WWF



 

 

 

Kontakt
Världsnaturfonden WWF
Ulriksdals Slott
170 81 Solna
Tel: 08-624 74 00
PG: 90 1974-6
BG: 90 1-9746

Naturvårdspussel ska rädda Amazonas


En av de mest ambitiösa globala naturvårdssatsningar som gjorts och det flaggskeppet som ska rädda Sydamerikas mäktiga djungler från skövling är ARPA, som står för Amazon Region of Protected Areas.
 

 
 

Ett nätverk av skyddade områden

ARPA är en satsning som går ut på att skapa ett nätverk av skyddade områden tvärs över Amazonas. Under en tioårsperiod kommer därmed 12 procent av Amazonas regnskog att skyddas. Samtliga naturtyper ska vara representerade inom skyddsområdet, vars yta motsvarar 3,6 procent av jordens totala regnskog eller en yta större än Sveriges.

Brasilien var först ut med att skydda drygt 3,8 miljoner hektar när Montanahs do Tumucumaque National Park (1 på karta) skapades. Nationalparken gränsar till Tumucumaques indianreservat (2 på karta) som är 3 miljoner hektar stort.

 

Idag arbetar naturvården med att lägga ett pussel där skyddade områden vävs ihop i ett gigantiskt nätverk. Arbetet pågår över hela Amazonasbäckenet, bland annat i gränsområdet mellan Brasilien och Guyanska höglandet. Här har vidsträckta vildmarker skyddats tack vare att de ligger så otillgängligt till. På en yta stor som Frankrike bor det i dag bara runt 20 000 människor.

I slutet på 1990-talet började asiatiska skogsbolag intressera sig för regnskogen och flera guldgruvor etablerades. Denna nya hotbild ledde till att Surinam skyddade 1,6 miljoner hektar regnskog i reservatet Central Surinam Nature reserve (3 på karta). Idag har Surinam skyddat 14 procent av sin yta. För att rädda de mest värdefulla skogarna från att skövlas har internationella naturvårdsorganisationer köpt en skogskoncession – Essequibo (4 på karta)  på 80 000 hektar.
 

Indianer viktiga aktörer

Trioindianerna, som lever på gränsen mellan Surinam och Brasilien, arbetar för att deras land (5 på karta)  ska få status som naturreservat. Om de lyckas tillkommer ytterligare 4 miljoner hektar.

Viktiga aktörer på den nya kartan blir indianerna och deras territorier. Sedan urminnes tider har indianerna utvecklat metoder för att kunna försörja sig och leva i samklang med den biologiska mångfalden – koncept som naturvården nu tar med i sitt arbete.

Det naturvårdspussel som läggs i gränslandet mellan Surinam, Guyana, Franska Guyana och Brasilien är en del av ARPA (Amazon Region Protected Areas Programme) och visar att stora ambitioner går att realisera.