Den svenska järvstammen har trots fridlysningen 1969 inte ökat i förväntad omfattning. Tvärtom har länsstyrelsernas inventeringar i utbredningsområdet 1996—2000 visat på dramatiska nedgångar i antalet nyfödda järvar i lyor. Efter inventeringar 2007 beräknas det finnas ca 450-500 järvar i Sverige, vilket dock är en liten ökning jämfört med tidigare år.

Järvens utbredning är knuten till renen och ger upphov till konflikter med renskötseln eftersom den orsakar skador och ekonomiska förluster för rennäringen. I avsaknad av vildren är tamrenen en förutsättning för järvens fortlevnad. Det finns därför ett starkt behov av detaljerad kunskap om järvstammens utveckling och relation till tamrenen. En förutsättning för en bra förvaltning av järvstammen är att kunskaperna om arten är goda. Järven utgör en viktig del av den svenska faunan och den nordiska stammen är viktig i ett europeiskt perspektiv. Etappmålet som Sveriges riksdag har satt upp för järven är 90 föryngringar per år, dvs ca 575 djur.

 

Norrbottens län.

Det övergripande målet med projektet är att ta fram resultat som bidrar till att säkra ett långsiktigt bevarande av järv i Sverige. Det uppnås genom att:

 

 

 

 

Det är främst honor och ungar som märks och förses med radiosändare eftersom reproduktion, ungöverlevnad och spridning är viktiga frågeställningar. Pejling av djuren sker från flyg året runt och från skoter vintertid. Användning av GPS-teknik ska öka, vilket gör det möjligt att samla in mer och ny information om järven.

Könsmogna honor studeras speciellt från slutet av februari till mitten av maj för att undersöka om de fått ungar. För att ta reda på om födotillgången begränsar reproduktionen placeras djurkadaver ut i vissa honors revir under förvintern. Reproduktionen jämförs sedan mellan honor som fått respektive inte fått extra tillskott av föda.

För att se vilken föda järven lever av samlas järvspillning in vid barmarkskontroll av järvlyor. Järven lever mycket på kadaver efter andra stora rovdjur och projektets medarbetare studerar också i vilken omfattning järv nyttjar lodjursfällda renar.

Genetiska studier skall ge svar på frågor om släktskap både på individuell nivå och hur skandinaviska järvar är besläktade med exempelvis ryska järvar. Många resultat från detta projekt t ex gällande järvens populationsdynamik är helt unika och har inte varit känt tidigare.
 

Projektet samfinansieras med medel från WWF, Naturvårdsverket och Norska direktoratet for naturforvaltning.
Projektledare: Jens Persson, SLU, Grimsö Viltforskningsstation
Kontaktperson på WWF: Tom Arnbom