Bakgrund
Odlingslandskapet på Gotland är säreget. De naturgivna förutsättningarna skiljer sig markant från stora delar av övriga landet. Här finns vidsträckta alvarmarker, örtrika kalkfuktängar, fågelrika strandmarker och frodiga lövängar. Ett signum för odlingslandskapet på Gotland är de hamlade träden, eller klappade som man säger på gutamål. Ön hyser uppemot hälften av Sveriges totala förekomst av hamlingsträd.
En stor del av öns betade gräsmarker övergavs under 1900-talet, varvid igenväxningen tog fart, i likhet med den trend vi sett i hela södra Sverige. På de karga alvarmarkerna har dock igenväxningen gått långsamt. När dessa marker varsamt restaureras, kan vi se att många av de arter som är kopplade till det öppna, beteshävdade landskapet, fortfarande finns kvar. Genom sådana åtgärder kan sällsynta och hotade arter återfå en del av sin tidigare utbredning.
Gotland hyser idag 25 000 hektar hävdad naturlig fodermark. Fortfarande finns dock stora arealer naturbetesmark som vuxit igen och inte betats på många år. En stor del av dessa marker omfattar igenvuxna skogsbeten samt alvarmarker.
Projektet bedrivs i följande områden:
Gotland
Projektets mål
- Bevara biologisk mångfald i odlingslandskapet.
- Medverka till att marginaljordbruken erhåller en så god lönsamhet att de har förmåga att hålla värdefulla naturbetesmarker i fortsatt beteshävd.
Projektet omfattar följande åtgärder
-
 |
|
Karminspinnare.
Foto: Magnus Martinsson |
Initiera återupptagen betesdrift på värdefulla naturbetesmarker genom att ersätta lantbrukare för kostnader för stängsling och röjning.
- Introducera ”Naturbeteskött från Gotland”, en kvalitetsprodukt där djuren enbart betar naturbetesmarker. Tanken med projektet är att skapa god lönsamhet för gårdar belägna i marginalbygder som hyser höga natur- och kulturmiljövärden.
Genomförande
-
 |
| Skärfläcka. Foto: Magnus Martinsson |
Sammanställa naturtypsinventeringar av odlingslandskapet. Genom sammanställning av inventeringar av naturtyper som gräsmarker, våtmarker, alvarmarker och skogsbeten samt inventeringar av artgrupper som fjärilar, fåglar och växter i odlingslandskapet får man en god bild av vilka områden som utgör nyckelområden för biologisk mångfald.
- Göra urval av marker. Urvalet av marker är naturligtvis i hög grad kopplat till de värden som finns. En annan avgörande faktor är också att det är möjligt att finna lantbrukare som är intresserade av att återuppta hävd av området.
- Restaureringsåtgärder. Dessa åtgärder främst omfattar röjning av träd och buskar samt restaureringshamling av gamla hamlingsträd. Åtgärderna kan även omfatta bränning av vass eller högt gräs, igenläggning av diken samt restaurering av stengärdesgårdar.
- Återuppta betesdrift. För att möjliggöra återupptagen betesdrift av ett område är det viktigt att förse området med funktionella hägn.
- Skapa nätverk för introduktion av naturbeteskött på Gotland. Nätverket omfattar produktion av naturbeteskött samt entreprenörer som ansvarar för transport, slakt, styckning och försäljning. Under 2009 har fokus flytattat från försäljning av nötkött till att undersöka möjligheter för lansering av ett Naturbeteskött lamm från Gotland. Kriterier finns framme och en grupp intresserade lammuppfödare för diskussioner med olika förädlingsföretag.
Övrig information
Projektet började år 2005. Totalt had redan 1000 ha värdefulla naturbetesmarker restaurerats. Projektet är ett regionalt samarbete mellan WWF, markägare, djurhållare, lokala berörda myndigheter och ICA.
Projektledare: Magnus Martinsson
Kontaktperson WWF: Ola Jennersten