KÖTTGUIDEN - SVENSK OST

 

Ost är koncentrerad mjölk. Det går åt cirka 10 liter mjölk för att producera 1 kg ost. Mjölken från Sverige produceras av mjölkkor som antingen går fritt inomhus i en lösdriftshall eller står uppbundna. De mjölkas 2–3 gånger om dagen. Enligt svensk lag ska alla mjölkkor vara ute på bete minst 6 timmar varje dag under betesperioden, som är 4 månader i söder, 3 månader i mellersta Sverige och 2 månader i norr. Fodret består till cirka hälften av vallfoder (framför allt gräs och klöver) för kor i konventionell produktion och till minst 70 procent av vallfoder för kor i ekologisk produktion. Resterande del är spannmål och foder rikt på protein och en liten del soja.

 

KLIMAT  

Kor är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas. När fodret odlas avger marken lustgas och användningen av fossila bränslen i traktorer släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Svensk mjölkproduktion har dock bland de lägsta utsläppen per kg mjölk i världen (1) . Detta beror bland annat på att djuren är friska och mjölkar bra. Osten har dock en lägre klimatpåverkan än nötkött eftersom kon producerar mycket mer mjölk än kött under sin livstid. Dock blir klimatpåverkan för osten större än för ägg, kyckling och gris (6–11 kg CO2/kg ost) (2). Det är generellt ingen större skillnad i klimatpåverkan mellan ekologisk ost och konventionell ost (1).

 

BIOLOGISK MÅNGFALD  

Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot biologisk mångfald på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation (3). Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar att leda till avskogning. I Sverige å andra sidan är igenväxning av våra gräsmarker ett av de största hoten mot biologisk mångfald och (4) andelen soja i svenska mjölkkors foderstater är dessutom cirka 25 procent lägre än det europeiska genomsnittet. (5)  Betande djur behövs på naturbetesmarkerna i Sverige för att hålla gräset kort för att ge plats åt de många hotade arter som finns där, men dessa marker är ofta för magra för mjölkkor som kräver mycket energi i sitt foder. Därför är det ovanligt att mjölkkor betar på naturbeten. Däremot är det vanligt att kvigor och kor som för tillfället inte mjölkar betar naturbeten. Beräkningar från Jordbruksverket visar att ca 1/3 av våra naturbetesmarker betas av djur av mjölkras. (6)

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL  

I konventionella jordbruk används kemiska bekämpningsmedel i odlingen av spannmål och proteinfoder som används i kombination med vall (gräs, klöver och baljväxter) som foder. Stor del av svenska kors foder utgörs av vallfoder där bekämpningsmedelsanvändningen är mycket låg (7). Men soja som importerats från Sydamerika ingår också i svenska mjölkkors foder även om det är i mindre utsträckning än i många andra länder. Användningen av soja är 25 procent lägre i svenska kors foderstater jämfört med det europeiska genomsnittet (8) . Användningen av bekämpningsmedel i soja är mycket hög och flertalet av de preparat som används är mycket giftiga och förbjudna inom EU (9). Dock har stora delar av foderföretagen gått med i den svenska sojadialogen för en ansvarsfull produktion av soja. Sammantaget blir användningen av bekämpningsmedel från odlingen av det foder som produceras i Sverige och den soja som importeras inom gränsen för gult ljus (10).

 

DJURSKYDD OCH BETE  

Den höga nivån på svenskt arbete för en god djurvälfärd ger grönt ljus för ost som görs av svensk mjölk. Korna går ute och betar enligt lagstiftningen, stallmiljön är god och det finns program för att följa upp djurhälsa och säkerställa en ansvarsfull användning av antibiotika.  Cirka hälften av Sveriges mjölkkor går fritt i hallar med liggplatser och foderautomater. Resten står uppbundna i stallar vilket försvårar för korna att utöva sitt naturliga beteende. Uppbundna kor är för närvarande tillåtet enligt svensk lag men nya stallar som byggs måste vara sådana där korna går lösa. Från och med 2014 måste uppbundna kor i ekologisk produktion rastas två gånger per vecka. Alla svenska mjölkkor måste vara ute på bete i minst 6 timmar i konventionell produktion och minst 12 timmar per dygn i ekologisk produktion under betesperioden (2-4 månader beroende på vart i landet). . I Sverige behandlas cirka 30 procent av korna varje år för någon sjukdom (10).

 

ANTIBIOTIKA

Svensk ost får grönt ljus när det gäller antibiotika. Sedan 1990-talet har vi haft en kontinuerlig minskning av antibiotikaförbrukningen. Den gynnsamma situationen är ett resultat av att vi i Sverige under lång tid arbetat för friska djur och en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Sverige var först i världen då riksdagen 1986, efter förslag från LRF, förbjöd användning av alla antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt.


I de flesta länder ges ungefär 90 procent av all antibiotika som gruppbehandling i foder eller vatten. I Sverige är motsvarande siffra drygt 10 procent. I Sverige har alltså nästan varje behandlat djur fått en individuell diagnos och en individuell behandling. På kontinenten är det däremot vanligt med rutinmässig medicinering av hela djurgrupper. Dessutom utgörs merparten av den antibiotika som används i Sverige av penicillin, som ur resistenssynpunkt är att föredra framför andra antibiotika. (11)  I Sverige finns det sedan 1 januari 2013 också restriktioner för veterinär användning av sådana antibiotika som klassats som kritiskt viktiga för humansjukvården. (12)


Vad äter en mjölkko?

Kor och andra idisslare är gjorda för att äta gräs. Svenska mjölkkors foder består också till största del av gräs som vanligtvis utfodras i form av konserverat gräs, så kallat ensilage. Hos konventionella kor utgör gräset, eller grovfodret, cirka 50 procent av den mat kon äter. För ekologiska kor måste minst 70 procent vara grovfoder.
 
Resterande del av fodret utgörs av spannmål och fodermedel med hög proteinhalt. De vanligaste proteinfodren är raps, restprodukter från sockerindustrin och soja, (cirka 5 procent utgörs av soja, i svenska kors foderstater är dock andelen lägre). Den soja som importeras till Sverige kommer i stor utsträckning från Sydamerika. Snabbt ökande efterfrågan på soja för foder innebär stor risk för fortsatt snabb avskogning. Nästan alla svenska mjölkproducenter som till exempelArla ställer krav på ansvarsfullt producerad soja som är certifierad enligt en trovärdig standard. Inom ramen för den svenska sojadialogen ställer företag som Axfood, Coop, ICA och Martin&Servera krav på certifierad soja i produktionen av sina egna märkesvaror. Det finns möjlighet att byta ut sojan mot inhemskt odlade proteingrödor som till exempel åkerböna. Kor i ekologisk produktion äter soja som odlats utan bekämpningsmedel, ofta i Europa.
 
Källa: Cederberg m.fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793
Swedwatch. 2012. Mera soja, mindre mångfald. En granskning av sojaimporten från Brasilien. Rapport #48.

 

Är den svenska osten gjord på svensk mjölk?

Mycket av osten som säljs i Sverige är importerad. Det finns ingen ursprungsmärkning av ost, så det kan vara svårt att veta om osten är gjord på svensk mjölk eller inte. Att osten är märkt med SE är ingen garanti för att mjölken som osten är gjord av är svensk. Det betyder att osten är packad vid en svensk anläggning. Många svenska ostar är märkta med märkningen Smakstyrka, som bara får sättas på ostar gjord av svensk mjölk.
 
Det finns även ostar som är märkta med Svenskt Sigill, med garanterad svensk råvara. Vidare är osten Svecia skyddad inom EU såtillvida att den endast får tillverkas av mjölk från Sveriges låglänta delar. Ostarna Grevé, Präst och Herrgård är också varumärkesskyddade och får bara tillverkas av svensk mjölk.

 

 

Källor:

(1)  Tackling climate change through livestock gällande europeisk mjölkproduktion samt Lesschen et al Greenhouse gas emission profiles of European livstock, 2011 gällande europeisk mjölkproduktion

(2) Röös. 2012. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
(3) Cederberg m.fl. 2011. Klimatavtryck av ekologiska jordbruksprodukter. SIK-rapport 830.
(4) Rödlistan 2015
(5) Siffran för Sverige är räknad enligt följande: År 2013 användes 72 500 ton sojamjöl i foder till nötkreatur enligt Jordbruksverkets statistik. 85% av sojamjölet beräknas användas i konventionell mjölkproduktion. Sojamjöl är inte tillåtet ekologisk mjölkproduktion då det används ett lösningsmedel (hexan) för att få fram sojamjöl som inte är tillåtet på KRAV-gårdar, där används istället rostade sojabönor. Mjölkinvägningen år 2013 var 2 867 553 ton varav 333 305  ton var ekologiskt. Den konventionella mjölkinvägningen var alltså 2 531 248 ton. Det innebär att räknat per kg mjölk används 24 gram sojamjöl per kg invägd mjölk ((72 500 * 0,85)/2 531 248). EU-genomsnittet baseras på WWF:s beräkningar i ”Mapping the soy supply chain in Europé”
(6) http://www.jordbruksverket.se/download/18.50714f9714e488b26131e59f/1435745575624/Merv%C3%A4rden+i+svensk+mj%C3%B6lkproduktion_150701.pdf

(7) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(8) Siffran för Sverige är räknad enligt följande: År 2013 användes 72 500 ton sojamjöl i foder till nötkreatur enligt Jordbruksverkets statistik. 85% av sojamjölet beräknas användas i konventionell mjölkproduktion. Sojamjöl är inte tillåtet ekologisk mjölkproduktion då det används ett lösningsmedel (hexan) för att få fram sojamjöl som inte är tillåtet på KRAV-gårdar, där används istället rostade sojabönor. Mjölkinvägningen år 2013 var 2 867 553 ton varav 333 305  ton var ekologiskt. Den konventionella mjölkinvägningen var alltså 2 531 248 ton. Det innebär att räknat per kg mjölk används 24 gram sojamjöl per kg invägd mjölk ((72 500 * 0,85)/2 531 248). EU-genomsnittet baseras på WWF:s beräkningar i ”Mapping the soy supply chain in Europé”

(8) Winqvist. 2012. Ekologisk produktion och biologisk mångfald - kunskapssyntes. EPOK. SLU.
(9) SCB. 2011. Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 2010. Statistiska meddelanden MI 31 SM 1101.
(10)  Meyer & Cederberg. 2010. Pesticide use and glyphosate resistant weeds - a case study of Brazilian soybean production. SIK-rapport 809.

(11) Siffran för Sverige är räknad enligt följande: År 2013 användes 72 500 ton sojamjöl i foder till nötkreatur enligt Jordbruksverkets statistik. 85% av sojamjölet beräknas användas i konventionell mjölkproduktion. Sojamjöl är inte tillåtet ekologisk mjölkproduktion då det används ett lösningsmedel (hexan) för att få fram sojamjöl som inte är tillåtet på KRAV-gårdar, där används istället rostade sojabönor. Mjölkinvägningen år 2013 var 2 867 553 ton varav 333 305  ton var ekologiskt. Den konventionella mjölkinvägningen var alltså 2 531 248 ton. Det innebär att räknat per kg mjölk används 24 gram sojamjöl per kg invägd mjölk ((72 500 * 0,85)/2 531 248). EU-genomsnittet baseras på WWF:s beräkningar i ”Mapping the soy supply chain in Europé”
(12) http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Report/2015/10/WC500195687.pdf 2015-11-27
 

 

Senast uppdaterad 2016-05-30

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se