KÖTTGUIDEN - EKOLOGISKT NÖTKÖTT  

 

Ekologiskt nötkött kommer från djur som äter ekologiskt odlat foder där största delen måste vara grovfoder (foder rikt på fibrer såsom gräs) som till stor del odlats på den egna gården. Djuren kan vara av köttras, där kalvarna går med sina mödrar på bete och diar första sommaren. Tjurarna  slaktas då vanligtvis innan andra betessäsongen. Kött från mjölkkor i ekologisk produktion och dess avkommor kan också säljas som ekologiskt nötkött. Bete är obligatoriskt för alla djur. Bete på naturbetesmarker är vanligt.

 

KLIMAT  

Kor är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas. När foder odlas släpps växthusgaser ut från marken och förbränning av fossila bränslen i traktorer släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Klimatavtrycket för genomsnittligt svenskt nötkött ligger på 26 kg CO2e/kg benfritt kött (1). Variationen i utsläpp från köttproduktion mellan olika gårdar är stor. Utsläppen beror på hur mycket metan djuret hinner släppa ut under sin livstid, hur mycket och vilket foder djuret äter och hur gödseln hanteras. Klimatavtrycket per kg kött beror också på om köttet kommer från system som producerar bara kött, eller både kött och mjölk (2).

 

BIOLOGISK MÅNGFALD

Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter p.g.a. de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation (3). I Sverige finns dock många av de hotade växt- och djurarterna i jordbrukslandskapet. Om köttproduktionen gynnar eller missgynnar arter beror i stor utsträckning på hur fälten och den omgivande miljön ser ut och hur produktionen sker. Flertalet svenska och internationella studier har visat att den biologiska mångfalden är större på ekologiska gårdar jämfört med konventionella gårdar, varför ekologiskt nötkött får gult ljus (4). Grönt ljus får endast sådant kött som använder naturbetesmark i sin produktion (läs om Naturbeteskött här), vilket inte är ett krav i ekologisk produktion.

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL

I ekologisk produktion används inga syntetiska bekämpningsmedel. Det blir alltså grönt ljus i denna kategori.

 

DJURSKYDD OCH BETE      

Grönt ljus för KRAV och  svenskt EU-eko. Rött ljus för import EU-eko.
Alla KRAV-nötkreatur måste vara ute på bete minst halva dygnet under betesperioden (2-4 månader beroende på vart i landet). Utöver det ska djuren ha möjlighet att vistas ute under delar av dygnet under ytterligare två månader. För EU-ekologisk produktion räcker det med utevistelse i en rastgård för tjurar. Den generella regeln för alla ekologiska djur är att de under vintern ska hållas i lösdrift där de kan röra sig fritt. Dock är det tillåtet med undantag från denna regel för djur över 20 månader, som alltså får hållas uppbundna. Det försvårar kraftigt för djuren att utföra sitt naturliga beteende och det är på förslag inför den nya djurskyddslagstiftningen att uppbundna djur ska förbjudas. I EUs certifiering för för ekologisk produktion finns utökade djurskyddsregler, men inga som reglerar slakt. Därför riskerar även djur inom ekologisk produktion att slaktas utan bedövning ute i Europa och således får även importerad ekologiskt nötkött rött ljus.

 

ANTIBIOTIKA

Nötkreatur som föds upp under ekologisk certifiering klarar alla fyra kraven för grönt ljus i Köttguiden. EU-ekologiska regelverket och KRAV räknas som kontrollprogram, där användningen av antibiotika följs upp och regleras.


Är ekologiskt kött bättre för klimatet?

Det går inte att säga baserat på befintliga studier om produktion av ekologiskt kött släpper ut mer eller mindre växthusgaser än konventionell produktion generellt (6). Oftast är variationen mellan olika gårdar större än variationen mellan ekologiskt och konventionellt. Ekologiskt har en klimatfördel i och med att mineralkvävegödsel (handelsgödsel), som orsaker utsläpp av växthusgaser i produktionen, inte används. Den fördelen kan dock ätas upp av att djuren växer något långsammare.

Inom ekologisk produktion äter nötdjuren minst 60% (EU-ekologiskt) eller 70% (KRAV) grovfoder. En hög andel grovfoder leder till mycket odling av vall (gräs och klöver). Om vallodlingen sker på marker med potential att lagra in kol (läs om kolinlagring här) kan klimatpåverkan bli betydligt lägre för nötkött som utfodrats med mycket vallfoder (7). Det krävs dock en stor inlagring av kol i marken för att kompensera för nötdjurens metanutsläpp som dessutom blir större per kg kött om djuren föds upp långsamt. Det är inte troligt att inlagringen blir så stor på svenska marker, speciellt inte på marker som länge varit gräsbevuxna då inlagring av kol avtar med tiden. Detta är dock ett område med stora osäkerheter (8).  Att producera nötkött och mjölk baserat på mycket gräs, speciellt om gräset odlas på marker som vi inte kan nyttja för annan livsmedelsproduktion, är dock resurseffektiv då det inte konkurrerar om med annan livsmedelsproduktion. Därför rekommenderas den typen av produktion av framstående forskare (9) .

Sammanfattningsvis kan sägas att utsläppen av växthusgaser från nötköttsproduktion kan variera mycket beroende på hur produktionen sker, dock är det inte troligt att utsläppen kommer under 14 kg CO2e per kg kött som är gränsen för rött ljus i Köttguiden. Snittet för den svenska produktionen ligger på ca 26 kg CO2e per kg kött (10).

 

Regler för minskad klimatpåverkan i KRAV-certifieringen

KRAV införde 2012 specifika klimatregler i sitt regelverk. Reglerna gäller för alla KRAV-producenter. De handlar främst om att använda förnybar el och minska användningen av fossila bränslen, men även att följa upp hur mycket foder man använder. Dessa regler kan minska utsläppen av växthusgaser betydligt från t.ex. odling i växthus som använder mycket energi.


När det gäller köttproduktion domineras utsläppen dock av metan och lustgas och inte koldioxid från energianvändningen. Därför får klimatreglerna här en mindre effekt och utsläppen blir trots klimatreglerna större än 14 kg CO2/kg produkt som är gränsen för rött ljus.

 

Källor:

(1) Cederberg m fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793
(2) Läs mer om system som både producerar kött och mjölk och system som endast producerar kött här >>.
(3) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(4) Winqvist. 2012. Ekologisk produktion och biologisk mångfald - kunskapssyntes. EPOK. SLU.
(5) EMA. 2012. Sales of veterinary antimicrobial agents in 19 countries in 2010. European Medicine Agency.
(6) Cederberg m.fl. 2011. Klimatavtryck av ekologiska jordbruksprodukter. SIK-rapport 830.
(7) National Trust. 2012. What’s your beef?
(8) Jordbruksverket. 2010. Inlagring av kol i betesmark. Rapport 2010:25.
Powlson, Whitmore and Goulding, 2011. Soil sequestration to mitigate climate change: a critical re-examination to identify the true and the false. European Journal of Soil Science. 62, 42-55.
(9) Bellarby m.fl. 2013. Livestock greenhouse gas emissions and mitigation potential in Europe. Global Change Biology 19: 3–18
(10) Cederberg m fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793


 

 

 

Senast uppdaterad 2016-05-30

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se