Elefanter vinnare och hajar förlorare vid FN:s möte om hotade arter

Krafttag tas för att stoppa den illegala handeln med elfenben, noshörningshorn och tigerdelar. Men kraven på bättre skydd för hotade arter som blåfenad tonfisk, hajar och röda koraller röstades obönhörligt ner av flera fiskenationer när delegater från 175 länder träffades för att diskutera skyddet av hundratals arter. CITES-konventionen (Convention on International Trade of Endangered Species of Wild Fauna and Flora) som reglerar handeln med hotade växt- och djurarter sammanträde i Qatar den 13-25 mars 2010. 
 

Stämningen var minst sagt upprörd hos alla miljövänner när en majoritet knappt utan diskussion röstade ner ett handelsförbud mot atlantisk blåfenad tonfisk, en art på randen till utrotning. 72 röstade mot, 43 röstade för förslaget och 14 avstod från att rösta. Starka köparländer - som sushilandet Japan, och Kanada och Frankrike som har stora ekonomiska intressen i handeln med blåfenad tonfisk - bidrog till att stjälpa frågan. Det är ett stort nederlag för både tonfisken och framtida generationer som vill kunna få hållbart fångad fisk på tallriken.

Forskarna befarar att det kanske bara finns 15 procent av det ursprungliga beståndet kvar. De vetenskapliga kriterierna för att föra upp arten på Cites-listan och få ett totalt handelsstopp uppfylls med råge. Med detta som utgångspunkt borde utgången vara solklar. Men så blev det inte. 

Samma öde mötte flera hajarter och koraller. Varje år får miljoner hammarhajar och vitspetsiga oceanhajar sina fenor avskurna för att sedan brutalt kastas tillbaka i havet . Fenorna säljs som ingrediens till hajfenssoppa, en favorit i många asiatiska länder. Vi kan konstatera att i dagsläget vill världens länder inte lära av den globala fiskekrisen - cirka 75 procent av de kommersiella fiskbestånden är överfiskade. De starka fiskenationerna med sina industrier slår dövörat till och verkar inte vilja lyssna på sina experter och rådgivare.
Antalet förslag som las fram på Cites-mötet och det dystra utfallet visar hur långt det har gått.

Låt oss göra en historisk tillbakablick. Redan 1992 föreslog Sverige till Cites-mötet att den atlantiska blåfenade tonfisken skulle placeras på appendix II vilket innebär en kontrollerad handel. Efter omfattande internationella protester och starka påtryckningar drog Sverige under mötet tillbaka sitt förslag. Istället skulle förvaltningsorganet ICCAT ta tag i frågan och se till att arten ökade igen och att fisket skulle bedrivas på en hållbar nivå.

WWF kan nu konstatera att ICCAT har misslyckats totalt under de 18 år som gått sedan dess. Nu hamnar frågan i samma kalla famn igen. Att ICCAT skulle lyckas förbjuda fisket på atlantisk blåfenad tonfisk och få en effektiv förvaltning, tvivlar många på.

Tufft blev det också för de andra marina arterna som stod på Doha-mötets dagordning. Förslag fanns att lista sju hajarter och röda och rosa koraller. Alla förslag avslogs trots att de uppfyllde de vetenskapliga kriterierna för skydd. WWF har tillsammans med övervakningsorganet TRAFFIC och Internationella naturvårdsunionen IUCN lagt ned mycket förberedelser på att få igenom förslagen - men motkrafterna var övermäktiga den här gången.

I dagsläget ställer den globala fiskeindustrin sina vinster framför friska hav och hållbara fiskbestånd.  Nu gäller det att ta nya tag för att säkra ett uthålligt uttag av fisk från haven. Därför uppmanar WWF världens konsumenter att sluta köpa hotade fiskarter. WWF kommer aktivt att uppmana restauranger, kockar, handel och konsumenter runt om i världen att sluta sälja, servera, köpa eller äta denna hotade och överfiskade art. Redan idag finns en växande marknad som väljer att saga nej till blåfenad tonfisk för att ge den en chans till återhämtning.

Hammarhaj ((Sphyrna zygaena)© Cat Holloway / WWF-Canon

En av de stora besvikelserna under partsmötet var att förslagen till listningen av de åtta hajarterna: sillhaj eller håbrand (Lamna nasus) och pigghaj (Squalus acanthias) flerhornig hammarhaj (Sphyrna lewini), stor hammarhaj (Sphyrna mokarran), hammarhaj (Sphyrna zygaena), högfenad haj (Carcharhinus plumbeus) och mörkhaj (Carcharhinus obscurus) årfenshaj (Carcharhinus longimanus) avslogs. Listningen skulle ha inneburit att de hamnat på Appendix II vilket innebär att endast handel under kontrollerade och hållbara former skulle ha tillåtits. Framtiden för dessa arter är nu osäker. Orsaken till att partsmötet avslog förslagen var de kraftiga påtryckningar som fiskenäringen utövat på medlemsländerna de senaste månaderna. Mötet enades dock om att starta ett arbete för att kartlägga hoten mot hajarna.

Fakta: CITES-konventionen (Convention on International Trade of Endangered Species of Wild Fauna and Flora) reglerar handeln med hotade växt- och djurarter.