KÖTTGUIDEN - SVENSKA ÄGG

 

Svenska värphöns växer upp på gårdar som specialiserat sig på att föda upp värphöns. De skickas sedan ut till äggproducenterna där de börjar värpa vid ca 18–19 veckors ålder. Värphönsen äter spannmål och proteinfoder, bland annat soja. De lever antingen frigående i en eller flera våningar, eller i mindre flockar i inredda burar. Burarna måste ha reden, sandbad och sittpinne. Det finns också system med frigående höns utomhus. Tack vare ett ambitiöst förebyggande arbete med att hålla djuren friska är svenska ägg fria från salmonella. Salmonella är vanligt i många andra länder både inom och utanför EU.

 

KLIMAT  

Växthusgasutsläppen kommer framför allt från foderodlingen där det bildas lustgas i marken, samt att användning av fossila bränslen i t.ex. traktorer och gödseltillverkning släpper ut koldioxid. Det sker också utsläpp av växthusgaser vid lagring och spridning av gödsel, och från energianvändning i stallar. I den svenska äggproduktionen går det åt mellan 2 och 3 kg foder för att producera 1 kg ägg (1). En höna lägger många ägg under sin livstid så det foder hon äter omvandlas relativt effektivt till protein. Utsläppen av växthusgaser blir cirka 1,5–2,5 kg CO2e per kg ägg (2) och det blir således grönt ljus.

 

BIOLOGISK MÅNGFALD  

Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktionen ett av de allvarligaste hoten mot biologisk mångfald p.g.a. de stora ytor jordbruksmark som krävs för foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation (3). Speciellt efterfrågan på soja som fodermedel är förknippad med denna problematik. Ungefär 10 % av värphönsens foder består av soja (4). Att odla den mängd foder som krävs för att producera 1 kg ägg kräver dock liten markyta eftersom hönan lägger många ägg under sin livstid och fodret utnyttjas då effektivt. Att liten markyta behövs minskar trycket på ny jordbruksmark. Beräkningar baserat på den mängd foder som går åt i svensk äggproduktion visar att markbehovet är mindre än 5 m2 per kg ägg. Det blir därför gult ljus i denna kategori.

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL  

Kemiska bekämpningsmedel används i odlingen av spannmål och proteingrödor som används som foder. I Sverige är användningen av bekämpningsmedel i de grödor som används till kycklingfoder i samma storleksordning som i de flesta andra länder i norra Europa (5). Användningen av bekämpningsmedel i soja är mycket hög och flertalet av de preparat som används är mycket giftiga och förbjudna inom EU (6). Sammantaget blir användningen av bekämpningsmedel per kg ägg från odlingen av det foder som produceras i Sverige och den soja som lägre än gränsen för rött ljus (7). Ägg får således gult ljus till skillnad från kyckling och gris som får rött ljus i denna kategori. Gris och kyckling äter mer soja och behöver mer foder per kg livsmedel som de producerar. 

 

DJURSKYDD OCH BETE  

Svenska värphöns lever antingen frigående inomhus i stora hallar (max 9 höns per m2) med en eller flera våningar, eller så lever de i flockar om max 16 stycken hönor i inredda burar med sandbad, sittpinne och rede att värpa i. I Sverige är det inte tillåtet att klippa näbbarna på hönorna för att förhindra att de plockar fjädrar av varandra, vilket är vanligt i många länder. Fortfarande är det trångt i burarna (en dryg A4-sida per höna) och i de frigående systemen finns problem med att fåglarna plockar fjädrar från varandra och att smittor lättare sprids. Inom Svenskt Sigill är endast frigående system tillåtna. Svenska Ägg kontrollerar regelbundet alla anläggningar och arbetar med att förbättra hälsoläget hos värphönsen. Det finns också enstaka system där hönsen har tillgång till utevistelse, men oftast inte med bete vilket är det som ger extra sysselsättningsmöjligheter för hönsen. Därför får svenska ägg gult ljus generellt.

 

ANTIBIOTIKA

Svenska  värphöns är inte behandlade med antibiotika i tillväxtfrämjande syfte, veterinär ordinerar antibtioika och användningen dokumenteras väl. Om hög användning upptäcks så utreds detta också inom ramen för regelverket. Det gör att ekologiska ägg får grönt ljus för antibiotika i Köttguiden.


Vad äter svenska höns?

Värphönsens mat består till cirka 70 procent av svenskt spannmål, framför allt vete. Resterande del utgörs fodermedel med hög proteinhalt. Det vanligaste proteinfodret är soja (cirka 10 procent av totala foderstaten) som har en god sammansättning av aminosyror för att värphönsen ska producera bra. Soja odlas framförallt i Sydamerika, ofta med mycket bekämpningsmedel.

Stor efterfrågan på soja som fodermedel riskerar att driva på en fortsatt snabb avskogning framförallt i Sydamerika där mycket av sojan odlas. Det medför förlust av viktiga naturområden och stora utsläpp av växthusgaser. Det finns möjlighet att byta ut sojan mot inhemskt odlade proteingrödor som till exempel åkerböna och rapsmjöl. Svenska äggproducenter ställer krav på ansvarsfullt producerad soja som är certifierad enligt en trovärdig standard (RTRS eller ProTerra).

Källa: Cederberg m.fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793
Swedwatch. 2012. Mera soja, mindre mångfald. En granskning av sojaimporten från Brasilien. Rapport #48.

 

Hitta rätt ägg!

Ägg måste märkas med en kod som ser ut enligt följande:
1SE999-11

Första siffran anger produktionsmetod enligt följande:
0 – Ekologisk produktion
1 – Frigående utomhus
2 – Frigående inomhus
3 – Burhöns

Därefter framgår i vilket land som ägget producerats, SE=Sverige, FI=Finland och DK=Danmark t.ex. Sedan kommer en kod för varje anläggning där ägget producerats samt en frivillig uppgift om vilket stall i en anläggning som ägget kommer ifrån.

 

Vad är Svenska Ägg?

Svenska Ägg är branschorganisation för företagen inom svensk äggnäring. Svenska Ägg driver ett flertal frivilliga kontrollprogram kring djurhälsovård och livsmedelshygienkrav. Tack vare ett ambitiöst förebyggande arbete är förekomsten av sjukdomar låg inom svensk äggproduktion.

 

Källor:

(1) Cederberg m fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793
(2)  (2) Röös. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
(3) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(4) Cederberg m fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793.
(5) Eurostat. 2007. The use of plant protection products in the European production.
(6) Meyer & Cederberg. 2010. Pesticide use and glyphosate resistant weeds - a case study of Brazilian soybean production. SIK-rapport 809.
(7) Förklaring till beräkningen finns här.


 

 

Senast uppdaterad 2016-05-30

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se