till att många hushåll i Minshan kunnat skaffa effektivare vedspisar för att klara matlagningen med mindre vedåtgång. En ny liten yrkeskår, som murar de effektiva spisarna, har därmed kunnat etablera sig.

 

 

Skogsavverkningen har stoppats och skogen har långsamt men säkert börjat återhämta sig. Jättepandorna ökar i antal - vid den senaste individräkningen kom man upp i 1600 stycken och det är 40 % fler än vad man förutspått!

I WWF-rapporten Species and People: Linked Futures (pdf-format 4,67 Mb) finns en utförlig beskrivning av projektets resultat, samt av ytterligare fem projekt där naturskydd går hand i hand med samhällsutveckling och fattigdomsbekämpning.