KÖTTGUIDEN - IMPORTERAT GRISKÖTT

 

Griskött importeras till Sverige från framför allt Danmark och Tyskland. Uppfödningssystemen liknar de svenska på så sätt att djuren hålls inomhus och fodras med spannmål och proteinfoder. Det finns stora skillnader i djurvälfärd. Svansarna avlägsnas rutinmässigt i dessa länder och suggorna hålls fixerade i trånga burar. Antalet djur per yta jordbruksmark är mycket högre i Danmark och Tyskland vilket innebär större risk för att näringsämnen läcker ut och orsakar övergödning.

 

KLIMAT  

På samma sätt som för svenskt griskött kommer utsläpp av växthusgaser från odling av foder, genom att lustgas bildas i marken, och genom användning av fossila bränslen i traktorer och vid tillverkning av gödsel. Foderförbrukningen är liknande den i Sverige och totalt blir utsläppen någonstans mellan 4-8 kg CO2e per kg benfritt griskött (1). Sverige har strängare lagstiftning kring t.ex. hur många djur som får hållas per ytenhet och hur mycket gödsel som får spridas per hektar (2). Det minskar risken att näringsämnen läcker ut från åkermarken och orsakar övergödning och klimatpåverkan. Men skillnaden blir inte så stor att gränsen för rött ljus nås.

 

BIOLOGISK MÅNGFALD  

Ur ett globalt perspektiv är köttproduktionen ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter p.g.a. de stora ytor jordbruksmark som krävs för foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation (3). Speciellt efterfrågan på soja som fodermedel är förknippad med denna problematik. Soja används som fodermedel i både tysk och dansk grisuppfödning. Det blir därför rött ljus i denna kategori. Inom ramen för den svenska sojadialogen ställer flera företag tex ICA, Coop, Axfood, Martin&Servera, HKScan krav på att soja som använts i produktionen av deras egna märkesvaror är ansvarsfullt producerad och certifierad mot en trovärdig standard (RTRS eller ProTerra). Mer information i pressreleasen om ansvarsfull sojaodling.

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL  

Kemiska bekämpningsmedel används i odlingen av spannmål och proteingrödor som används som foder. Eftersom det saknas data på hur foderförbrukningen ser ut i de olika länderna går det bara att göra en skattning av bekämpningsmedelsanvändningen för importerat griskött. Användningen av bekämpning i dansk och tysk foderproduktion ligger i samma storleksordning som i Sverige (4) och sojaanvändningen är omfattande.

 

DJURSKYDD OCH BETE  

Generellt hålls suggor i Europa fixerade vilket innebär att de står i så små burar att de bara kan resa sig och lägga sig. Egentligen är detta förbjudet, men många producenter utnyttjar ett undantag. Även med den skärpning av lagen som trädde i kraft 2013 kommer suggor att kunna fixeras under lång tid. I Sverige måste suggor hållas lösa och ha möjlighet att bygga ett bo av t.ex. halm inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan. Om grisar har det trångt, tråkigt eller stressigt kan de utveckla beteenden som att bita på varandra, gärna i svansen. För att undvika svansbitning klipps svansarna rutinmässigt bort inom EU. Problem med liggsår och magsår är också vanligt.

 

ANTIBIOTIKA  

Den danska produktionen av griskött får grönt ljus för antibiotikakriteriet. Det beror på att man i Danmark har bra system på plats för att minska användningen av antibiotika i produktionen. Utskrivning av antibiotika sker av veterinär, det finns god dokumentation och hög användning följs upp med åtgärdsplaner för att minska användningen. I Tyskland finns också goda system för att dokumentera och att se till att veterinär skriver ut antibiotika men de klarar inte kriteriet att systematisk användning av antibiotika ska följas upp och åtgärder ska vidtas. Det finns ett system etablerat men det har kritiserats för att inte nå tillräckligt långt.

 

 

Källa:

(1) Röös. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
(2) Hartmann & Ekegren. 2009. En internationell jämförelse av miljölagstiftning avseende växtnäringsläckage med ursprung i jordbruket. Examensarbete 2009. Högskolan i Halmstad.
(3) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(4) Eurostat. 2007. The use of plant protection products in the European production.
(5) EMA. 2012. Sales of veterinary antimicrobial agents in 19 countries in 2010. European Medicine Agency.



 

 

Senast uppdaterad 2016-05-30

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se