Världsnaturfonden WWFs tropikprojekt

 

Sök via kartan bland Världsnaturfondens projekt!

Tropikskogarna är jordens mest artrika ekosystem. Trots att de täcker bara sju procent av jordens yta lever minst 50 procent av alla arter där. Gorillor, orangutanger, färggranna papegojor och orkidéer är några av de mer spektakulära, men flertalet är myllrande, kryllande småkryp. Många av tropikskogarnas växter och djur är ännu okända.

Redan idag får vi mat och råvaror till mediciner och till industrin från tropikskogarna, och det finns en stor potential att i framtiden kunna använda fler skogsprodukter. Tropikskogarna är också viktiga för balansen i atmosfären och det globala klimatet. De har en viktig roll i vattnets kretslopp och är betydande för den lokala vattenförsörjningen, eftersom de binder både regnvatten och jord. Ett stort antal ursprungsbefolkningars liv och kultur är beroende av tropikskogarna.

Trots det fortsätter skövlingen. Fortfarande försvinner mer än 160 000 kvadratkilometer eller drygt en tredjedel av Sveriges yta varje år. De närmaste tio till tjugo åren blir avgörande för om vi ska kunna vända utvecklingen. Men det finns också ljuspunkter. Det arbete som WWF har lagt ned de senaste 25 åren börjar ge resultat.

 

Projekt på alla kontinenter

WWF var en av pionjärerna i arbetet med att bevara tropikskogarna och deras mångfald. Idag pågår projekt på alla kontinenter, i regnskogarna i Brasilien, i bergsgorillornas skogar i Centralafrika, i lemurernas hemvist på Madagaskar och i javanoshörningens skog i Indonesien för att ta några exempel.

Små skogsområden, till exempel Atlantregnskogen i Brasilien behöver skyddas i form av nationalparker med parkvakter och juridiska förordningar. I större områden krävs andra åtgärder, framför allt att få till stånd ett hållbart utnyttjande av skogen. I nära samverkan med lokalbefolkningen hjälper WWF till att utveckla timmerhantering, traditionella skogsprodukter och små odlingar som lämnar stora ytor orörda, medan andra nyttjas på ett hållbart sätt. WWF arbetar med skogsfrågor i samarbete med Världsbanken, IUCN och i olika internationella skogsfora.

 

Just nu arbetar WWF i Sverige bland annat i följande tropikskogsekosystem:

Kustregnskogarna i Kamerun

Ett av världens sista oexploaterade stora skogsområden är Kongobäckenet i Afrika. Området är känt för sina bergsgorillor och sin stora artrikedom på däggdjur och fåglar. I många landskapsavsnitt i Afrika har skogsbrukets vägnät möjliggjort en storskalig handeln med djungelkött (bush meat). En handel som idag utgör ett direkt hot mot många däggdjurs framtid däribland de stora aporna. I Kongobäckenet har man dock fortfarande möjligheten att arbeta med miljö- och naturvårdsfrågor ett steg före det storskaliga skogsbrukets etablering i regionen. WWF:s projekt syftar i första steget till att utveckla ekoregionkonceptet; alltifrån en analys av miljösituationen, orsakssambanden och möjliga utvecklingsvägar.

 

Madagaskars regnskog

Madagaskars evolutionshistoria är unik vilket innebär att mångfalden uppträder i många fantasifulla skepnader - nästan som en egen biologisk värld med allt från lemurer till giraffskalbaggar. En av de utpekade och prioriterade ekoregionerna i Afrika är just Madagaskars låglandsregnskog. Av dessa regnskogar återstår idag bara en spillra av den forna utbredningen. WWF:s projekt syftar i första steget till att utveckla ekoregionkonceptet; alltifrån en analys av miljösituationen, orsakssambanden och möjliga utvecklingsvägar - för att i nästa steg kunna ta ett samlat grepp för att bevara detta unika världsarv.

 

Uthålligt tropikskogsbruk

Vi arbetar med att utveckla ett märkningssystem för virke som tas fram både ekologiskt, socialt och ekonomiskt riktigt. Systemet är globalt och heter FSC, Forest Stewardship Council. Timret är ofta inkörsporten till förstörelsen av tropikskogarna. Med det nya sättet att arbeta kommer timret i stället att bidra till skyddet av skogarna. Försöksprojekt har satts igång, arbetsgrupper kring FSC har bildats i bl a Boliva, Brasilien och Colombia, allianser skapats med progressiva företag, lokalbefolkningar och köpare.

 

Här kan du läsa mer om FSC

 

 

Senast uppdaterad 2013-09-27