Uttern är ett mårddjur, släkt med mård, grävling, iller, vessla, hermelin och mink. Det finns olika utterarter i världen. Den vi har i Sverige är den euroasiatiska uttern som har sin utbredning i hela Europa, utom på Island. Den lever också i stora delar av Asien och norra Afrika.
I Europa minskade uttern drastiskt i antal efter 1950-talet och nu finns bara täta och livskraftiga stammar i Skottland, på Shetlandsöarna och Irland, längs nordnorska kusten och i östra Europa. I Sverige finns idag över 2 000 uttrar (2010). Den svenska uttern är rödlistad(sårbar), vilket innebär att den riskerar på sikt att försvinna om inte dess livssituation förbättras. Uttern tas också upp i Bernkonventionen och i EUs habitatdirektiv. Detta innebär att Sverige har en skyldighet att värna om den svenska utterstammen.
Uttern är ett rovdjur som till stor del livnär sig på fisk. Uttern lever nära vatten, vid sjöar och åar, längs kuster och i skärgården. Uttern jagar det som är lättast att fånga. På våren är braxen och gädda vanliga byten i näringsrika sjöar. Där kan uttern hitta lekande fiskar på grunt vatten. Under den varma årstiden äter uttern bland annat kräftor och på vintern hittar den lättast groddjur i strandbrinkar eller i bottenmaterial. Den jagar och är aktiv främst nattetid.
Spår i snön av utter. Foto: Germund Sellgren
Uttern vandrar ibland långa sträckor på land mellan olika vattendrag. Den kan se lite klumpig ut när den kutryggigt med skumpiga språng tar sig fram på land. När den däremot rör sig i vattnet ser det lätt och smidigt ut. Uttern är väl anpassad till ett vattenliv där den kan fånga sin mat. Mellan tårna finns simhud och pälsen är tät av underull som håller huden varm och torr. Den har små öron och korta ben och när den dyker stänger den öronöppningarna och näsborrarna. Med sin långa kropp och långa kraftiga svans tar den sig lätt fram i vattnet. När den simmar svänger den vågformigt med hela kroppen och paddlar med fötterna.
Liksom de flesta andra däggdjur har uttrar hemområden där de huvudsakligen uppehåller sig. Ett hemområde är ett geografiskt avgränsat område som innehåller nödvändiga resurser som mat och lämpliga boplatser. Hanarnas och honornas hemområden kan överlappa varandra. Hanarnas hemområden är ofta större än honornas. Hemområdena patrulleras noggrant och markeras med spillning. Spillningen placeras ofta på väl synlig platser som högst upp på stenar och tuvor nära vattnet.
