KÖTTGUIDEN - IMPORTERAD ÄGG

 

Ägg importeras framför allt från Finland och Danmark, oftast i form av bearbetade äggprodukter. Importen av färska ägg är liten.

 

KLIMAT  

Det är svårt att veta hur uppfödningen sker för importerade produkter och således svårt att säga hur stora utsläppen är i förhållande till utsläpp från till exempel svensk produktion. Mycket sannolikt ligger dock utsläppen för importeradeägg inom ramen för grönt ljus, vilket också de flesta internationella livscykelanalyser visar.

 

BIOLOGISK MÅNGFALD  

Ur ett globalt perspektiv utgör kött- och animalieproduktionen ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation (1). Den snabbt ökande efterfrågan på soja riskerar att leda till fortsatt snabb avskogning och omvandling av unika naturområden framförallt i Sydamerika. Det innebär ett stort hot mot biologisk mångfald och medför betydande utsläpp av växthusgaser. Icke certifierad soja används i produktionen av ägg som importeras till Sverige och det blir således rött ljus.

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL   

 Kemiska bekämpningsmedel används i odlingen av spannmål och proteingrödor som används som foder. Vi uppskattar  att foderförbrukningen i importländerna kombinerat med data på hur mycket bekämpningsmedel som används i produktionen ger  nivån för gult ljus för ägg från Danmark och Finland. Produktionen av ägg i dessa länder liknar den svenska och bekämpningsmedelsanvändningen i dansk och finsk foderproduktion ligger i samma storleksordning som i Sverige (2).

 

DJURSKYDD OCH BETE  

Kycklingar och höns inom EU föds upp på liknande sätt som svenska, men kycklingarna har det trängre än svenska kycklingar, även i Danmark. Ofta klipps av en del av näbben av för att förhindra att fåglarna plockar fjädrar eller äter på varandra, vilka är problem som kan uppstå när fåglarna har det trångt. Det är inte tillåtet i Sverige och inte heller i Finland, men i Danmark. Finsk djurskyddslagstiftning för värphöns liknar svensk men med skillnaden att stallmiljön inte är lika god eftersom det varken krävs sittpinne för avelsdjur, flimmerfri belysning eller finns krav på luftkvalitet. Fram till för några år sedan var det vanligt i många EU-länder med oinredda, mycket trånga burar för höns. Dessa är sedan 2012 helt förbjudna, men trots förbudet finns de kvar i vissa länder.

 

Källa:

(1) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(2) Eurostat. 2007. The use of plant protection products in the European production.
(3) FiBL. 2010. Overview of animal welfare standards and initiatives in selected EU and third countries.



 

 

Senast uppdaterad 2016-05-30

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se