Landet består till stor del av skogsmark med mycket våtmarker. Sumpskogar är relativt vanliga och den långa kuststräckan hyser områden med fina strandängar. Hela tiden skapas nya våtmarker då landhöjningen är relativt stor, ungefär 30 cm per sekel. Det gamla kulturlandskapet som vi i Sverige har förlorat finns fortfarande kvar. Här trivs kornknarrar och både vit och svart stork. I de orörda skogarna kan man även träffa på flygekorrar. Den vitryggiga hackspetten är vanlig och det finns några enstaka par av mellanspett.
Det finns stora mängder rovdjur i Estland, uppskattningsvis 500 vargar, 600 björnar och minst 700 lodjur på en yta som motsvarar Småland. Dessutom finns det flera hundra par av kungsörn, havsörn och mindre skrikörn.
Bäver och utter är båda relativt vanliga längs de många vattendragen som skär igenom Estland. I Nationalparken i Matsalu finns ett femtiotal fiskarter och ute på Dagö växer mer än 30 orkidéarter. Insektslivet är rikt.
Varje år under flytten stannar miljontals fåglar upp längs den estniska kusten. Hundratusentals gäss, främst bläs- och vitkindade gäss fyller på sina förråd innan de drar vidare upp mot den ryska tundran. I Matsaluviken är det inte ovanligt att mer än 10 000 mindre sångsvan rastar samtidigt. Stora översilningsmarker gynnar fågellivet.
Det är väl värt ett besök till Estland för att ta in den mångfald av växter och djur som vi i Sverige har förlorat.
Senast uppdaterad 2007-12-18