KÖTTGUIDEN - SVENSK KYCKLING

 

Svenska kycklingar kläcks på ett kläckeri och levereras sedan dygnsgamla till kycklingproducenterna. Där lever de sedan frigående i stora hallar tills de slaktas vid 5–6 veckors ålder. Kycklingarna äter i huvudsak svenskt spannmål som kompletteras med foder rikt på protein, varav en stor del är soja som importeras från Sydamerika. Tack vare ett ambitiöst förebyggande arbete är förekomsten av flera av de sjukdomar som är vanliga i Europa låg i svensk kyckling.

 

KLIMAT  

Växthusgasutsläppen kommer framför allt från foderodlingen där det bildas lustgas i marken, samt att användning av fossila bränslen i till exempel traktorer och gödseltillverkning släpper ut koldioxid. Det sker också utsläpp av växthusgaser vid lagring och spridning av gödsel, och från energianvändning i stallar. I svensk kycklingproduktionen går det åt cirka 4 kg foder för att producera 1 kg benfritt kött (1), vilket ger utsläpp på mellan 2–4 kg CO2 per kg benfritt kött (2). Kyckling är det av våra vanligaste köttdjur som är bäst på att omvandla spannmål och proteinfoder till kött. Resultatet blir att svensk kyckling orsakar låga utsläpp av växthusgaser per kg kött i jämförelse med annat kött. Många svenska kycklingproducenter använder också bioenergi för uppvärmning, vilket minskar utsläppen från energianvändningen.

 

BIOLOGISK MÅNGFALD  

I Sverige finns många av de hotade växt- och djurarterna i jordbrukslandskapet varför ett aktivt jordbruk många gånger är positivt. Däremot utgör animalieproduktion ur ett globalt perspektiv ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation (3). Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark framförallt i Sydamerika och riskerar leda till fortsatt snabb avskogning. Av svenska kycklingars foder består ca 15–20% av soja (4). Svenska kycklingproducenter ställer krav på ansvarsfullt producerad och certifierad soja som inkluderar både miljö, sociala och ekonomiska kriterier. I svensk konventionell kycklingproduktion används inte fiskmjöl vilket är bra för den biologiska mångfalden i havet.

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL  

Kemiska bekämpningsmedel används i odlingen av spannmål och proteingrödor som används som foder. I Sverige är användningen av bekämpningsmedel i de grödor som används till kycklingfoder i samma storleksordning som i de flesta andra länder i norra Europa (5). Användningen av bekämpningsmedel i soja är mycket hög och flertalet av de preparat som används är mycket giftiga och förbjudna inom EU (6). Sammantaget blir användningen av bekämpningsmedel från odlingen av det foder som produceras i Sverige och den soja som importeras högre än gränsen för rött ljus (7). Standarder för mer ansvarsfull sojaproduktion, till exempelRTRS och ProTerra, ställer krav på säker hantering och förbud av de giftigaste bekämpningsmedlen.

 

DJURSKYDD OCH BETE  

Svenska kycklingar lever frigående inomhus under hela sitt liv i hallar med tusentals fåglar, men har större utrymme än de flesta utländska kycklingar. Mot slutet av uppfödningstiden är det tillåtet med 15–19 kycklingar per kvadratmeter. Svensk Sigill har krav på större utrymme (max 10–13 kycklingar per kvadratmeter). I Sverige är det inte tillåtet att näbbarna på kycklingarna eller deras föräldrar klipps av för att förhindra att fåglarna plockar fjädrar av varandra, vilket är vanligt i många länder. Alla kycklingar i Sverige slaktas med bedövning. Branschorganisationen Svensk Fågel driver mer omfattande kontrollprogram än vad som görs i de flesta andra länder (8). Den snabba tillväxten hos kycklingarna kan dock orsaka hälsoproblem då inre organ och skelettet inte hinner utvecklas lika snabbt som muskelmassan. Det finns forskning som visar att kycklingarna gärna vill ha mer utrymme än vad som är standard idag (9). Miljön som kycklingarna lever i är inte så stimulerande, och utevistelse med bete erbjuds endast KRAV-certifierad kyckling. Det blir därför gult ljus för svensk kyckling (10).

 

ANTIBIOTIKA

Svensk kyckling är inte behandlad med antibiotika i tillväxtfrämjande syfte, veterinär ordinerar antibtioika och användningen dokumenteras väl. Om hög användning upptäcks så utreds detta också inom ramen för kontrollprogrammet Svensk Fågel. Det gör att svenskt kycklingkött får grönt ljus för antibiotika i Köttguiden.


Kycklingen - en effektiv foderomvandlare

Olika djurraser kräver olika mycket foder för att producera kött. Av våra vanliga djur inom lantbruket är det kycklingen som är mest effektiv på att omvandla foder till kött. I jämförelse med grisen krävs nästan bara hälften så mycket foder för att producera ett kg kött. När inte så mycket foder behöver odlas blir klimatavtrycket lägre.

Kycklingar i Sverige idag äter i stor utsträckning sådant som vi människor skulle kunna äta direkt (spannmål och soja), vilket vore mer resurseffektivt. Om kycklingarna i större utsträckning åt foder som inte konkurrerar med människoföda vore det ett mer långsiktigt hållbart system. Forskning för att få fram alternativa fodermedel pågår. Ett alternativ kan vara att använda musslor som inte kräver jordbruksmark för att odlas och samtidigt renar haven från kväve. Ett annat framtida proteinfoder till fåglar och grisar kan vara maskar eller mikroorganismer som äter avfall.

 

Vad är Svenskt Sigill?

IP är en standard för kvalitetssäkring av svenska livsmedel. Standaren ägs av Sigill Kvalitetssystem AB, ett dotterbolag till LRF. Standarden utgörs av ett antal regler som producenten som märker sina varor med Svenskt Sigills logga förbinder sig att följa. Att reglerna efterlevs kontrolleras ett oberoende certifieringsorgan vartannat år och genom egenkontroll vartannat år. En tilläggsregel inom Svenskt Sigills regelverk för kyckling är att utfodring med koccidiostatika inte är tillåtet. Koccidiostatika är ett parasitförebyggande medel som också har viss antibiotisk effekt, och som används rutinmässigt inom svensk kycklingproduktion. Rutinmässig utfodring riskerar att leda till resistens mot parasitmedel (11). Svensk Fågel har ett kontrollprogram som följer upp användningen av koccidiostatika för att bland annat minimera sådan risker.
 
Svenskt Sigill har även en tilläggscertifiering för minskad klimatpåverkan från kycklingproduktion. Många klimatregler handlar om att använda förnybar el och minska användningen av fossila bränslen. Det finns också regler med syfte att effektivisera användningen av kväve som kan minska utsläppen av lustgas från foderproduktionen, samt en reglering av andelen soja i fodret till maximalt 15 procent. Sammantaget minskar dessa regler utsläppen av växthusgaser från kycklingkött, men inte så mycket att utsläppen per kg kött blir lägre än de 1,5 kg CO2e som är gränsen för gult ljus i Köttguiden.

 

Vad är Svensk Fågel?

Svensk Fågel är en branschorganisation som på uppdrag av myndigheterna driver en rad kontrollprogram som kontrolleras av en oberoende part för att stärka god djurhälsa och hög livsmedelssäkerhet.


Kontrollprogrammen innebär att man arbetar förebyggande mot sjukdomar, t.ex. är därför förekomsten av salmonella mycket liten. Utöver programmen finns en rad riktlinjer antagna som medlemmarna har att följa. Som ett bevis att man följer programmet kan kvalitetsmärket, Svensk Fågel, användas på produkterna. Märket säkerställer också att kycklingen är kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad i Sverige.

 

Andra fåglar

I Sverige finns också uppfödning av kalkon. Uppfödningen liknar kycklingproduktionen och har samma ljus i alla kategorier. Kalkonerna är dock något sämre på att omvandla foder till kött, så till exempel klimatpåverkan blir något högre på grund av större foderåtgång. Kalkoner äter också soja (12).


Värphöns som slaktas efter att de tjänstgjort klart som äggproducenter förbränns eller skickas på export i stor utsträckning. Att äta upp dessa vore att utnyttja resurserna bättre.

 

Källor:

(1) Cederberg m fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793
(2) Röös. 2012. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
(3) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(4) Cederberg m fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793.
(5) Eurostat. 2007. The use of plant protection products in the European production.
(6) Meyer & Cederberg. 2010. Pesticide use and glyphosate resistant weeds - a case study of Brazilian soybean production. SIK-rapport 809.
(7) Förklaring till beräkningen finns här.
(8) Algers & Berg. 2012. Monitoring Animal Welfare on Commercial Broiler Farms in Sweden. Acta Agriculturae Scandinavica, Section A - Animal Science, 51:S30, 88-92
(9) Buijs. 2011. Using spatial distribution and behaviour to determine optimal space allowances for poultry and rabbits. Doktorsavhandling, SLU.
(10) Det är inte lika väl vetenskapligt belagt att kycklingars välfärd ökar med utevistelse med bete som för t.ex. nötkreatur. Men bete är ett exempel på en berikad miljö där fåglarna ges möjlighet till ökad stimulans. Man vet att en mer stimulerande miljö minskar bland annat stressnivåer. Stimulerande miljöer för fåglar kan skapas även inomhus och det finns flera exempel på sådana miljöer utomlands. Där certifieras produkterna från dessa system så att konsumenterna vet hur produktionen gått till. I Sverige är sådana berikade inomhusmiljöer ovanliga. Vad vi kan välja här är för närvarande kyckling från konventionell produktion i ganska ensidig miljö och kyckling i ekologisk produktion med tillgång till bete. (I båda systemen finns hälsoproblem.) Därför innehåller detta kriterium krav på bete. Läs mer här.
(11) Bassler. 2008. Möjligheter för ekologisk kycklingproduktion i Sverige. Centrum för uthålligt lantbruk, SLU.
(12) Wallman & Sonesson. 2010. Livscykelanalys av svensk kalkonproduktion. Rapport 808. SIK.

 

 

Senast uppdaterad 2016-05-30

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se