© WWF-Canon / Chris Martin Bahr

 

Fler vilda djur när namibierna själva förvaltar sina naturområden

 
 
I Namibia får lokala naturvårdsråd ta ansvar för att skydda naturresurserna och att nyttja dem på ett hållbart sätt. Råden har givit många människor inkomster och stärkt deras färdigheter samtidigt som de vilda djuren ökat i antal.

Caprivi är en av Namibias fattigaste och minst utvecklade regioner. Jordarna är sandiga och torra och jordbrukavkastningen varierar beroende på vattentillgång. Lokalbefolkningen har försörjt sig på jordbruk i den mån det gått, annars har vilda djur och växter från skog och annan mark bidragit med både mat och produkter till försäljning. I Caprivi har en tredjedel av befolkningen äldre än femton år har aldrig gått i skolan. Andelen människor som är smittade av malaria eller HIV är hög. I Caprivi finns många av de djurarter som vi förknippar med Afrika: elefant, impala, babian, lejon, leopard, gepard, vildhund, flodhäst, hyena och krokodil. Men arterna har decimerats ansenligt till följd av skogsavverkning och den tjuvjakt på vilt som skett under årens lopp. 
 

Nya lagar och nya metoder

Under 1970-talet var troféjägare nära att utrota landets bestånd av elefant och noshörning i jakten på elfenben. För att hejda utvecklingen deklarerade den dåvarande regimen att alla vilda djur var statlig egendom och att all jakt på dem var förbjuden. Namibia blev på så sätt det första landet i världen som införde en lag om miljöskydd. Effekten blev dock att lokalbefolkningen motsatte sig skyddet av vilda djur i och med att de fråntogs sina möjligheter att försörja sig på traditionell väg. Med en ny regering ändrades naturvårdslagen och 1996 upprättades ett nytt organ, The National Community Based Natural Resource Management (CBNRM), med uppgiften att initiera ett samarbete mellan regering, intresseorganisationer och lokala krafter. WWF ingår i CBNRM i Namibia och arbetar med samhällsutveckling och fattigdomsbekämpning kopplat till ett långsiktigt nyttjande av naturresurser.
 

© WWF-Canon / Folke WULF

 

WWFs arbete

WWF har varit med och utarbetat lokalsamhällenas villkorliga rätt att äga naturresurser och att dra nytta av vilda djur och växter i dessa områden på ett långsiktigt, hållbart sätt. Många människor i Caprivi som helt saknar inkomst kan nu skörda vass till takbeklädnad, göra sig förtjänster på blommor, frukter och andra resurser från skogen.
WWF har också utvecklat andra försörjningsmöjligheter för lokalbefolkningen i form av turismnäring, hantverk och försäljning. WWF bidrar till att ge människor den utbildning som behövs för att kunna driva de förvaltningsråd som sköter naturvårdsområdena. Lokalbefolkningen lär sig att förvalta och utnyttja tillgångar, bokföring, datoranvändning och hur man förhandlar – exempelvis med turistföretag som vill ta turister till regionen.
Förvaltningsråden har en viktig funktion för att fördela vinsterna från nyttjandet av naturresurserna. Råden driver campingläger och andra turistverksamheter i egen regi och beslutar själva, i demokratisk ordning, hur intäkterna ska användas.
Förvaltningsråden har utvecklat lokalbefolkningens färdigheter och försörjningsmöjligheter och därmed har de vilda djuren börjat öka i antal igen!

I WWF-rapporten Species and People: Linked Futures (pdf-format 4,67 Mb) finns en utförlig beskrivning av projektets resultat, samt av ytterligare fem projekt där naturskydd går hand i hand med samhällsutveckling och fattigdomsbekämpning.
Senast uppdaterad 2008-08-28
 
FN:s milleniemål
FN:s Milleniemål (MDG's) är ett urval av konkreta målsättningar som baseras på FN:s Milleniedeklaration.  
 

WWFs tropikprojekt

Läs mer om hur våra utvecklingsprojekt i de tropiska områdena bidrar till att minska fattigdomen: 

Sök projekt i projektkartan