Frågor och svar om klimatförhandlingarna


 

Vad spelar Sverige för roll när vi bara ansvarar för en så liten del av världens utsläpp?

Visserligen har Sverige relativt låga utsläpp, men vi är ändå en bra bit ifrån var vi skulle behöva vara. Världen behöver sträva mot en lågfossil ekonomi och de länder som historiskt bär ansvaret för att vi befinner oss i det kritiska läget för klimatet som vi gör, har också ansvar för att driva den utvecklingen. Sverige tillhör den gruppen länder och vi har också goda förutsättningar att driva på utvecklingen mot ett lågfossilsamhälle, visa på möjligheterna och bygga vår ekonomi på klimatsmarta lösningar.

Världsnaturfonden WWF anser att Sverige ska bli en global ledare i att lösa klimatproblemet, inte flytta problemen eller bidra till att de ökar runt om i världen. Sverige skulle på så sätt också bidra till att snabbväxande ekonomier som Kina och Indien kan utvecklas till lågfossila ekonomier. Det handlar alltså kort och gott om att exportera, importera, investera och konsumera mer klimatsmart.

 


Världsnaturfonden WWF vill ha ett koldioxidtak och en koldioxidbudget. Vad innebär detta?

Om vi ska klara av att nå en stabilisering i klimatsystemet och begränsa den globala uppvärmningen till under två grader jämfört med förindustriell nivå så krävs att de globala utsläppen når sin topp under det kommande årtiondet för att sedan kraftigt minska till mitten av århundradet.

Vi behöver minska utsläppen globalt med minst 80 % till 2050. Samma sak kan även uttryckas på ett omvänt sätt, genom ett globalt koldioxidtak som beskriver hur mycket växthusgaser vi maximalt får släppa ut om vi ska klara målet.

Uttryckt på det sättet så har vi globalt förmodligen bara råd att släppa ut 1000 miljarder ton CO2, eller 1400 miljarder ton CO2-ekvivalenter, i atmosfären mellan åren 2000 och 2050. Detta motsvarar bara vad vi med nuvarande utsläppsnivåer släpper ut under cirka 20 år genom förbränning av fossila bränslen, avskogning och förändrad markanvändning. Och mer än 1/3 av denna "koldioxidbudget" har släppts ut mellan år 2000 och idag.

En fördel med att använda sig av ett globalt koldioxidtak är att det blir mer konkret, så här mycket får vi släppa ut, det här är vår koldioxidbudget. När budgeten bryts ned på årsbasis blir den ett tydligt stöd för planeringen för hur omställningen ska gå till. Ju snabbare vi kan minska våra utsläpp, ju mer har vi kvar i budgeten och omställningstakten kan bli mer rimlig än om vi fortsätter ytterligare några år på samma sätt som idag.

Denna budget behöver naturligtvis brytas ned på nationell nivå och fördelningen mellan länder behöver ske på ett rättvist sätt, efter historiskt ansvar och ekonomisk kapacitet.

WWF har tagit fram en rapport, Sharing the effort under a global carbon budget, som beskriver tre olika metoder för fördelning av utsläppsrätterna inom en global utsläppsbudget på ett rättvist sätt. Alla metoderna är beräknade för att möta kraven på -30 % till 2030 (jfrt med 1990) och -80 % till 2050.
(Metoderna som jämförts är:
• Greenhouse Development Rights
• Common but Differentiated Convergence
• Contraction and Convergence by 2050)

 

Rapporten "Sharing the effort under a global carbon budget" kan laddas ner här: http://www.panda.org/about_our_earth/all_publications/?176101/Sharing-the-effort-under-a-global-carbon-budget

 


Vad är FNs klimatkonvention?

Klimatkonventionen skapades i samband med FNs konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Överenskommelsen om minskade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är en ramkonvention, vilket innebär att den inte innehåller några bindande krav för de 192 länder som undertecknat den. Konventionens övergripande mål är att halten växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå så att mänsklig verksamhet inte påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt. Denna stabilisering ska uppnås i tid för ekosystem att naturligt anpassa sig till klimatförändring, så att matproduktion inte hotas och en hållbar ekonomisk utveckling ska kunna fortgå. Utvecklade länder uppmanas att ta ledningen.


Klimatkonventionens formella namn är: Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar, United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC).

 

Mer info om klimatkonventionen

 


Varför behövs det en klimatkonvention?

Hotet om klimatförändring är en av de största utmaningar som mänskligheten ställts inför. Alla länder påverkas, även om olika delar av världen drabbas på olika sätt. Alla länder påverkar klimatet, även om det skiljer sig mycket åt på vilket sätt och hur mycket. Det historiska ansvaret för den klimatförändring vi ser idag vilar tungt på de redan industrialiserade länderna. Dessa länder måste snabbt ställa om sina ekonomier till lågfossila och hållbara samhällen.

 

De som generellt drabbas mest av klimatförändringarna är utvecklingsländerna. Dessa länder måste få möjlighet att anpassa sig till klimatförändringar och samtidigt kunna utvecklas så att dess befolkningar kan lyftas ur fattigdom. Det är därför av stor vikt att dessa länder får tillgång till bästa tänkbara lågfossila teknologi för att utveckla sina samhällen, så att de gör rätt från början och inte följer i industriländernas gamla fossilfotspår. Utmaningarna är många och stora men sammanlänkade, och vi kan bara klara av dem om vi samarbetar internationellt och tar fram bindande avtal som fastställer spelreglerna.

Klimatkonventionen har sedan 1992 utgjort en viktig plattform för internationellt klimatsamarbete. Som ramkonvention innehåller den inte några bindande krav på utsläppsminskningar. Därför förhandlades inom konventionen fram ett protokoll med lagligt bindande utsläppsmål för de industrialiserade länderna, vilket resulterade i Kyotoprotokollet som skrevs under i Japan 1997.


FN:s årliga klimatkonferenser (COP – Conference of the parties) mellan dels parterna i klimatkonventionen, dels parterna i Kyotoprotokollet, har kommit att bli bland de största internationella politiska konferenserna som hålls idag. Inför dessa konferenser sker under året ett stort antal arbetsgruppsmöten för olika frågor och förhandlingsmöten mellan olika länder eller grupper av länder, bl.a. ordnade av klimatkonventionens olika underavdelningar.


Nu pågår förhandlingar inom klimatkonventionen om vilka åtaganden som ska gälla när Kyotoprotokollet löper ut 2012. Beslut om detta måste fattas under 2010.

 


Vad är Kyotoprotokollet?

Förhandlingar inom FN:s klimatkonvention för att uppnå bindande krav om minskade utsläpp, ledde 1997 till Kyotoprotokollet. Detta avtal innebar första konkreta internationella åtgärder för att komma tillrätta med utsläppen av växthusgaser.


För att protokollet skulle gälla krävdes att minst 55 länder som tillsammans svarade för 55 procent av 1990 års utsläpp ratificerat en slutlig formulering. Då Ryssland skrev på år 2005 hade tillräckligt många länder anslutit sig så att Kyotoprotokollet då kunde träda i kraft, trots att USA med sina stora utsläpp fortfarande stod utanför.


Protokollet är idag bindande enligt internationell lag för 184 länder och föreskriver tydliga krav på minskningar av växthusgasutsläpp för 37 industrialiserade länder, inklusive Sverige. Enligt Kyotoprotokollets första åtagandeperiod ska dessa 37 länder minska sina utsläpp av växthusgaser med i genomsnitt 5 procent (av 1990 års nivå) till åren 2008-2012.

 

Kraven inom Kyotoprotokollet motsvarar inte på långa vägar de utsläppsminskningar som behövs för att bromsa klimatförändringen. Protokollet bör därför ses som ett första steg och ett viktigt ramverk att ha som grund. Men det måste efterföljas av en ny betydligt tuffare klimatöverenskommelse för perioden efter 2012, för att ge någon positiv effekt för klimatet. 


Världens länder måste under 2010 besluta om ett nytt och mer omfattande bindande avtal, inkluderande en andra åtagandeperiod och med Kyotoprotokollets principer och byggstenar. Detta avtal måste vara i linje med vad som krävs för att hålla den globala medeltemperaturökningen så långt som möjligt under två grader (jämfört med vid industrialiseringens början) för att undvika farliga och irreversibla klimatförändringar.

 

 

Senast uppdaterad 2010-03-02