Världsnaturfonden WWF

Hot

Miljöförstöring i fattigdomens namn

Landets rika och unika naturhistoria står i djup kontrast till dess fattigdom. Madagaskar är ett av världens allra fattigaste länder. Den utbredda fattigdomen anses vara den främsta drivkraften bakom miljöförstöringen. Människans jakt efter ny jordbruksmark, timmer, byggnadsmaterial, brännved, fisk m.m. hotar ekosystemen. Naturresursutarmningen innebär i förlängningen också ett hot mot befolkningens egen försörjning.

Livsmiljöer förstörs och arter utrotas

Överlevnaden för många av landets djurarter hotas av illegal jakt och förstörelse av livsmiljöer. Människan koloniserade Madagaskar så sent som för 1 500 år sedan. I början av 1900-talet täcktes ungefär 90 procent av ön med skog. Idag finns knappt 10 procent kvar! Den massiva skogsförlusten har lett till att ett stort antal arter har utrotats. På listan över utrotade arter finns 16 arter lemurer, två unika arter dvärgflodhästar, ett jordsvin och den sägenomspunna elefantfågeln för att nämna några.

Jordbruket hotar den biologiska mångfalden

Jordbruket är den största inkomstnäringen på Madagaskar och motsvarar 80 procent av landets ekonomi – men utgör samtidigt det allvarligaste hotet mot miljön. De näringsfattiga jordarna lämpar sig inte för intensivt jordbruk. När jorden efter bara några år förlorat sin bördighet överger bönderna marken och flyttar till nya områden. Eftersom en stor del av landskapet redan är utarmat har det blivit allt vanligare att folk söker ny mark inne i regnskogen. Landomvandlingen har under de senaste åren minskat arealen regnskog på Madagaskar med upp till fem procent om året på vissa platser.

Bönder i Belambo, östra Madagaskar, som bedriver svedjejordbruk (s.k. tavy).

Svedjejordbruk

Den vanligaste jordbruksformen är svedjejordbruk (eng. slash-and-burn agriculture) och innebär helt enkelt att man röjer skogen med eldens hjälp. Det är en effektiv metod, och askan som blir kvar på den brända marken ger dessutom ett näringstillskott till de grödor som ska odlas där. Bränderna sprider sig ofta okontrollerat över stora områden, med katastrofala följder för växt- och djurlivet.

Den röda ön

Tittar man på satellitbilder från rymden så lyser Madagaskar med ett rödaktigt sken. Jordbruket och avskogningen har utarmat stora områden, vilket lett till mycket svår erosion. Ön har antagit ett månlikt landskap och den röda, söndervittrade jorden blottas så mycket att Madagaskar fått smeknamnet ”den röda ön”. Så mycket som 80 procent av landskapet beräknas vara eroderat.

Erosionen slår i sin tur tillbaka på jordbruket. Avrinningen från regn tar med sig sediment från bergs-sluttningarna in i risfälten. Den påföljande igenslamningen av fälten har en direkt effekt på produktiviteten i dessa områden. Minskad skörd leder till ökad fattigdom och mer miljöförstöring – och den onda cirkeln är sluten.

Skogsskövling, betesmarker och vattenförorening

Andra allvarliga hot mot öns biologiska mångfald är skogsavverkning, anläggandet av betesmarker för tamboskap, träkolsproduktion och omfattande infiltration av jorderosion vilket medför förorening av vattnet.

Stor osäkerhet runt naturvård på Madagaskar

Den negativa trenden hade precis vänt när landet kastades in i politisk instabilitet våren 2009 efter en militärkupp. Det som såg så bra ut för naturvården förbyttes i kaos. Idag skövlas värdefulla nationalparker på sitt timmer, plötsligt har det seglat upp en illegal marknad med bushmeat på lyxrestauranger. Många arter av lemurer drabbas hårt av den ökande jakten.

Men WWF på Madagaskar ger inte upp utan fortsätter sitt arbete för att skydda den unika naturen på ön och uppmanar omvärlden att stödja fortsatta naturvårdsinsatser och sprida budskapet om vad som sker.

Läs mer om lösningar

Senast uppdaterad 2009-11-25

Dela med dig!