KÖTTGUIDEN - SVENSKT LAMMKÖTT

 

Svenskt lammkött produceras under hela året. Lamm som föds på våren går vanligtvis ute på bete tillsammans med tackorna. De slaktas på hösten vid ca 5-6 månaders ålder (höstlamm). Lamm som föds på hösten (vinter- eller vårlamm) går inne och föds vanligtvis upp snabbare med mer kraftfoder än höstlammen. Lammproduktion bedrivs ofta småskaligt med i snitt ca 30 tackor på gården.


KLIMAT  

Får är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas precis som korna. När foder odlas släpps växthusgaser ut från marken och förbränning av fossila bränslen i traktorer och transportfordon släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Klimatavtrycket för lammkött ligger kring 21 kg CO2e/kg benfritt kött (1). Utsläppen varierar mycket mellan olika gårdar. Hur stora utsläppen blir per kg kött beror bland annat på hur mycket metan djuren hinner släppa ut under sin livstid (d.v.s. hur länge de lever), hur mycket och vilket foder djuren äter och hur gödseln hanteras.

 

BIOLOGISK MÅNGFALD  

I Sverige finns många av de hotade växt- och djurarterna i jordbrukslandskapet varför ett aktivt jordbruk många gånger är positivt. Däremot utgör animalieproduktion ur ett globalt perspektiv ett av de allvarligaste hoten mot biologisk mångfald p.g.a. de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation. Mycket svensk lammproduktion sker på naturbeten (grönt ljus) eller enligt ekologiska principer (gult ljus) och utan importerad soja (gult ljus), utan att vara certifierad.

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL   

Kemiska bekämpningsmedel används framför allt i odlingen av spannmål och proteinfoder som används i kombination med vallfoder (gräs, klöver och baljväxter) som foder. Fodret i svensk lammproduktion domineras av vallfoder där bekämpningsmedelsanvändningen är mycket låg (3). Därför blir det gult ljus.

 

DJURSKYDD OCH BETE  

Får och lamm i Sverige skyddas av svensk djurskyddslagstiftning som förbjuder kirurgiska ingrepp och slakt utan bedövning och reglerar hur mycket utrymme fåren och lammen ska ha. Dessutom ställs krav på att djuren ska få komma ut och beta under betesperioden (2-4 månader beroende på vart i landet betet sker). Vintertid går lammen och fåren oftast lösa inne på bäddar av halm. Lamm som föds på hösten och vintern och slaktas innan betessäsongen kommer aldrig ut på bete. Sådan produktion är inte tillåten för certifiering enligt Svenskt Sigill. 

 

ANTIBIOTIKA

Mycket lite antibiotika används i produktionen av lamm.


Lamm betar ofta naturbete

Mycket av svensk lammproduktion sker  på naturbeten. Kött som produceras på naturbeten får grönt ljus i kategorin Biologisk mångfald, då bete i sådana marker är en nödvändighet för att bevara många känsliga och hotade arter. Dock finns det ingen certifiering för naturbeteskött av lamm så som konsument är det svårt att veta hur produktionen sker.
 
Många lammproducenter är små och säljer sina lamm från små slakterier direkt till konsumenter. Genom att köpa sådant lammkött kan man själv fråga producenten om produktionen sker på naturbetesmark, på åkerbete eller i stall.
 
Välj kött från lamm som antingen själva betat naturbeten eller har mödrar (tackor) som betar naturbete.

 

Vad är Svenskt Sigill?

IP är en standard för kvalitetssäkring av svenska livsmedel. Standaren ägs av Sigill Kvalitetssystem AB, ett dotterbolag till LRF. Standarden utgörs av ett antal regler som producenten som märker sina varor med Svensk Sigills logga förbinder sig att följa. Att reglerna efterlevs kontrolleras av ett oberoende certifieringsorgan.

Många av reglerna i Svenskt Sigills standard är de samma som finns i de villkor som alla lantbrukare ska följa för att få ta del av EUs jordbruksstöd. Fördelen med Svenskt Sigill är att efterlevnad av reglerna kontrolleras. Dessutom finns ytterligare regler med fördelar för miljön och djuren. T.ex. finns krav på att alla lamm ska komma ut på bete minst en månad.

 

Förbud mot soja i klimatcertifiering av lamm

Svenskt Sigill har en tilläggsmärkning för klimatcertifiering som innehåller ytterligare regler för minskad klimatbelastning. Många regler handlar om att använda förnybar el och minska användningen av fossila bränslen. Det finns också regler med syfte att effektivisera användningen av kväve som kan minska utsläppen av lustgas från foderproduktionen och regler kring att hålla djuren så friska och produktiva som möjligt. 

En viktig regel i klimatcertifieringen för lamm är förbud mot importerad soja. Det minskar efterfrågan av soja på den internationella fodermarknaden och minskar således risken med att ny jordbruksmark bryts genom att skog skövlas. Det är mycket positivt för den biologiska mångfalden i Sydamerika.

 

Sammantaget kan dessa regler minska utsläppen av växthusgaser från lammkött, men inte så mycket att utsläppen per kg kött blir lägre än de 14 kg CO2e som är gränsen för rött ljus i Köttguiden.

 

Stor import av lammkött

Konsumtionen såväl som produktionen av lammkött i Sverige ökar. Vi äter dock ganska små mängder lammkött, knappt 2 kg per person och år (att jämföra med nötkött där konsumtionen ligger på 25 kg/person och år). 60 % av lammköttet importeras från främst Nya Zeeland och Irland som båda är två stora producenter av lammkött. Vi har på många ställen i Sverige utmärkta förutsättningar för lammköttsproduktion.

 

Källor:

(1) Röös. 2012. Mat-klimat-listan. Version 1.0. Rapport 040. Institutionen för energi och teknik. SLU.
(2) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(3) SCB. 2011. Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 2010. Statistiska meddelanden MI 31 SM 1101.

 

 

Senast uppdaterad 2016-05-30

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se