EU s forskningsprojekt Green Grass har under två år mätt CO2, N2O och CH4 omsättningen på gräsmarker av olika typer runt om i Europa. Projektets avancerade mätteknik och grundliga beräkningsmetoder har konstaterat att gräsmarker fungerar som betydligt kraftfullare kolsänkor än man tidigare trott och att den negativa klimatpåverkan som betesdjur belastats med därmed kan minskas.

- De här resultaten gör att vi kan räkna med att den svenska naturbetesmarken lagrar 1,2 till 2 miljoner ton CO2 per år, säger Christel Cederberg, doktor i jordbrukets miljöpåverkan som har läst och anpassat forskningsresultaten till svenska förhållanden. 

Att just naturbetesmarkerna framhålls som de bästa kolsänkorna beror på att kol som lagras i grässvålen och jorden omedelbart släpps ut i atmosfären om markerna plöjs upp. Att skörda och transportera bort gräset som foder till stalluppfödda djur minskar också den totala kolsänkekapaciteten hos gräsmarkerna.

– Att de artrika naturbetesmarkerna lagrar kol visste vi, säger Ola Jennersten, ansvarig för WWF s Naturbetesprojekt.

Men det är fantastiskt roligt och viktigt att få det bevisat i siffror av ett så grundligt och omfattande projekt som Green Grass. Det är fortfarande sant att det är bra för klimatet att dra ned på köttkonsumtionen i Sverige. Men med den här forskningen i ryggen kan du med gott samvete lägga en biff på grillen så länge det är Naturbeteskött du väljer.