KÖTTGUIDEN - IMPORTERAD OST

 

Importen av ost har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Ost importeras framför allt från Danmark, Holland och Tyskland. Produktionen sker på liknade sätt som i Sverige, men variationen mellan gårdar när det gäller vad mjölkkorna äter och hur mycket de betar är stor. Trenden går mot större enheter med lösdrift inomhus. Mjölkkorna äter gräs, majs, spannmål och foder rikt på protein, framför allt soja som importeras från Sydamerika. Holländsk ost får gult ljus, medan dansk och tysk ost får rött ljus.

 

KLIMAT  

Importerad ost orsakar relativt stor klimatpåverkan. Nötkreatur är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas. När fodret odlas avger marken lustgas och användningen av fossila bränslen i traktorer släpper ut koldioxid. Dessutom sker utsläpp av växthusgaser vid lagring och spridning av gödsel. Osten har dock en lägre klimatpåverkan än nötkött, eftersom kon producerar mycket mer mjölk än kött under sin livstid. Dock blir klimatpåverkan för osten större än för ägg, kyckling och gris (6–11 kg CO2/kg ost men variationen mellan länder är stor) (1).

 

BIOLOGISK MÅNGFALD  

Osten som importeras från Holland får gult ljus eftersom den holländska mjölkbranschen gjort precis som den svenska livsmedelsbranschen och köper nu in certifikat för ansvarsfullt producerad soja enligt en certifierad standard. I Danmark och Tyskland har man inget sådant branschåtagande, och sojan som används kan därmed bidra till förlust av biologisk mångfald i länderna där soja odlas. Mjölkkor betar generellt sett inte naturbetesmarker även om deras avkomma (kvigor och stutar) är viktiga för att hålla naturbeten öppna.

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL  

I kornas foder är det framför allt spannmål och soja/proteinfoder som odlas i system med användning av bekämpningsmedel. Bekämpningsmedelsanvändningen i dansk och tysk odling av grödor som används som foder ligger i samma storleksordning som i Sverige. Holland har betydligt högre användning (3). En skattning av bekämpningsmedelsanvändningen för importerad ost har genomförts. Om sojaanvändningen antas ungefär lika stor i alla länder, får dansk och tyskt ost gult ljus i likhet med svenska produktionen.

 

DJURSKYDD OCH BETE  

Inom EU saknas generell djurskyddslagstiftning för mjölkkor. I vissa länder, till exempel Tyskland, finns vissa nationella regler specifikt för mjölkkor, men dessa lagar är inte lika långtgående som de svenska reglerna. De danska och svenska djurskyddslagarna för mjölkkor är liknande på många punkter men Sverige utmärker sig genom krav på bete, vilket inte är obligatoriskt i Danmark. Bete förekommer även i andra länder i Europa, på vissa platser i större utsträckning än i Sverige på grund av ett mildare klimat, men det är många gånger svårt att avgöra hur mjölken i osten producerats. Trenden i Europa går mot större gårdar där djuren oftast är inomhus hela året (4). Sverige är det enda land inom EU som inte medger undantag för bedövning innan slakt, en anledning till att  den importerade osten får rött ljus.

 

ANTIBIOTIKA  

I Danmark och Holland har man etablerat system för ansvarsfull användning av antibiotika. Användningen ligger fortfarande mycket högre än i Sverige, men i Holland har man på kort tid lyckats halvera mängden antibiotika som används  och arbetet fortgår vilket visar på hög ambitionsnivå.  Båda dessa länder får grönt ljus när det gäller antibiotika i mjölkproduktionen. I Tyskland däremot har man kommit långt men inte hela vägen. Det saknas bra system för att följa upp hög användning av antibiotika, däremot har man etablerat att antibiotika inte får användas tillväxtfrämjande, att veterinär ska skriva ut och god dokumentation.  Den tyska osten får gult ljus.

 

Källor:

(1) Röös. 2012. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
(2) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(3) Eurostat (2007) The use of plant protection products in the European production.
(4) Westhoek m.fl. 2011. The Protein Puzzle. The consumption and production of meat,dairy and fish in the European Union. PBL Netherlands Environmental Assessment Agency.







 

 

Senast uppdaterad 2016-05-30

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se