fjällräv Wild wonders of Europe Ole J Liodden WWF

Fjällräv

 

Fjällräv Foto: Wild Wonders of Europe / Orsolya Haarberg

Lever på kalfjället

Fjällräven lever på tundra och kalfjäll. Tillsammans med ren och fjällämmel är fjällräven en av de äldsta däggdjursarterna på den skandinaviska halvön. När inlandsisen drog sig tillbaka följde dessa djur iskanten och sedan dess har de haft en plats i fjällvärlden. Fjällräven är väl anpassad till det arktiska klimatet bland annat genom hårbeklädda trampdynor och en bra isolerande päls. Färgen på pälsen kan antingen vara vit på vintern och brun på sommaren eller blåsvart året runt.

 

Allätare

Fjällrävens viktigaste föda är fjällämmel och det är under bra lämmelår som fjällräven förökar sig som bäst. De inträffar vart tredje-fjärde år. Samma cykliska mönster syns i fjällrävens reproduktion, år med god tillgång på lämmel innebär också flera fjällrävsvalpar. Även om fjällräven föredrar lämmel, så är den inte kräsen i maten. Den äter vad den hittar, andra smågnagare som sork, fåglar som ripor, grodor, ägg och kadaver. Den är även till stor del asätare och lever på resterna av vad andra har lyckats fånga. Speciellt under vintertid kan renkadaver som fällts av större rovdjur vara en viktig föda. Dock har tillgången på ren under vintern minskat vilket lett till mindre kadaver. På sommaren kan det till och med bli fågelägg eller fisk på menyn beroende på vad som är tillgängligt. 
 


 

Lever i par

Fjällrävar är monogama, dvs de håller ihop i par, men ibland kan en fjolårsunge stanna kvar ett år, och ibland kan två familjer flytta ihop i samma lya. De gräver lyor under marken där de föder sina ungar. Lyorna kan ha tiotals utgångar och de används år efter år. Området runtom lyan är beväxt av frodigt gräs till följd av all spillning och matrester som fjällräven lämnar. De parar sig i mars och ungarna föds i maj/juni. Ungarna stannar i närheten av lyan fram till hösten, varefter de vandrar iväg. I fjällen lyckas de bara fortplanta sig om tillgången på föda är mycket bra, under dåliga misslyckas reproduktionen helt. Under år med mycket god tillgång på föda kan antalet ungar bli uppåt 18 stycken, men vanligen får de 5-10 valpar. Dödligheten är dock mycket hög för valpar, speciellt om det är ont om mat.

 

Hot

I början av 1900-talet var fjällräven fortfarande vanlig i Sverige men redan 1928 var stammen hårt reducerad, varför den blev fridlyst. Trots det skydd som fridlysningen innebar har fjällrävstammen fortfarande inte återhämtat sig. Det allvarligaste hotet för närvarande mot fjällrävens existens är förmodligen bristen på smågnagare under nästan 20 år, från 1983. Situationen förbättrades under 2001 till 2008 med flera goda lämmelår men försämrades igen 2009 då inga ungar överlevde. 

 

En effekt av klimatförändringarna är att rödräven tränger sig upp ovanför trädgränsen. Rödräven är nästan dubbelt så stor och utgör ett hot mot fjällräven på många vis – både som konkurrent om mat, men också för att rödrävar faktiskt dödar fjällrävar.
Rödräven verkar helt ha konkurrerat ut fjällräven i Finland , där ses inte längre fjällrävsungar.

 

Fjällvandrare som lämnar kvar skräp och/eller matrester på fjället, lockar också till sig rödrävar.

 

Fjällrävsstammen är idag liten och geografiskt splittrad, det finns totalt 300-400 vuxna fjällrävar, vilket gör det svårt för dem att hitta varandra i Skandinavien och Finland. Den naturliga biotopen för fjällräv är trädlös tundra. Denna miljö kan inte återskapas av människan utan måste skyddas från den ökade störning som nu sker. Turism med vandrare, skotertrafik och jakt kan snabbt nå gränsen för vad denna känsliga natur tål.

 

Lyckad reproduktion viktig

Fjällrävsungar

Den skandinaviska fjällrävstammen ökade enormt under åren 2010 och 2011. Anledningen var att det var rekordår med lämlar och flera andra arter gnagare. Totalt föddes det mer än 700 valpar 2011. Tyvärr har de flesta ungarna sedan dess dött en naturlig död.  2016 föddes bara 6-7 kullar i Sverige och 12 i Norge. Idag finns 300-400 vuxna fjällrävar.

 

Vad gör WWF?

WWF stödjer Svenska Fjällrävsprojektet. Projektet arbetar bland annat med att stödutfodra samt reducera antalet rödrävar vid klassiska fjällrävslyor. En viktig del i projektet är att få fjällrävar att slå sig ned i området mellan där de idag har fasta stammar i Norge och Jämtland i Sverige. Utan Projekt Fjällräv hade fjällrävarna med stor sannolikhet varit borta från Sverige. WWF samarbetar även med det norsk-svenska projektet Felles Fjellrev, vars syfte är att få fjällräven att etablera sig i områden som idag är tomma på fjällräv.

 

Fakta

Vetenskapligt namn: Vulpes lagopus (syn. Alopex lagopus)
Vikt: 3-8 kg
Längd: ca 70 cm
Livslängd: 5 år
Antal i Sverige och Norge: 300-400 vuxna individer. Det varierar stort mellan olika år beroende på hur stor gnagartillgången är.
Föda: Smågnagare som lämmel; ripor, grodor, ägg och kadaver.

 

Visste du att?

  • Ett år med måttlig tillgång på mat kan tre till sex ungar komma upp ur lyan, men under lämmelår kan en hona på 3 kg föda upp till 18 valpar. 
     
  • Fjällrävarna försöker att utnyttja den överflödiga tillgången på mat under lämmelår och det kan ligga högar av sorkar och lämlar på lyan som inte är uppätna. 
     
  • I Norge blev fjällräven fridlyst 1929 och i Finland 1940. Fjällräven tål extrem kyla, ned till -50 grader. 
     
  • I andra delar av sitt utbredningsområde så som i Spetsbergen och Ryssland är fjällräven vanlig.


  • Idag är inte smågnagarnas cykel lika förutsägbar som den en gång var. Det finns ny forskning som tyder på att förändringarna kan bero på ett varmare vinterklimat. 
     
Senast uppdaterad 2016-09-08