KÖTTGUIDEN - SVENSKT GRISKÖTT

 

Svenska grisar i konventionell produktion lever sitt liv inomhus. Suggan föder ca två kullar smågrisar per år. Smågrisarna diar suggan i 4–5 veckor och flyttas sedan vanligtvis till boxar där de lever i mindre grupper tills de slaktas vid cirka 6 mån ålder. Grisarna äter spannmål och foder rikt på protein, bland annat soja som importeras från Sydamerika och restprodukter från livsmedelsindustrin. Svenska suggor och slaktsvin får röra sig fritt. I lagstiftningen finns krav på att grisarna ska ges material att sysselsätta sig med.

 

KLIMAT   

Störst växthusgasutsläpp inom grisproduktionen orsakar odling av foder genom att lustgas bildas i marken, och genom användning av fossila bränslen i traktorer och vid tillverkning av mineralgödsel. I den svenska grisproduktionen går det åt cirka 7 kg foder för att producera 1 kg benfritt kött (1). Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Totalt blir utsläppen någonstans mellan 4–8 kg CO2 per kg benfritt griskött (2). Variationen i utsläpp mellan gårdar kan vara stor. I rapporten Kvantifiering av möjliga utsläppsminskningar av klimatcertifieringsreglerna för gris anges minskningen av klimatpåverkan till 10–15 % för en konventionell gård, det innebär att klimatcertifierat griskött får grönt ljus för klimatpåverkan.

 

BIOLOGISK MÅNGFALD  

I Sverige finns många av de hotade växt- och djurarterna i jordbrukslandskapet varför ett aktivt jordbruk många gånger är positivt. Däremot utgör animalieproduktion ur ett globalt perspektiv ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation (3). Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar leda till fortsatt snabb avskogning med mycket negativ påverkan på den biologiska mångfalden där. Ungefär 5 procent av svenska grisars foder består av soja(4), svensk produktion ställer krav på ansvarsfullt producerad och certifierad soja vilket driver på för en mer hållbar produktion. Svenskt Sigills klimatcertifiering för griskött reglerar mängden soja som får användas.

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL  

Kemiska bekämpningsmedel används i odlingen av spannmål och proteingrödor som används som foder. I Sverige är användningen av bekämpningsmedel i de grödor som används till grisfoder i samma storleksordning som i de flesta andra länder i norra Europa (5). Användningen av bekämpningsmedel i soja är mycket hög och flertalet av de preparat som används är mycket giftiga och förbjudna inom EU (6). Sammantaget blir användningen av bekämpningsmedel från odlingen av det foder som produceras i Sverige och den soja som importeras högre än gränsen för rött ljus (7). Standarder för mer ansvarsfull sojaproduktion, till exempelRTRS och ProTerra, ställer krav på säker hantering och förbud av de giftigaste bekämpningsmedlen.

 

DJURSKYDD OCH BETE  

Svenska grisar har större utrymme än de flesta grisar i andra länder och de ska kunna röra sig fritt. I många länder står suggorna i trånga burar under stor del av sitt liv. Enligt svensk djurskyddslag ska grisarna ha tillgång till material som till exempel halm för att sysselsätta sig med. De svenska suggorna ska ha möjlighet att bygga bo innan grisningen vilket är en stark instinkt. I Sverige är det förbjudet att ta bort svansarna på grisarna (kupering), något som praktiseras regelbundet i andra länder för att förhindra att grisarna biter på varandras svansar på grund av trängsel och leda. Djurskyddet för svenska grisar är högt i Sverige i jämförelse med andra länder. Dock finns problem även inom svensk grisproduktion (8). De flesta grisar i dagens jordbruk lever också i en miljö som erbjuder liten stimulans. För grönt ljus i Köttguiden krävs utevistelse med bete, vilket inte praktiseras i konventionell grisuppfödning.

 

ANTIBIOTIKA

Svenskt griskött får grönt ljus när det gäller antibiotika. Det beror på att vi i Sverige har en ansvarsfull användning av antibiotika i djurproduktionen, kombinerat med ett gediget arbete för god djurvälfärd. Sedan 1990-talet har vi haft en kontinuerlig minskning av antibiotikaförbrukningen. Särskilt tydlig är minskning av antibiotikagrupper som används för gruppmedicinering av djur via foder eller vatten.
Den gynnsamma situationen är ett resultat av att vi i Sverige under lång tid arbetat för friska djur och en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Sverige var först i världen då riksdagen 1986, efter förslag från LRF, förbjöd användning av alla antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt.


Vad är Svenskt Sigill?

IP är en standard för kvalitetssäkring av svenska livsmedel. Standaren ägs av Sigill Kvalitetssystem AB, ett dotterbolag till LRF. Standarden utgörs av ett antal regler som producenten som märker sina varor med Svenskt Sigills logga förbinder sig att följa. Att reglerna efterlevs kontrolleras ett oberoende certifieringsorgan.
 
Många av reglerna i standarden är de samma som finns i de villkor som alla bönder ska följa för att få ta del av EUs jordbruksstöd. Fördelen med Svenskt Sigill är att efterlevnad av reglerna kontrolleras. Dessutom finns i standarden ytterligare regler som innebär en miljöfördel. T.ex. finns krav på att sprutor som används för spridning av bekämpningsmedel ska funktionstestas och att skyddszoner ska finnas mot känsliga vattendrag för att hindra läckage från åkern av ämnen som kan förorena vatten. När det gäller djurskydd är regelverket för gris snarlik den svenska lagstiftningen, men kompletterad med mer detaljerade uppföljningspunkter. T.ex. ska bogsår och svansskador registreras och följas upp.

Svenskt Sigill har även en tilläggscertifiering för minskad klimatpåverkan från grisproduktion. Många regler handlar om att använda förnybar el och minska användningen av fossila bränslen. Det finns också regler med syfte att effektivisera användningen av kväve som kan minska utsläppen av lustgas från foderproduktionen.

 

Källor:

(1) Cederberg m fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793.
(2) Röös. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
(3) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(4) Cederberg m fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793.
(5) Eurostat. 2007. The use of plant protection products in the European production.
(6) Meyer & Cederberg. 2010. Pesticide use and glyphosate resistant weeds - a case study of Brazilian soybean production. SIK-rapport 809.
(7) Förklaring till beräkningen finns här.
(8) Nyman. 2010. Magsår hos gris - förekomst och faktorer som påverkar. Examensarbete 325. Institutionen för husdjursgenetik, SLU.
Hedfors. 2011. Utformning av ett graderingssystem för bedömning av bogsår på gris. Studentarbete 352. Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU.


 

 

Senast uppdaterad 2016-05-30

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se