Earth Hour City Challenge – koldioxidfotavtrycket

Koldioxidfotavtrycket beräknas utifrån ett globalt konsumtionsperspektiv. Här inkluderas det totala koldioxidutsläpp som drivs fram av konsumtionen inom en kommun, oavsett om dessa utsläpp sker inom eller utanför kommunens gränser. Koldioxidfotavtrycket är uppdelat i kategorierna boende, transporter, mat och övrig konsumtion.  

Energikonsumtion relaterad till boende står för ungefär 30 procent av Sveriges koldioxidfotavtryck. Några exempel på hur kommunerna arbetar för att reducera boendets påverkan på klimatet är att öka energieffektiviteten, gå över till förnyelsebar energi, ny design och nya byggnadsstandarder samt att öka medborgarnas kunskap genom informationskampanjer. Här nedan kan du läsa om fler inspirerande exempel från Göteborg, Stockholm, Malmö, Botkyrka, Södertälje och Uppsala.

Göteborg

Sveriges näst största stad har varit en av pionjärerna i att utveckla passivhus i Sverige. I Göteborgsregionen finns ett stort antal nyckelaktörer inom hållbart byggande, design och urban utveckling, som driver kunskapsutväxling och frågor kring klimatpositiva handlingar.

I Lindås, söder om Göteborg, ligger ett av de första passivhusen i Sverige. I Göteborg är även Hamnhuset beläget, det första stor flerbostadshus som är passivt uppvärmt i landet. Hamnhuset med sina 115 lägenheter är ett exempel på innovativ huskonstruktion. Det är nästan helt uppvärmt med överskottsvärme från elektronisk utrustning, av solvärme samt kroppsvärmen från de som bor i huset. En 200 kvadratmeter stor solfångare på taket klarar varmvattenbehovet under sex månader per år och fjärrvärme stöttar när passiv värme och sol inte räcker till. Förbrukningen av köpt värme beräknas bara bli en fjärdedel så stor som i ett konventionellt nybyggt flerfamiljshus. Många tycks tro att det blir mycket dyrare att bygga passivhus, men för Hamnhusets del räknar man med en ökad totalkostnad på 2,5 procent. Ränteutgiften för denna merkostnad är redan från första året lägre än besparingen i sänkt energikostnad.

Stockholm

Stockholms stad är på god väg mot mycket låga koldioxidutsläpp. Staden är involverad i flera intressanta energieffektiviseringsprojekt.
 
Till exempel visar bostadsprojektet Norra Djurgårdsstaden att det är fullt möjligt med klimatsmart utveckling i storstäder. Stadsdelen ska vara klar till år 2025 och kommer att bestå av 10 000 nya lägenheter och skapa 30 000 nya arbetsplatser. Området kommer att vara helt fossilfritt till år 2030. Norra Djurgårdsstaden har goda möjligheter att bli en internationell förebild för hållbara städer och genom innovativ miljöteknik och kreativa lösningar kommer den nya stadsdelen att bli ett skyltfönster för hållbart stadsbyggande. Norra Djurgårdsstadens miljöprofil ska befästa Stockholms position som en ledande huvudstad i klimatarbetet, den ska stödja marknadsföringen av svensk miljöteknik och bidra till att ny teknik utvecklas som kommer allt bostadsbyggande i Sverige till godo.

Visionen för Norra Djurgårdsstaden är att vara fossilbränslefri till år 2030. Ambitionen är högre än för Stockholm stad som helhet där samma mål är satt till 2050. Visionen är också att 2020 ska koldioxidutsläppen vara mindre än 1,5 ton per person. Det kan jämföras med genomsnittet för svensken i dag som är på cirka 4,5 ton per person. En tredje vision är Norra Djurgårdsstaden är anpassad till kommande klimatförändringar, till exempel ökad nederbörd. För att nå målen kommer arbetet att fokusera på fem områden: energianvändning, miljöeffektiva transporter, anpassning till ett förändrat klimat, infrastruktur för miljövänliga fordon samt livsstilsfrågor.

Energieffektivisering av äldre bostadsområden är också viktigt för Stockholm stad. I Sverige är en tredjedel av bostäderna från 1960-1970-talet, många av dem är inom ramen för miljonprogrammet. Det innebär allt som oftast dåliga energistandarder och ett stort behov av energieffektivisering. I Stockholm pågår projektet ”Hållbara Järva” som handlar om att rusta upp ett miljonprogramsområde. Hållbara Järva är en satsning på ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling i stadsdelarna kring Järvafältet i Stockholm. Med ny teknik, information och utbildning ska Järva bli ett hållbart område som tar hänsyn till miljön. Projektet handlar också om att effektivisera energianvändningen i bostadsområdet. Halverad energianvändning, förnybar energi och en god inomhusmiljö är några mål för de planerade åtgärderna. I samband med renoveringen av de sex husen i Järva mer än halveras energiförbrukningen från 180 till 88 kWh/m2 och år. De nationella kraven vid nybyggnader är 110 kWh/m2. Sex hus med sammanlagt 350 lägenheter ska renoveras energieffektivt av Svenska Bostäder i dialog med de boende. Projektet innehåller samtidigt en bred satsning på hållbara transporter, cykelfrämjande insatser och på information och utbildning om klimat- och miljöfrågor. Målet är att Järva blir en nationell och internationell förebild för hållbar upprustning av miljonprogramsområden.

Malmö

Malmö har ambitiösa klimatmål. År 2020 ska Malmö stads egen organisation vara klimatneutral och år 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 % med förnybar energi. Malmö har flera intressanta program för att stärka energieffektiviseringen i området. Staden har bland annat utvecklat energirådgivning och ett miljöbyggprogram. Malmö är också föregångsstad i Sverige gällande solenergi; staden har solceller i skolor, på äldreboenden, vid utomhuspooler, på museum och industrier.

Sege Park är Malmös nya klimatcentrum och den innehar också en av Sveriges största solcellsanläggning. Den består av 1250 kvadratmeter solceller med en maxeffekt på 166kW. I Sege park finns både solfångaranläggningar för värmeproduktion och solcellsanläggningar för elproduktion. Två bostadshus, som tidigare var delar av det gamla sjukhusområdet Östra sjukhuset, har fått sina tak täckta av varsin väldig halvcirkelformad skiva. I Sege Park i Malmö finns Europas första soldrivna stirlingmotor installerad. Stirlingmotorn producerar el med hjälp av värme, i detta fall värme från solen som koncentreras till motorn via en stor parabolisk spegel. Solstirlingtekniken är med sin verkningsgrad på ca 30 % världbäst på att omvandla solljus till elektricitet.

Föreningen Solar Region Skåne startades 2007 som ett samarbete mellan Malmö stad, Energikontoret Skåne och Lunds tekniska högskola. Målet är att verka för en ökad användning av solenergi i Skåneregionen samt medverka till att regionen blir ledande i Norden när det gäller solenergi. Föreningen anordnar utbildningar, utställningar, studiebesök, konferenser, tekniktävlingar, informationsmöten hos företag samt arbetar med rådgivning och informationsspridning. Föreningen verkar också på nationell nivå för en fungerande marknad för solel i Sverige och för fortsatta stöd inom solvärme- och solelsområdet. De viktigaste målgrupperna är installatörer, arkitekter, konsulter, fastighetsägare, fastighetsförvaltare och kommuner, men flera av aktiviteterna riktas också mot privatpersoner, turister och studenter. Ett exempel på Solar Region Skåne gör i praktiken är den årliga tävlingen Solracet, som riktar sig till skånska elever i årskurs 6. Eleverna får lära sig mer om energi- och transportfrågor genom att bygga egna solcellsdrivna bilar i miniatyr som de tävlar med mot andra klasser.

Energirådgivarna i Skåne ger gratis energi- och klimatrådgivning genom en kommunal energirådgivare. Syftet är att ge en objektiv, lokalt och regionalt anpassad information och rådgivning.

Miljöbyggprogram SYD har tagits fram genom ett samarbete mellan Malmö stad, Lunds kommun och Lunds universitet. I programmet man olika åtgärder för ett hållbart och klimatsmart byggande. Miljöbyggprogram SYD fokuserar på fyra områden för ett ekologiskt hållbart byggande: energi, innemiljö, fuktskydd och urban biologisk mångfald. Det vänder sig i första hand till byggherrar som vill bygga på kommunal mark och tillämpas vid nybyggnation av bostäder och lokaler inom Malmö stad och Lunds kommun.

Botkyrka

Botkyrka har som en viktig del i sin klimatstrategi att främja klimatsmart byggande i kommunen. Som ett resultat av detta har flera passivhus i Tumba på Solhöjden nyligen uppförts. Passivhusen i Tumba är täta, välisolerade och har energieffektiva fönster utan kallras. De behöver ingen tillskottsvärme från element, golvvärme eller liknande. Husen värms upp av en värmepump, energieffektiva vitvaror samt kroppsvärme. Maxenergiförbrukning för ett passivhus ligger på 2-25 kWh per år.

Södertälje

Södertälje gör stora investeringar inom energisektorn för att minska sina koldioxidutsläpp. Allt nytt som byggs i kommunen kommer att GreenBuilding-certifieras, vilket innebär att de drar 25 % mindre energi än normen. Flera förskolor har redan certifierats och ett vårdhem som just nu håller på att byggas kommer också att certifieras.

90 % av Södertäljes uppvärmning kommer från förnyelsebara källor, vilket har genererat en minskning i koldioxidutsläpp med 44 %. Igelsta kraftvärmeverk stod klart i december 2009 och är ägarkommunerna Södertäljes, Botkyrkas och Huddinges största miljösatsning någonsin. En satsning som får återverkningar inte bara regionalt utan också nationellt och globalt. Koldioxidutsläppen minskar med ca 75 000 ton koldioxid/år, vilket motsvarar utsläppen från 25 000 bensindrivna personbilar som körs 1500 mil per år. Kraftvärme är en resurseffektiv teknik som producerar el och värme samtidigt. Värmen är en biprodukt vid elproduktion som ofta går till spillo. Ur resursanvändningssynpunkt är det optimalt att ta tillvara denna för uppvärmning av bostäder och lokaler. Igelsta kraftvärmeverk är Sveriges hittills största bioeldade kraftvärmeverk och pannan eldas med bio- och returbränslen.

För att aktivt vara med att stödja och involvera hushåll och affärsverksamheter för att spara energi och minska miljöpåverkan har kommunen arbetat med två intressanta projekt. Dels är kommunen med i ”Energirådgivningen” (www.energiradgivningen.se) som handlar om att ge hushåll, skolor, kommunala fastigheter och näringsliv gratis rådgivning gällande energibesparing, dels har kommunen initierat projektet ”Gröna familjen”.
 
Huvudsyftet med projektet Gröna Familjen var att nå ut med klimat- och energirådgivning till hyresrättsinnehavare, så att kommunens invånare kan minska sin energiförbrukning och därmed få pengar över till annat. Ett annat viktigt syfte var att minska kommuninnevånarnas sammanlagda klimatpåverkan. Länstidningen, Södertäljes största lokaltidning, följde under några månader i en artikelserie familjen Boyaci, som genomförde ett antal klimatsmarta åtgärder inom några områden, allt från att minska sin elförbrukning genom att byta ut sina lampor och sätta upp en elmätare hemma, till att lära sig laga klimatsmart mat, sopsortera och byta ut all sin julbelysning till LED-lampor. Ett av resultaten var att familjen har fått dubbelt så mycket ljus till halva kostnaden hemma hos sig.

Uppsala

Uppsala har gjort ett flertal intressanta initiativ inom området byggnationer och boende. Bland annat har kommunen upprättat ”Klimatprotokollet”.
 
Övergripande handlar Klimatprotokollet om att uppnå kommunens klimatmål. Uppsala klimatprotokoll är ett samarbete mellan näringsliv och offentlig verksamhet i Uppsala. Just nu kartlägger deltagarna sin energianvändning för 2009 för att se vilken energi- och klimatpåverkan deras verksamheter haft och vilka åtgärder som bör prioriteras inom områden som transporter och fastighetsenergi. Utifrån kartläggningen arbetas mål och åtgärder för 2011 fram. Exempel på insatser som diskuteras är byte av direktverkande el för uppvärmning av fastigheter till klimateffektivare alternativ, byte av äldre lampor och armaturer till klimateffektivare lösningar, successivt byte av bilar mot miljöbilar i bilparkerna och krav på underleverantörer när det gäller energiredovisning. Tanken med Klimatprotokollet är att varje deltagare ska vara pionjär inom sin bransch och utveckla branschspecifika strategier, metoder och nyckeltal för energieffektivisering, som i framtiden även kan användas av andra inom samma bransch.
 
Uppsala arrangerar också regelbundna möten för olika aktörer inom byggindustrin, för att dela med sig av kunskap om klimatsmart byggande. Kommunen satsar också på ny teknik inom byggindustrin. Den nyligen uppförda klimatneutrala Ångelsta förskola är en så kallad lågenergibyggnad som dessutom är EU-certifierad som en GreenBuilding. Ångelsta förskola kommer att ha upp till 45 % lägre energianvändning än myndighetskraven. Förutom ny byggnadsteknik som medför låg energianvändning kommer den nya förskolan att vara utrustad med senaste ventilations- och belysningstekniken med närvarostyrning. Dessutom är den utrustad med solceller.

Energihuset Uppsala är en internationell samlingspunkt för att främja hållbara energilösningar. När byggnaden står klar 2011 ska här finnas plats för konferenser, utbildning och publika arrangemang med anknytning till energi och klimat, men det ska också vara öppet för demonstrationer och tester av spjutspetsteknik som sparar och producerar el och värme. Energihuset ska främja samarbete mellan forskning, näringsliv och samhälle. Det första som kommer att möta besökaren både utanför och inne i Energihuset är installationer och utställningar av ny miljövänlig energiteknik från främst SLU och Uppsala Universitet och från några av de nya spännande företagen inom energi- och miljöteknik. Vindkraftverk, vågkraftverk, smarta fönster, solfångare, bioenergi och mycket mer kommer att visas i huset, som i sig är en mycket energisnål konstruktion, självförsörjande på värme och kylning. Besökarna skall själva kunna delta, känna på, testa, och leka. Inte minst i de utbildningssatsningar på alla nivåer som kommer att göras i Energihusets regi. Förskolor, grundskolor, gymnasium, studenter, forskare, den intresserade allmänheten och olika yrkeskategorier skall erbjudas anpassad utbildning, fortbildning och kompetensutveckling inom energi och klimat.
 
 

Transportfrågan är en enorm utmaning för många kommuner. Koldioxidutsläpp relaterade till transporter står för så mycket som 30 % av hela Sveriges koldioxidfotavtryck. Det krävs avancerade och väl koordinerade insatser inom stadsplanering, utveckling av ett bra kollektivtrafiksystem och att hitta alternativa källor för bränsle, för att reducera fotavtrycket. Här nedan kan du läsa om inspirerande exempel från Malmö, Göteborg, Lund, Södertälje och Stockholm. 

Malmö

Malmö, Sveriges tredje största stad, har flera goda exempel på bra hållbar transport. Med målet att säkra mobilitet och tillgänglighet har Malmö utvecklat sin kollektivtrafik, tagit fram en progressiv strategi för cykling samt drivit informationskampanjer till invånarna. I projektet ”Framtidskikaren” kan Malmöborna titta i stora kikare som är utplacerade runt om i stan och se visioner av Malmös framtida transportsystem, t ex återinförsel av spårvagnar, bättre parkeringsmöjligheter för cyklar eller att det finns hyrcyklar tillgängliga i hela staden. 

Göteborg

Göteborg har satsat på webben för att engagera medborgarna i att resa grönt. Bland annat har staden tagit fram en reseplanerare. På Konsument Göteborgs hemsida lyfts Elspelet fram. Det är ett interaktivt spel, som riktar sig till ungdomar och vuxna. I spelet kan man genom att svara på frågor om elanvändningen, få reda på hur mycket det går att spara. Staden erbjuder också energi- och klimatrådgivning på sin sajt. 
 

Lund

Lund har kommit långt gällande hållbart resande inom staden. Bland annat har Lund en mycket utvecklad cykelstrategi; staden har lika många cykelvägar som gator. Dels lämpar sig staden mycket bra för cykling med sitt milda klimat och närhet till det mesta. Dels bor det mycket universitetsstudenter i staden som gillar att cykla. Hela 43 % av alla resor inom Lund sker med cykel! Lund driver också projektet LundaMaTs sedan 1996 som har tydliga visioner och mål för ett hållbart transportsystem inom staden. Det handlar om att förbättra infrastrukturen för bilar, cyklar, gående, lokaltrafik och transporter, men också att upplysa medborgarna om vad klimatsmart resande innebär. Några exempel på vad Lund har gjort är att bussar har egna filer vid rusningstrafik och att alla sopbilar kör på biogas. Målet är att alla kommunala transporter ska vara helt fossilfria tills år 2020 ochch alla transportmedel som kommunen köper ska gå på biodiesel, biogas eller el. Ett annat initiativ som staden hoppas kunna implementera inom några år är att ersätta en busslinje för pendlare som passerar nästan hälften av stadens arbetsplatser, med en spårvagnslinje.

Södertälje

Södertälje har ansökt om att få starta en testbana med spårbil. Spårbilen är ett nytt sätt att resa kollektivt. Den saknar förare, tidtabell, går dygnet runt och stannar bara där resenären vill. Och denne kan välja att resa ensam i vagnen. Om spårbilen införs beräknas den minska bilanvändandet och trafikvolymen med 15-20% i området. I rapporten ”Spårbilar för Södertälje – en transportvision” beskrivs ett spårbilsnät som går genom hela Södertälje på en 43 kilometer lång bana, med 55 stationer och 650 vagnar. Restiden mellan centrum och tågen vid stationen Södertälje syd skulle bli cirka 6 minuter. I dag tar det 11-15 minuter med buss. Ett syfte är att kunna ersätta de lokala busslinjerna, eller komplettera dem. Enligt rapporten skulle kostnaden per resa bli betydligt lägre än för en genomsnittlig resa i dag och en satsning på spårbilar skulle kunna tredubbla kollektivresandet i Södertälje.
 
Södertälje har också utvecklat riktlinjer i sin resepolicy som främjar mindre resande genom bättre utnyttjande av IT, som till exempel telefonkonferenser och videokonferenser. Det ingår också i planen att kommunen ska dela med sig av sin kunskap om detta till företag som Astra och Scania. 
 

Stockholm

Stockholm har, för att nå miljömålen och vara en modern stad, utvecklat en strategi för grön IT. Strategin omfattar: lösningar för att bättre reglera energiförbrukningen i byggnader (kontrollsystem för el, värme, kyla och belysning), visualisering av el-och energianvändning, reseplanerare för olika typer av transporter, en bättre möjlighet att arbeta mobilt, förser en stor del av medborgarservicen i form av e-tjänster, fler möjligheter för digitala möten, och energieffektiv elektronisk utrustning. Strategin hjälper staden att utveckla IKT-lösningar som även minskar miljöpåverkan.

Mat och dryck står för nästan 16 procent av medelsvenssons koldioxidfotavtryck. Siffran blir dessutom mycket högre om man tittar på hela livscykelkedjan för livsmedelsproduktionen. Det finns flera sätt som kommunerna kan göra skillnad, exempelvis genom att öka inköpen av vegetarisk, säsongsbetonad och lokalproducerad mat till dagis, skolor och äldrevård eller att driva informationskampanjer till invånarna om hur man äter klimatsmart. Här nedan kan du läsa om inspirerande exempel från Lund, Kristianstad, Malmö, Södertälje och Botkyrka.  

Lund

Lund är ett bra exempel på en svensk stad som har höga ambitioner att minska koldioxidutsläppen för mat. På fem år har de lyckats med att öka andelen ekologisk mat från 10 % till 36 % inom den kommunala verksamheten. Och genom Agenda 21 har kommunen drivit initiativ för att stödja unga som vill förbättra miljön. Kampanjen ”Köttfri måndag” har lyft fram köttkonsumtionens negativa inverkningar på klimatet och visat hur det går att laga god och nyttig vegetarisk mat. Lund samarbetar också med Naturskyddsföreningen i Lund och håller regelbundet anföranden om klimatvänlig mat.

Kristianstad

Kristianstad, ett av Sveriges främsta centra för matproduktion, har kommunsloganen ”Spirit of Food”. Staden arbetar aktivt med att marknadsföra lokalproducerad mat. I september arrangerar staden en matfestival, där alla matproducenter kostnadsfritt får marknadsföra och sälja sina produkter på en central marknadsplats. På sin hemsida upplyser kommunen om fördelarna med lokal och ekosmart mat.
 
Kristianstad har också ett unikt biogassystem, som producerar energi av matavfall från hushåll och matindustrin. Den biogas som produceras används till drivmedel till stadens bussar, som går på 100 % biogas. Restprodukterna skickas tillbaka till lantbruken för att användas som gödningsmedel till olika grödor. 

Malmö

Malmö, Sveriges första Fair Trade-stad, ökar stadigt sina inköp av ekologisk och Rättvisemärkt mat. Malmö har arbetat i flera år med att reducera sitt koldioxidfotavtryck inom matsektorn. 
 
Omkring 80 % av skolmaten är redan ekologisk. Målet är att all skolmat ska vara ekologisk år 2012. För att uppnå detta mål och ändå hålla sig inom sin budget satsar skolorna på att köpa in mindre mängder processad mat, och istället satsa på prisvärd och klimatsmart mat som exempelvis rotfrukter och mer vegetariskt protein som bönor, istället för kött. Och staden arbetar också med att ta fram en ny policy för hållbar utveckling av mat. Just nu deltar 600 kockar och pedagoger från olika förskolor i ett utbildningsprogram om mat och hållbar utveckling.

Södertälje

Södertälje har inte bara ambitionen att minska köttkonsumtionen med 30% till 2014 och matavfallet med 50%. Därutöver uppmärksammar kommunen även andra aspekter av maten vi äter inklusive Rättvisemärkning och matens betydelse för näringsläckaget från jordbruket till vattendrag och i detta fall Östersjön. 

Botkyrka

Botkyrka kommun och företaget Plantagon International AB har tillsammans ansökt om ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer / Miljövårdsberedningen för att göra en pilotstudie om möjligheterna att etablera ett s.k. vertikalt växthus i Botkyrka. Syftet med det vertikala växthuset är att minimera användningen av naturresurser och maximera avkastningen, genom en samordning av den senaste forskningen och teknik för en hållbar utveckling.
 

Det är viktigt att kommuner tar fram lösningar som möjliggör för sina invånare att leva ett hållbart liv i vardagen, till exempel genom att förenkla för dem att återanvända, återvinna och att dela på saker. Exemplen visar att arbetet med att reducera koldioxidfotavtryck är starkt kopplat till bredare sociala och livsstilsfrågor.
 

Botkyrka

Botkyrka är den yngsta och mest multikulturella kommunen i Sverige. Kommunen har arbetat aktivt med sociala, ekonomiska och ekologiska frågor kring urban hållbar utveckling. Även om det är en liten kommun har Botkyrka visat på flera kreativa sätt att möjliggöra en hållbar livsstil för sina invånare. Botkyrka visar också hur det är möjligt för lokala affärsverksamheter att skapa synergier för urban hållbar utveckling. Projektet ”earth.re.create Botkyrka”, till exempel, handlar om att skapa ett nätverk för unga designers och entreprenörer som är intresserade av hållbart mode och design. Grundidén handlar om att skapa kunskap om komplexa frågor som klimatförändringarna och mänskliga rättigheter, via ämnen som är relevanta för unga människor idag. 
 

Kalmar

Kalmar är ett annat exempel på en kommun som har gjort ett intressant arbete kring en hållbar livsstil för sina invånare. I projektet ”Klimatpiloterna” fick tolv hushåll tolv klimatuppgifter under tolv månader. I snitt sänkte de hushållen som deltog sina koldioxidutsläpp med 32 % inom ramen för projektet, utan att ge något som helst avkall på sin livskvalitet, bekvämlighet eller ekonomi. Projektet fick mycket uppmärksamhet i media och har kopierats av många kommuner runt om i Sverige, men även utomlands.
 
Kalmar har följt upp ”Klimatpiloterna” med en klimatlöfteskampanj, ”Klimatlöftet”. Den är ett samarbete mellan flera kommuner i Kalmarregionen, med syftet att förenkla för invånarna att gå över till en klimatsmartare livsstil. Kalmar har tagit fram en hemsida där invånarna kan skriva in sina klimatlöften för att göra Kalmar kommun mer klimatsmart. Kommunen erbjuder även ett utbildningsprogram genom särskilda klimatambassadörer. De som är intresserade av att vara ambassadörer erbjuds en tre timmars lång utbildning för att lära sig mer om klimatlöfteskampanjen, hur ett vanligt hushåll kan minska sina utsläpp och hur man kommunicerar klimatfrågor.